Sjukvårdsförsäkring (helseforsikring) är någonting som snabbt vuxit fram i de nordiska länderna under 2000-talet. Det är därför naturligt att det blev tema för de nordiska försäkringsföreningarnas årliga stipendiekonferens i Oslo, som genomfördes i mitten av september av Den norske Forsikringsforening. Under en ”konferens i konferensen”, hade även andra från branschen möjlighet att under en dag lyssna på olika föredragshållare inom ämnesområdet.
Snabbare tillgång till utredning och behandling – men minskar sjukfrånvaron?
Dagen inleddes med att Oddvar Kaarbøe, professor i Helseøkonomi vid Oslo Universitet, konstaterade att många företag idag kontaktas av försäkringsbolag med erbjudande om sjukvårdsförsäkringar för medarbetarna. Ett argument är bl.a. att en privat sjukvårdsförsäkring ger lägre sjukfrånvaro.
─ Det är tveklöst så att en sådan försäkring ger snabbare tillgång till utredning och behandling. Diskussionen rör snarare om de verkligen bidrar till en minskning av sjukfrånvaron, sa Oddvar Kaarbøe.
Han berättade om några studier som gjorts under det senaste decenniet. I den studie som gjordes av norska SINTEF 2009, noterades att den läkaranmälda sjukfrånvaron i företag med sjukvårdsförsäkring i genomsnitt är lägre än i andra företag. Men däremot finns inga tecken på att utvecklingen i sjukfrånvaro skulle vara annorlunda efter det att företagen tecknat sjukvårdsförsäkring. I en annan studie, från SINTEF 2015, framkommer att sjukfrånvaron är lägre i företag med sjukförsäkring än utan, men skillnaden är relativt konstant över åren, även om antalet som är försäkrade har ökat betydligt.
Det finns även svenska och danska studier som helt eller delvis pekar i samma riktning.
Den senaste i raden av studier i detta ämne är nyligen utförd vid Oslo Universitet och visar mer tydligt att företag som tecknar en sjukvårdsförsäkring får en reducering av sjukfrånvaron. Korttidseffekterna är starkare än långtidseffekterna. Och reduceringen av sjukfrånvaro är större i äldre åldersgrupper, än i yngre.
Kristine Flaatten, rådgivare på Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO), var inte lika säker på att det skulle finnas ett tydligt samband mellan sjukförsäkring och minskad sjukfrånvaro. Hon pekar där på studien från 2015. Däremot kunde hon i studien från 2009 läsa ut att många företag tycker att det finnas en nytta i sig, nämligen att medarbetarna kommer snabbare till behandling. Hon kände tveksamhet mot att försäkringsbranschen använder minskad sjukfrånvaro som argument för att teckna sjukvårdsförsäkring,
Komplement till offentlig hälsovård i Norge
– Sjukvårdsförsäkring är ett komplement till offentlig hälsovård – inte en ersättning för den.
Det menade Tone Hjulstad, direktör för Industri Norge på försäkringsbolaget Tryg. Hon inledde det avsnitt på konferensen, som beskrev hur privat hälsoförsäkring fungerar i de fyra olika länderna.
Hon berättade om hur den offentliga hälsovården i Norge prioriterar det som är akut och det som är lättbehandlat, medan den privata sjukvårdsförsäkringen täcker övriga områden. Det gäller det som kallas grundtäckning (specialist- och sjukvårdsbehandling, fysisk behandling (fysioterapeut och kiropraktor) samt psykolog- och krishjälp.
I Norge har ca 550 000 personer tillgång till privat sjukvårdsförsäkring. Ungefär en tredjedel av alla som arbetar i det privata näringslivet täcks av sådan försäkringar. Totalt handlar den här marknaden idag om cirka 1,35 miljarder norska kronor.
En av sjukvårdsförsäkringens stora fördelar är att väntetiden för t.ex. operationer blir kortare. Tone Hjulstad pekade på att korta väntetider leder både till ökad produktivitet och till större tillfredsställelse från medarbetarnas sida.
– De som har höga inkomster har råd att köpa privata vårdalternativ direkt. Försäkringslösningen gör att dessa vårdlösningar kan göras mer tillgängliga för större grupper. Här finns också möjligheten att få vård utomlands för de behandlingar som inte finns i Norge, säger Tone Hjulstad.
Hon pekar på en tendens att genomsnittsskadorna ökar, vilket i hög grad beror på ökade operationskostnader. Det, i sin tur, har bl.a. att göra med att alltfler skickas för vård utomlands.
Förnuftigt samarbete med offentliga vården i Danmark
Underdirektør Karina Ransby på branschorganisationen Forsikring & Pension berättade om den stora tillväxten av sjukvårdsförsäkringar i Danmark. 2004 var det 284 000 danskar som hade privat sjukvårdsförsäkring, jämfört med 2016 års siffror på över 1 850 000. Delvis kan tillväxten förklaras med ett skatteavdrag som fanns under åren 2002 till 2012.
I Danmark tecknas bara 2 procent av sjukvårdsförsäkringarna av enskilda personer. 74 procent betalas av arbetsgivarna för deras medarbetare, medan resterande 24 procent är försäkringar som betalas av arbetsgivarna och även täcker deras respektive och barn.
– Två tredjedelar av dem som finns på arbetsmarknaden täcks av sjukvårdsförsäkring. Huvuddelen av dessa arbetar i privata företag, sa Karina Ransby.
