Under det senaste året har Konsumentverket genomfört fyra granskningar, som alla – i större eller mindre utsträckning – har bäring på försäkringsbranschen. Det gäller granskning av
- Betalskyddsförsäkringar
- Kapitalförsäkringar
- Hemförsäkringar
- ID-skydd
Granskningarna har framförallt fokuserat på hur bolagen marknadsför sina produkter, hur förköpsinformationen är utformad och ifall försäkringsvillkoren är skäliga – allt i förhållande till de krav som ställs i de olika lagar som reglerar detta.
Förköpsinformation ofta för omfattande
På Konsumentverket träffar vi Elin Steno, jurist inom försäkringar, samt Malin Fors, jurist inom investeringar och pension. De pekar på en genomgående brist som de upptäckt i sina fyra granskningar, nämligen ifråga om förköpsinformationen. Den är ofta en kopia av villkoren gällande kapitalförsäkringar och några betalskyddsförsäkringar. Angående hemförsäkring, vissa betalskydd samt ID-skydd är snarare förköpsinformationen lite för kortfattad och utelämnar många undantag.
Oavsett vilket, brister det i den pedagogiska utformningen, säger de båda juristerna
Det är viktigt poängtera att förköpsinformationen ska vara till hjälp för konsumenterna, när de jämför olika produkter. Bolagen bör vara mer pedagogiska och lyfta fram det som kan bli en konsekvens av det beslut som konsumenten fattar.
– De här bristerna är lite anmärkningsvärda, med tanke på att förköpsinformationen är något som vi sedan länge fört en dialog med branschen för att få till väl fungerande lösningar för. Svensk Försäkring har tagit fram en rekommendation, som även vi på Konsumentverket har nytta av i vår tillsyn, konstaterar Elin Steno.
Svårt att få överblick
När det gäller betalskyddsförsäkringar avsåg Konsumentverkets granskning försäkringar för konsumtionslån och elfakturor. Däremot ingick inte bolån i granskningen.
Försäkringarna innehåller ofta många undantag, t.ex. sjukdomar – som stress och förslitningsskador – som är vanliga.
– Ett annat problem är kvalifikations- och karenstider. Det kan vara så att det kan tre månader innan det överhuvudtaget går att ansöka om ersättning och sedan kan det krävas ytterligare en månads karenstid. Det är viktigt att konsumenten är medveten om detta och därför är bra förköpsinformation nödvändig, betonar Elin Steno.
Svepande formuleringar
Det är ganska vanligt att marknadsföringen av betalskyddsförsäkringar består av svepande formuleringar, av typ ”Tryggar din privatekonomi”. Även obestyrkta prisuppgifter (t.ex. ”Prisvärt” eller ”Trygghet till litet pris”) förekommer.
En relativt vanlig införsäljningsmetod är att försäkringen erbjuds kostnadsfritt under t.ex. en tremånadersperiod. Det är viktigt att konsumenten, vid den kostnadsfria periodens slut, informeras om att det inte finns någon skyldighet att förlänga försäkringsskyddet.
– Dessutom måste konsumenten vara medveten om det finns vissa anslutningskrav, som måste vara uppfyllda för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att få ut någon ersättning. Det gäller redan under den kostnadsfria perioden. Vilka dessa krav är, framgår inte alltid tydligt, anser Elin Steno.
För kapitalförsäkringarna har Konsumentverket noterat att många bolag verkar ha svårt att hitta en bra balans mellan sparmomentet och försäkringsdelen i sina produkter.
– Generellt sett, verkar bolagen fokusera på sparmomentet. Många gånger saknas det information i marknadsföringen om att det finns risker med att spara i en kapitalförsäkring, konstaterade Malin Fors.
Uppföljande granskning
Granskningen visade att bristerna i förköpsinformationen var mycket omfattande och i vissa fall nästan liktydig med villkoren. Även villkoren var behäftade med brister, framförallt genom att de står i strid med gällande rätt eller är otydligt utformade.
Konsumentverket har funnit brister i både förköpsinformation och avtalsvillkor för samtliga 13 bolag som ingått i granskningen av kapitalförsäkringar. Tillsynsärenden inleddes och i dagsläget har tio av bolagen gått med på att ändra förköpsinformation och villkor. Malin Fors har gott hopp om att övriga tre ärenden ska vara avslutade inom kort.
– Eftersom det är fråga om stora förändringar, kommer vi att göra en uppföljande granskning under 2017, berättar hon.
Måste göra aktivt val
Granskningen av hemförsäkringar omfattade Momenten överfallsskydd, ansvar, rättsskydd, kris, egendomsförsäkring samt allriskförsäkring. Det här är moment som normalt inte uppmärksammas särskilt mycket och att de därför inte är så välkända bland konsumenterna.
– Det är många konsumenter som lever i tron att hemförsäkring är en homogen produkt och att det inte spelar så stor roll vilket bolag man väljer. Men så är det inte längre. En del bolag marknadsför numera olika varianter som kan heta exempelvis ”liten”, ”mellan”, ”plus” och ”extra”. Konsumenten måste därför göra ett aktivt val mellan de olika alternativ som finns, vilket ställer större krav på honom eller henne, säger Elin Steno.
I granskningen har det inte framkommit särskilt många tydliga exempel på oskäliga villkor, men det finns däremot flera exempel på att villkoren har ett innehåll som skiljer sig mot vad konsumenten troligen har uppfattat. Det innebär att det faktiska skyddet inte är detsamma som det förväntade. Både avtalsvillkor och förköpsinformation blir därför särskilt betydelsefulla.
Det finns dock exempel på oskäliga villkor:
– Vi fann att många hemförsäkringsbolag hade ett rättsskyddsvillkor som inte lät försäkringstagaren anlita ett ombud på annan ort. Det är lagstridigt och därmed oskäligt, konstaterar Elin Steno.
Inget skydd mot att bli utsatt för brott
Den senaste granskningen (augusti 2016), rör ID-skydd. I den har ingått både bolag som erbjuder försäkringsprodukter och som erbjuder tjänster i form av t.ex. bevakning av konsumentens kredituppgifter.
När det gäller marknadsföringen, framkommer det i Konsumentverkets granskning att den försöker framhäva att konsumenten skulle vara skyddad från att bli utsatt för brott. Så är inte fallet – produkterna kan endast erbjuda hjälp i efterhand.
– Många försäkringsbolag har redan någon form av ID-skydd i sina hemförsäkringar, men förköpsinformation och avtalsvillkor är inte alltid så tydliga. Det här gör det svårt för konsumenterna att veta om de bör komplettera med ytterligare skydd, säger Elin Steno avslutningsvis.