─ Vi i försäkringsbranschen är bekymrade. Polisen tvingas prioritera våldsbrott, istället för att utreda det vi kallar för vardagsbrott. Och i samhället har det skett en ökad polarisering – inte bara mellan olika regioner, utan också mellan olika bostadsområden.
Det sa Christina Lindenius, VD för Svensk Försäkring, när hon inledde årsmöteskonferensen i mitten av maj.
Hon fortsatte med att peka på tre nya trender. Den första är den ökande gängkriminaliteten i utsatta områden. Polisen har nationellt pekat ut 53 sådana områden, varav 14 är särskilt utsatta. I de senare har polisen svårt att fullfölja sitt arbete, inte minst på grund av att det där utvecklats parallella samhällsstrukturer.
Den andra trenden är att det i Sverige förekommer alltfler välorganiserade, internationella ligor. Det handlar bl.a. om bostadsinbrott, båtstölder och stölder av bildelar. Det är fråga om välutvecklade logistikkedjor.
─ Det här drabbar lite mer välbärgade områden, vilket innebär att otrygghet och bristande tillit sprids även till dessa.
Den tredje trenden rör bedrägeribrott, bland annat id-kapning. Ökningen under senaste decenniet är stor och förra året anmäldes ca 200 000 brott.
Den här utvecklingen oroar naturligtvis försäkringsbranschen. Den drabbas av högre kostnader, vilket i sin tur gör att premierna riskerar att öka. Men Christina Lindenius pekade också att det finns en risk för att försäkringsföretagen får svårare att erbjuda försäkringsskydd för alla.
─ Vi vill naturligtvis bidra till att en sådan utveckling inte sker. Svensk Försäkring har därför nyligen tillsatt en oberoende trygghetskommission, som får till uppdrag att analysera utvecklingen och komma med förslag till att vända de här trenderna. Jag hoppas på att om ca ett år kunna presentera en rapport från kommissionen, sa Christina Lindenius.
Otryggheten ökar
Brottsförebyggande Rådets (BRÅs) nationella trygghetsundersökning fokuserar på otrygghet och utsatthet. Undersökningen genomförs årligen sedan 2006.
─ I undersökningen tittar vi särskilt på människors känsla av otrygghet, t.ex. frågor av typ hur trygg en person känner sig att en kväll gå ut i sitt eget bostadsområde, berättade Erik Wennerström, generaldirektör för BRÅ, när han presenterade den senaste undersökningen.
I den kan man se att det under de senaste två åren skett en ökning av otryggheten, framförallt bland kvinnor. Det går inte att ännu se om det är fråga om ett trendbrott, men det är tydligt att otryggheten ökar betydligt mer bland kvinnor än bland män.
─ Vi ser att det inte minst gäller rädslan för att bli utsatt för misshandel. Troligtvis är det här som den stora skillnaden i otrygghet mellan kvinnor och män ligger. Framförallt handlar det om rädsla för sexualbrott, där det under senare år skett en kraftig ökning av verkliga fall.
I höst kommer det att presenteras en större undersökning. Det är samma frågor, men underlaget ökar till ca 200 000 personer. Den görs i samarbete med polisen och resultatet ska kunna brytas ner på de 95 polisdistrikten.
Stort inflöde av vapen
Malmö är Sveriges snabbast växande storstad och har idag ca 330 000 invånare. Nyfödda och invandring står för den huvudsakliga ökningen. Och det är en ung stad: 42 procent av invånarna är under 35 år och en femtedel är under 20 år.
─ Vi kan se ett stort inflöde av illegala vapen, framförallt gamla vapen från Balkan. Men det är även fråga om helt nya vapen, t.ex. minor och handgranater. Vi bedömer att det finns någon form av depåsystem i södra Sverige, berättade polismästaren i Malmö, Stefan Sintéus.
Utifrån massmedias rapportering skulle man kunna tro att det sker onormalt många mord i Malmö ökat kraftigt. Men så är inte fallet. Däremot har morden bytt karaktär, så att de nu ofta sker i form av rena avrättningar.