Hon nämnde också att privat sjukvårdsförsäkring lever i ett förnuftigt samarbete med den offentligt finansierade vården. Utgiftsmässigt svarar sjukvårdsförsäkringen för bara 2 procent av vårdkostnaderna.
Snabb digitalisering i Finland
I Finland har den statligt understödda företagshälsovården en stark roll, sa Julius Manni, Senior Vice President på If i Finland. Till detta kommer att privata sjukvårdsförsäkringar har ökat med cirka 50 procent sedan 2012.
– Mycket beror detta på att köerna till vården är stora, både till den vård som ges av allmänläkare och till den som ges inom specialistvården. Idag är halva befolkningen – även barn – anslutna till privat primärvård. Så trots att den offentliga privatvården i Finland är mycket bra, finns en ojämlikhet mellan dem som har tillgång till privat vård och dem som inte har det.
Julius Manni konstaterade också att den finska marknaden för hälsovård förändras snabbt. Ny lagstiftning väntas öka möjligheterna för privata vårdalternativ, enbart inom primärvården, med € 2-4 miljarder. Samtidigt sker en konsolidering inom branschen, mot färre och större aktörer. Och Finland leder i Norden digitaliseringen av hälsovården.
Tre trender i Sverige som pekar i negativ riktning när det gäller vården
I Sverige finns det tre trender som pekar i negativ riktning när det gäller hälso- och sjukvården, påpekade Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia.
─ För det första har vi svenskar inte blivit friskare. Sjukskrivningarna ökar och vi blir utförsäkrade tidigare. För det andra rör sig 45 procent av sjukskrivningarna om psykiska diagnoser. Och för det tredje når inte den statliga vårdgarantin upp till målen.
Skandia har precis lanserat en rapport som visar på samhällsförlusten av sjukskrivningarna och som kostar Sverige 57 miljarder kr per år.
─ Alla förlorar på detta ─ individen, företagen och samhället. Om sjukskrivningarna kunde minska med en tredjedel, skulle det innebära en möjlig samhällsvinst på 19 miljarder kr per år. Men då måste fokus först förflyttas till förebyggande insatser.
Skandia har sedan ett tiotal år tillbaka satsat på vad man kallar för Hälsokedjan, vilket haft stora framgångar. Hälsokedjan innehåller både förebyggande insatser, privatvårdsförsäkring och ekonomisk ersättning vid långtidssjukskrivning.
Presentationerna av den nordiska marknaden för hälsoförsäkring, avslutades med att Oddvar Kaarbøe redogjorde för en studie som gjorts av nordiska hälsoförsäkringar. Den visar på en kraftig expansion under de senaste åren. Det handlar huvudsakligen om specialisthälsotjänster, men det rör sig också om en del tjänster inom primärvården. Utvecklingen i Danmark, Norge och Sverige är likartad, medan den i Finland är delvis annorlunda.
Hav av möjligheter
Ett tredje huvudavsnitt vid konferensen handlade om digitalisering. Det inleddes av Lars Mariero, Produktsjef Helse på If. Han gav tre exempel från branschen:
· Robot Process Automation (RPA) möjliggör automatisering av repetitiva, regelbaserade uppgifter (t.ex. fakturahantering)
· Alan är det första sjukvårdsförsäkringsföretaget som startats i Frankrike på trettio år. Det har helt digitaliserade lösningar och marknadsför sig på följande sätt: ”If you are a French company, you can now get health coverage in less than 5 minutes without any paperwork”.
· Det brittiska företaget Babylon Health erbjuder digitaliserade tjänster inom primärvården, med bl.a. en chattfunktion som använder sig av AI
Fredrik Broch Elgaaen är strategisk rådgivare på KnowIt. Han pekade på att det finns ett hav av möjligheter mellan köptillfälle och skadetillfälle att ha kontakt med kunden. Det gäller att bli en del av kundens vardag och då handlar det om att hjälpa dem hålla sig friska ─ vilket det finns ett stort intresse för.
─ Utmaningen ligger dels i den teknologiska skulden, dvs. att vi har en belastning från gamla system, dels i ett kompetensgap mellan verksamhet och IT.
Viktigt skydda personuppgifter
Försäkringsbranschen har blivit alltmer dataintensiv och den levererar tjänster som alla måste ha. Vidare är en ökad individualisering, automatisering och nya typer av aktörer något som också förändrar branschen.
─ Allt detta tillsammans gör att företagen står inför stora utmaningar när det gäller skydd av personuppgifter, inte minst efter det att GDPR har införts. Branschnormer blir mycket viktiga, menade Catharina Nes, fagdirektør vid Datatilsynet.
Svein Skovly, chef för Innovasjon på SpareBank1, avslutade konferensen genom att berätta om försäkringsverksamhetens digitaliseringsprogram. Han betonade hur viktigt det är att befinna sig på samma online-platser som kunderna besöker.
─ Smarta bilförsäkringar finns redan, men vägen är nu öppnad också för smarta sjukvårdsförsäkringar. Undersökningar visar att det finns ett stort intresse för användarbaserad sjukvårdsförsäkring, även om det intresset (ännu) är lika stort som för motsvarande inom bil-, hem- och reseförsäkringar. Priset är ett mycket viktigt argument.