– Ur risksynpunkt, kan förändringar vara både positiva och negativa. När vi försäkrar, ska vi i vår bransch fokusera på möjliga och troliga risker. Det finns förändringar som vi både kan ana och se – men inte alltid förstå. Då är det nödvändigt att vi, som här idag på denna konferens, har experter som kan klargöra det vi inte själva förstår.
Så inledde Torbjörn Olsson, tidigare Senior Advisor på Länsförsäkringar, den konferens som Svenska Försäkringsföreningen arrangerade i mars och som kom att handla om de risker som framtiden kan bära med sig.
Elva megatrender med stor förändringskraft
Först ut på plan av talarna var sedan Bobo af Ekenstam. Han är omvärldsanalytiker och strategikonsult samt VD för konsultföretaget Docere Intelligence AB. Under en halvtimme tog han med deltagarna på en trendspaning, genom att identifiera elva s.k. megatrender.
– Vårt uppdrag är att identifiera förändringar. En trend går normalt väldigt långsamt i början, sedan tar det fart, för att mot slutet stagnera. En megatrend handlar om lite större förändringskrafter.
Här är de megatrender som Bobo af Ekenstam identifierade:
- Globalisering. Ekonomiskt och politiskt har vi kommit långt, men socialt är vi bara i början.
- Urbanisering. Man brukar tala om ”gravitationens kraft”, dvs. människor vill vara där människor är. I dagsläget bor 1/2 av mänskligheten i tätorter; i framtiden kommer den siffran att stiga till 2/3. En implikation är att man väljer plats först och jobb sedan – tvärtemot vad det varit tidigare.
- Hållbarhet. Mycket drivet av frågan om klimatförändringar. Några exempel:
- Paredes i Portugal – en stad som man bygger från grunden
- Intelligenta hemmet – smarta prylar som vi kan mäta med och styra
- Corporate Social Responsibility (CSR) – företaget visar för konsumenterna vad man konkret gör när det gäller bl.a. klimatfrågor och samhällsansvar
- Transparens. Som företag behöver vi göra rätt från början och vi måste själva kommunicera när något ändå går fel.
- Individualism. Vi vill inte vara som alla andra. Ett exempel är Mojio – en utrustning som monteras i bilen, med tillhörande app som t.ex. ger försäkringserbjudanden baserade på förarens körstil.
- Altruism. Vi bryr oss om varandra. Inte minst tittar vi på hur altruistiska de företag är som vi ska köpa ifrån.
- Demografi. Intresset bland den äldre delen av befolkningen är stort vad gäller hälsa. Genomför egna hälsokontroller.
- Digitaliseringen. Vi är mitt inne i den – därför svårt att se urskilja skeendet. ”The Internet of Things” – allt är uppkopplat.
- Socialiseringen. Hjälper till att skapa relationer, ex.vis genom Facebook. Kontakter genereras som går över alla gränser. Försäljning mellan privatpersoner ökar starkt.
- Mobilitet. Vi är inte längre särskilt stationära. WiFi blir alltmer viktigt för att hålla kontakten, var vi än är.
- Kunskapsrevolution. Vi har svaren på våra frågor väldigt nära oss. Att vara allmänbildad ligger numera högt på statusstegen. Alltmer vanligt med jämförelser – allting är synligt. Kunder är mer pålästa och därför har makten mellan köpare och säljare totalt förskjutits.
Vilka av dessa trender är då viktigast för försäkringsföretagen?
– Jag skulle vilja säga digitaliseringen, socialiseringen och individualismen. Det innebär att skräddarsydda lösningar ökar starkt och att det blir allt viktigare att snabbt komma ut på marknaden med nya produkter. Sedan är det viktigt att komma ihåg att alla dessa elva trender även kan vändas till hot och risker, sa Bobo af Ekenstam avslutningsvis.
Klimatförändringen är ett symptom
När man talar om globala risker är det oundvikligt att ta med klimatrelaterade katastrofer. Pär Holmgren, naturskadespecialist på Länsförsäkringar AB och tidigare meteorolog på SVT, tog sig an den frågan.