─ Det är fråga om unga människor, mycket skjutvapen och gangsterkriminalitet, konstaterade Stefan Sintéus.
Vapen och narkotika är grunden till de kriminella gängen. De är löst organiserade och ofta inte särskilt homogena ─ även om undantag finns. Det är inte ovanligt att unga personer ger sig in i kamp med grovt kriminella personer, t.ex. MC-gäng.
Vad gör då polisen? Det är ungefär 170 poliser som arbetar med skjutningarna. Generellt sett har polisen sitt arbete inriktat mot 205 personer, med en genomsnittsålder på 21 år. De domar som hittills avkunnats, handlar om närmare 1800 stycken och av förövarna är drygt 60 procent under 25 år.
─ Ett stort problem är att det bakom dessa 205 unga människor, finns ytterligare ca 1400 barn ─ bl.a. syskon ─ som är i farozonen för att dras in i brottslighet, sa Stefan Sintéus och fortsätter:
─ Även om det ibland kan tyckas tröstlöst ─ brottslingarna döms inte eller kommer snart ut igen ─ måste vi fortsätta arbetet. Det finns inget alternativ till att försöka stoppa dem.
Tillsammans med Malmö stad, har polisen också startat ett avhopparprogram.
Bjöd in till dialog
Inrikesminister Anders Ygeman tyckte inte att arbetet mot brottsligheten känns tröstlöst. Han gav några exempel på motsatsen:
─ Dels kan vi se hur debatten om sexualbrott lett till att fler kvinnor anmäler det som förr ansågs tvunget at acceptera. Dels är det många av de tungt kriminella som fått långvariga fängelsestraff.
Han pekade i sitt anförande på tre saker som regeringen gjort som motmedel till de internationella ligornas framfart: ID-krav på färjorna, kameror vid gränserna och brottsförebyggande program.
─ Vi har en uppklarandeprocent som står sig väl internationellt, speciellt med tanke på att Sverige ställer höga krav på vad som ska anses vara uppklarat.
Anders Ygeman tog cykelstölderna som ett exempel på att näringslivet måste engagera sig mer för att förhindra brottslighet. Han var kritisk mot kommuner och fastighetsägare för att de inte tillhandahåller bra cykelställ, men också mot försäkringsbolagen som accepterar alltför dåliga fastlåsningsmöjligheter.
Han bjöd också in försäkringsbranschen till en dialog, för att diskutera vad branschen respektive politiken bör göra.
Viktigt arbeta med fakta
Under den efterföljande paneldebatten sa Patrik Bergander, CEO för Codan/Trygg-Hansa, att det är viktigt förstå vad det är kunderna upplever som otrygghet. Han lyfte bl.a. fram den ekonomiska brottsligheten i form av skimming, id-stöld, osv., och konstaterade att det är svårt att skydda sig från sådana brott. Den kunskap som finns från olika områden, är det också viktigt att kunna dela med varandra.
Stefan Sintéus poängterade att Skåne-polisen har ett mycket gott samarbete med försäkringsbranschen, bl.a. via Stöldskyddsföreningen. Han såg gärna att näringslivet hjälper till med att ge ungdomar praktik eller anställning, för att få bort dem från brottsligheten.
Han kom även in på kopplingen mellan brott och straff, där han vill se en modernisering av lagstiftningen kring hur man hanterar ungdomar. Buggning och telefonavlyssning skulle kunna underlätta polisarbetet.
Även Erik Wennerström var inne på att öka samarbetet mellan samhällets olika delar och såg gärna att uppenbart kriminogena bostadsområden byggs bort.
Svensk Försäkrings ordförande, Bengt-Åke Fagerman, betonade i sitt slutanförande att det är viktigt att arbeta med fakta, så att brottsligheten kan bekämpas på rätt sätt.
─ På så vis kan vi skapa en motkraft, sa han till sist.