Sök artikel

Sökningen gav 866 träffar, visar 851 - 860

Valutaen, EF og de finansielle institutioners fremtid i en ØMU

Utgåva: 2 / 1993 | Kategori: EU och internationell försäkring | Författare: Peter Wendt

Etableringen af Det indre Marked har været en succes, fordi EF-kommisionen benyttede sig af markedsstyring i stedet for statsstyring. ØMU repræsenterer et tilbagefald og det europæiske valutariske sammenbrud er blot udtryk for, at en sundere og mere markedskonform model til monetært samarbejde, baseret på den tyske forbundsbanks faktiske magtmonopol, er i færd med at konkurrere det bruxellske politiske kompromis ud. Og det vil nok på lidt længere sigt være en fordel for érhvervslivet, både i hård-kernelandene og i de devaluerende.

Facing the future

Utgåva: 2 / 1993 | Kategori: Övrigt | Författare: Lennart Jonasson

The goal and fundamental stand-point is that insurance companies are in business to make a profit. Insurance companies and their customers constitute an important part of the financial market that amounts to a cornerstone in the functioning economy of Sweden. The gains of the companies are for the benefit of the stockholders, policyholders, or both. The services of the companies are also essential to the stability and growth of the economy1 and the individual company must follow its obligations to the public in order to continue as a private enterprise. The responsibility of the insurers towards the insured is thus not only a matter of liability according to current insurances policies but also a required social service. The profit rates in Swedish casualty insurance were moderate during the entire 1980’s despite the dominating marketshares for the domestic companies. The low profitability has partly historic reasons. They were all mutually owned companies and any surplus went back to the insured. The old barriers for protection have been abolished and most casualty insurers have become stockcompanies with the clear motive of making profit. The demands of efficiency and profitability have increased with the change of climate of business.

Konfliktlösning i försäkringssammanhang

Utgåva: 2 / 1993 | Kategori: EU och internationell försäkring, Försäkringsrätt | Författare: Marcus Radetzki

Vid AIDA:s nordiska kollokvium på Hässelby slott behandlades den 10 april 1992 ämnet Konfliktlösning i Försäkringssammanhang. Huvudreferenter var Hans Kristian Bøe, Elisabeth Berthelsen samt Bjørn Gulestøl från Norge. Coreferenter var Irene Luukkonen från Finland, Preben Lyngsø från Danmark samt Bengt Willner från Sverige. Referenternas anföranden följdes av en diskussion. I denna artikel refereras inledningsvis de olika anförandena samt ett av diskussionsinläggen. Därefter följer en sammanställning av framförda fakta

Tvisteløsninger i forsikring i Norge

Utgåva: 1 / 1993 | Kategori: Konsumentfrågor | Författare: Elisabeth Berthelsen

I artikkelen beskrives bakgrunnen for etableringen av en egen klageinstans for forsikring i Norge og hvilke andre muligheter man har for å overprøve en forsikringssak. Deretter beskrives oppgavene og arbeidsformen ved Forbrukernes Forsikringskontor, Forsikringsskadenemnda og Avkortningsnemndene. Til slutt presenteres noen tanker om fremtiden i og utenfor kontoret. Det bør presiseres at dette er skrevet i en overgangstid etter at den nye Forsikringsavtaleloven trådte i kraft 1.7.1990.

Försäkringsgivares informationsplikt

Utgåva: 1 / 1993 | Kategori: Försäkringsrätt | Författare: Marcus Radetzki

Vid AIDA:s nordiska kollokvium på Hässelby slott behandlades den 9 april 1992 ämnet Försäkringsgivares informationsplikt. Huvudreferenter var Agneta Andersson- Lundström och Jaakko Salminen från Finland. Coreferenter var Henning Jønsson från Danmark, Marit Nøkleby från Norge och Rolf Olausson från Sverige. Referenternas anföranden följdes av en diskussion. I denna artikel refereras inledningsvis de olika anförandena samt två av diskussionsinläggen. Därefter följer en sammanställning av framförda fakta och synpunkter i vilken även ej refererade diskussionsinlägg har beaktats.

