Många bedrägerier just nu

 

Björn Sidenhjärta är polisiär förundersökningsledare för bedrägerier, på en enhet hos Polisen Västmanland med 25 medarbetare, som sysslar med bedrägerier och bidragsfusk.

– Just nu formligen drunknar vi i ärenden. Men det ska sägas att det inte enbart handlar om att brotten blir fler, utan också på att myndigheterna blivit bättre på att anmäla.

Stort problem med vishing

Björn pekar på att det stora problemet man har för närvarande är med vishing. Det innebär att en person blir uppringd och bedragaren uppmanas att logga in på sin bank-ID. Vanligast är att bedragaren säger att han eller hon är från banken.

Förövaren kan offrets personnummer – det är lätt att få tag på. När offret loggar in, säger uppringaren att det inte fungerar och ber att ”kunden” ska lägga på och ringa upp igen, men får då inget svar. Under tiden tömmer bedragarna offrets konto.

Bakom det här ligger bland annat att förövarna använder sig av anonyma telefonkort.

– På det här området uppvisar Sverige en stor flathet, jämfört med många andra länder. Polisen trycker på både regering och riskdag för att få till stånd förändringar, men hittills utan resultat.

Polisen har inte rätt att avlyssna förövarnas telefoner. Orsaken är att ett bedrägeri på, låt oss säga, 200 000 kronor inte har ett straffvärde motsvarande 2 års fängelse.

– Men varför ska vi inte kunna få avlyssna telefonen bara för att straffvärdet är för lågt? Man får inte glömma bort att den här typen av brottslighet sammanlagt handlar om hundratals miljoner kronor per år. Och för dem som behöver anonyma telefonnummer på grund av skyddad identitet, går det tämligen enkelt att hitta lösningar.

Björns uppmaning till oss alla är att aldrig logga in på uppmaning av andra, vare sig det gäller phishing (nätfiske) eller vishing. Och att aldrig logga in direkt igen till ens bank efter att en misstänkt ringt upp  – förövarna bara sitter och väntar på tillfället att tömma ditt konto.

Barnbarn och romanser

Det finns andra typer av bedrägerier inom det här området. Ett sådant är s.k. barnbarns-modus. Det innebär att en yngre person ringer upp och säger sig vara offrets barnbarn (och som man kanske inte träffar så ofta). Förövaren säger att hon eller hon akut behöver pengar och behöver få låna den äldre personens kort och kod. Strax efter kommer en ung person till lägenheten för att hämta kortet som den som ringt sagt sig vara en kamrat till barnbarnet.

En annan typ av bedrägerier är romansbedrägerier, där brottslingen inleder ett förhållande via nätet  och anspelar på känslor som oftast får offret att tro att den personen ska komma till Sverige för ett fysiskt förhållande. Det är något som kan kosta stora belopp: Björn pekar på det värsta fallet, där offret skickat iväg 5 miljoner kr.

– Det handlar till att börja med om offrets egna pengar, men kan mycket väl fortsätta med att denne lånar pengar av vänner och släktingar, som sedan skickas iväg till förövaren. I värsta hand kan offret dras in affärer som rör penningtvätt, som denne själv kan dömas för. Så, bli gärna kär via nätet, men håll i pengarna!, uppmanar Björn.

Ett tredje område för bedrägerier handlar om investeringar. Ett vanligt förfaringssätt är att en person ser en annons om bitcoin och ringer upp kontaktpersonen. Man hamnar då hos en supersäljare, som är van att tala omkull människor.

– Mitt budskap här är att aldrig gå på sådana här annonser, utan att alltid vända sig till sin bank för att investera sina pengar.

Aktuellt med Corona-bedrägerier

Till slut nämner Björn också en aktuell företeelse, nämligen Corona-bedrägerierna. Det liknar vishing, på så sätt att man blir uppringd. Förövaren förespeglar att offret ska få boka vaccinationstid och uppmanar denne att logga in på sitt bankkontor.

Hur är det med uppklaringsfrekvensen?

– Den är hög när det gäller bidragsbrott och tämligen bra också på penningtvättsbrott. Men det är många anmälningar som kommer in och ibland tvingas vi prioritera. I flera fall har vi tillräckligt med bevis för att fälla en bedragare och tar då inte med alla anmälningar, vilket anmälaren kan ha svårt att förstå. Då återstår bara att gå vidare till kronofogden, konstaterar Björn Sidenhjärta och säger till sist:

– Glöm inte bort att vi ändå överlämnar en stor del av våra fall till åklagare.