Sök artikel

Vid AIDA:s nordiska kollokvium på Hässelby slott behandlades den 10 april ämnet De nordiska personskadeersättningssystemens utveckling i ett EG-perspektiv. Huvudreferent var professor Bo von Eyben från Danmark, som höll ett längre anförande baserat på sin uppsats, Ansvarsreguleringer — Udviklingen i Nordisk ret i et EF-perspektiv, publicerad i NFT 1992:3 s. 233—246. Mot bakgrund av von Eybens anförande redogjorde de tre coreferenterna Kaare Schanke från Norge, Reino Aropuu från Finland och Carl Oldertz från Sverige kortfattat för läget på detta område i sina respektive länder. Anförandena följdes av en diskussion. I denna artikel refereras coreferenternas anföranden samt ett av diskussionsinläggen. Därefter följer en sammanställning av framförda fakta och synpunkter i vilken även ej refererade diskussionsinlägg har beaktats.

Det förslag t i l l nytt ATP-system, som Skandia här presenterar, innebär en successiv övergång av det hittillsvarande ATP- och folkpensionssystemet till ett sammanslaget och helt igenom försäkringsmatematiskt (”aktuariellt”) system. Vår ambition har inte varit att rädda den nuvarande konstruktionen över dess värsta kris utan att förvandla den från grunden—från en tärande till en närande faktor i samhällsekonomin. Därför innehåller vårt förslag inga inslag av subventioner. Vill man exempelvis av politiska skäl ge pension även för oavlönade insatser (studier, vårdår med barn etc) är det fortfarande möjligt,mendå genom att staten betalar motsvarande avgifter till systemet. Även arbetslöshet behandlas på samma sätt. Alla pensionskostnader blir synliga och prissatta och redovisas där de verkligen hör hemma. Några dolda pensionskostnader kommer inte längre att finnas. Det vi föreslår är en hästkur, men vi tror att det är en hästkur som vill till om vi över huvud taget ska kunna rädda vårt utan jämförelse viktigaste sociala och ekonomiska kontrakt, till gagn för alla tidigare och kommande generationer.

Norske myndigheter reviderte i slutten av åttiårene lovverket i forbindelse med forsikring. I 1988 fikk vi ny forsikringslov (FL) og i 1989 fikk vi en ny forsikringsavtalelov (FAL). Forsikring mot uførhet — eller om man vil mot ettervirkninger av sykdom eller ulykke — reiser en del spesielle problemer. ”Forsikringsgjenstanden” er jo den forsikredes persons helsetilstand, og dekningen blir aktuell når denne tilstanden forverrer seg som følge av en årsak som selskapet har overtatt risikoen for. I denne artikkelen sees det spesielt på hvilke regler lovverket gir vedrørerende opplysningsplikt og forsikringstilfelle for disse forsikringene.