Det intellektuella kapitalet skapar framtidsföretaget

Utgåva: 1 / 1993 | Kategori: Övrigt | Författare: Leif Edvinsson

Vilket grepp har vi om de strategiska tillgångar som skapar företagets framtida intjäningsförmåga? För kunskaps- och tjänsteintensiva verksamheter som försäkringsföretag är det mjuka och immateriella kapitalet av avgörande betydelse, även kallat det intellektuella kapitalet. Detta utgörs av bl.a individ- och humankapital resp. strukturkapital. Att öka synligheten av dessa ofta osynliga tillgångar är ett första steg i en systematisk hantering av dessa. Nästa steg är ökad paketering, spridning, återanvändning, förädling och kapitalisering för ökad intjäningsförmåga. För styrning och systematisk hantering av dessa växande mjuka värden krävs också utveckling av nya redovisningsrutiner med bl.a nya nyckeltal. De företag som lär sig investera i resp. vårda sitt intellektuella kapital blir morgondagens vinnande företag.

Marknadens tvådelade krav på affärsstrategin

Utgåva: 1 / 1993 | Kategori: Marknadsföring och konkurrens, Övrigt | Författare: Johan Stein

Under senare år har vi inom en rad branscher kunnat konstatera en tilltagande strukturomvandling. En ökad rörlighet över såväl nationsgränser som traditionella industrigränser är något av det mest utmärkande i denna omvandlingsprocess. Vidare har fusioner, företagsuppköp samt allianser kommit att bidraga till en ökad koncentration på ett flertal marknader. Det är i skenet av denna turbulens och föränderlighet som föreliggande artikel övergripligt vill visa på delar av den debatt som förts inom strategiforskningen vid högskolor och universitet såväl i Sverige som internationellt.

En mordbrännares profil

Utgåva: 1 / 1993 | Kategori: Övrigt | Författare: Juha Rautaheimo

Föreliggande artikel är en förkortad version av en undersökning 1991, där undersökningspopulationen utgjordes av alla de personer som åren 1983—1990 i Helsingfors gjort sig skyldiga till och blivit dömda för mordbrand. Med mordbränder eller anlagda bränder avses sådana brott som nämns i den finländska strafflagens kapitel 34. Antalet gärningsmän i undersökningen anger inte antalet anlagda bränder i Helsingfors; detta antal är självfallet mycket större. Undersökningen kom att omfatta totalt 150 personer, varav 125 män (83 %) och 25 kvinnor (17 %). En motsvarande undersökning utfördes 1983, och materialet utgjordes då av mordbrännarna åren 1972—1982, totalt 185 personer. En jämförelse av tidsperioderna och antalet personer ger vid handen att mordbränderna i Helsingfors åtminstone inte i någon väsentlig grad ökat. Helsingfors kriminalpolis har årligen kunnat klarlägga något över 50 procent av alla de mordbränder som kommit till polisens kännedom.

Panthaverdeklarationer

Utgåva: 1 / 1993 | Kategori: Övrigt | Författare: Philip Graff

I de senere år har der været ført adskillige sager mellem panthavere, låne- eller finansieringsselskaber og forsikringsselskaber i forbindelse med skader, hvor forsikringsselskabet ikke har ment sig forpligtet til at udbetale til financieren, mens denne har krævet at få udbetalt forsikringssummen til sig til dækning af sit tilgodehavende. Særligt har der været problemer i forbindelse med anvendelse af panthaverdeklarationer. Panthaverdeklarationsvilkår supplerer de generelt gældende regler i Forsikringsaftaleloven. Denne artikel omtaler alene panthaveres retsstilling, omend der i vidt omfang gælder en lignende retstilstand for andre sikrede. Der foretages ikke en nærmere afgrænsning af kredsen af sikrede.

Sidor