Svenska Försäkringsföreningen höll i början av maj ett välbesökt medlemsmöte om försäkringsbedrägerier inom personskadeområdet. Hur långt kan bolagen gå i sitt utredningsarbete? Vad säger lagen om filmning, avlyssning m.m.? Hur ser praxis ut på området?
Christina Svedberg, försäkringsjurist på Trygg-Hansa, gav i sin presentation en bild av vad som gäller.
Gemensamma riktlinjer för särskilda utredningar
– Ett försäkringsavtal bygger på ett ömsesidigt förtroende, reglerat inom ramen för Försäkringsavtalslagen (FAL). Därmed finns det också ett antal sanktioner om försäkringstagaren lämnar felaktiga uppgifter. Domstolarna ser strängt på detta.
Försäkringsbolagen har ett ansvar för att förebygga brott, tillvarata försäkringstagarkollektivets intressen samt också tillvarata samhällets intressen. Däremot ska inte bolagen utreda och beivra brott.
Svensk Försäkring har ställt upp ett antal gemensamma riktlinjer för hur särskilda utredningar ska bedrivas. Det handlar dels om legala ramar, som ska skydda den personliga integriteten, dels om etiska ramar. En självpåtagen sekretess gäller samt krav på att PuL ska följas, t.ex. vad gäller lagring. Vidare är det endast vissa utredare som får ta del av ärendet. Det talas i riktlinjerna om att särskilda utredningar ska bedrivas skyndsamt.
Informationsutbyte mellan försäkringsbolag och myndigheter (t.ex. Försäkringskassan) är tillåten, liksom bevisprovokation och bevissäkring. Brottsprovokation är inte tillåten. Man får spela in samtal med den berörde försäkringstagaren om man själv deltar i samtalet. Däremot bör man informera om detta. Filmning är tillåten, men inte i kombination med upptagning av ljudfil.
Hur vanligt är det då med ”särskild utredning”?
– Det är inte alls vanligt. Av den mellan 500 och 600 tusen skadeärenden vi har inom Trygg-Hansa, är det bara ca 0,3-0,4 procent som går till särskild utredning, konstaterade Christina Svedberg.
Oerhört resurskrävande att utreda
En liknande bild gav Klas Beskow, utredningschef på Folksam. Av deras ca 1 miljon skadeanmälningar under 2014, var det enbart 1300 fall som gick till särskild utredning. Och av dessa rörde endast 83 personskador.
Man utredde alla fall av skjutningar, vilket under 2014 var 45 stycken. Klas Beskow anser att detta är befogat, eftersom man måste utgå ifrån att någon som blir skjuten har utsatt sig för en större risk.
Folksam kräver alltid att ett offer samarbetar med polisen när det gäller överfallsskador i vilket skjutningar ingår. Det är dock inte säkert att en person med brottslig bakgrund vill göra detta.
Endast tre fall av de som utreddes rörde trafikolyckor.
– Det är oerhört resurskrävande att utreda personskador. Utredningschefen och personskadechefen har alltid en dialog kring vilka fall som ska utredas. Vi får inte ge oss på människor av felaktiga skäl, betonade Klas Beskow.
Han relaterade till forskning som visar att ca 10 procent av alla skador (alltså inte enbart personskador) är behäftade med någon form av bedrägerier. Det kan vara allt ifrån ”saltning” till ”helfejkat”.
84 av de 1300 fallen polisanmäldes. Det är dock bara tre av tio fall som går till domstol.
– Jag begär överprövning i många av de fall som polisen lägger ner, berättade Klas Beskow till sist.