– Frågorna är högaktuella idag. Men det är inte så att forskningen gått starkt framåt de senaste tjugo åren. Vad som snarare har hänt är att alltfler tagit del av resultaten från forskningen.
Pär Holmgren kostaterade samtidigt att klimatfrågan alltmer har kommit att handla om beteendevetenskap och politik, snarare än om naturvetenskap.
Det största problemet som klimatförändringen för med sig handlar om det försämrade läget för jordens mat- och vattenförsörjning. Man pratar en hel del om tvågraders-målet, men Per Holmgren menar att redan en grads uppvärmning innebär problem i stora delar av världen.
– Det är inte klimatförändringen i sig som är själva problemet. Den är bara ett symptom på att vi överutnyttjar jordens ekosystem. Det kan man inte göra i långa loppet, eftersom risken för sjukdomar och krig samtidigt ökar.
Per Holmgren pekade på att ekologi, ekonomi och energi är starkt sammanflätade. Kolet är i det sammanhanget det stora problemet och han var starkt kritisk till att Paris-mötet förra året inte satte tydliga mål för begränsning av gruvbrytning av kol.
Att klimatförändringen är en realitet menar Per Holmgren att det inte längre råder något tvivel om. Nyligen publicerade siffror visar också att 2015 var det varmaste året man uppmätt och för första gången var den globala temperaturförändringen mer än 1 grad jämfört med den förindustriella epoken.
Per Holmgren pekade också på möjliga lösningar för att bromsa en fortsatt klimatförändring. Det handlar naturligtvis om de ”stora” penseldragen, såsom hur vi ska fördela utsläppen mellan rika och fattiga länder, hur vi kan spara energi och resurser samt utveckla ny teknik.
– Som individer kan tekniken delvis hjälpa oss, men det viktiga är att vi förändrar våra beteenden. Det kan t.ex. gälla att minska köttätandet och att förändra våra semestervanor, konstaterade Per Holmgren.
Terrorism som medvetet val
– Terrorism är ingen slump. Det är ett rationellt val.
Det här var något som Hans Brun – forskare vid King’s College och Försvarshögskolan, med just terrorism som specialitet – starkt betonade.
Terrorism som strategi är ett medvetet val av en rationell aktör. Den kan ha flera olika syften:
- Att skapa kaos och disorientering och/eller att skapa misstro hos allmänheten mot regeringen
- Att provocera fram en överreaktion
- Att lyckas med att presentera sig som ett legitimt och realistiskt alternativ till sittande regering
En terrorist använder sig av sina gärningar för att kommunicera med statsledning, allmänhet och/eller andra terroristgrupper.
Hans Brun pekade på att det under de senaste 150 åren varit fyra specifika vågor av terrorism:
- Den första vågen uppstod under andra halvan av 1800-talet. Utförarna var anarkister och revolutionärer, som ville skapa ett klasslöst samhälle. Måltavlor var ledande politiker och den här typen av terrorism användes på alla bebodda kontinenter. Motmedel var livvakter, internationellt samarbete och att göra politiska partier (t.ex. socialdemokraterna) lagliga.
- Den andra vågen var mer knuten till plats. Den var kopplad till avkoloniseringen under perioden 1920-1960. Kampen handlade om att bryta sig loss och bilda en egen stat. Målet var säkerhetsstyrkor och terroristerna bekämpades genom att beskydda och/eller bevaka befolkningen.
- Den tredje vågen handlade om flygplanskapningarna på 1960-talet. Motmedlet blev att bygga säkerhetskontroller, vilket fungerade fram till 11 september 2001. Därefter har det underrättelsebaserade polisarbetet tagit form.
- På 1970-talet och framåt har den fjärde vågen vuxit fram, präglad av religiös och högerextrem terrorism. Måltavlorna är allmänheten och storskaligt våld, vilket innebär att terroristerna lämnat det mer riktade våldet. En ny kategori brottsoffer har växt fram, i form av brandmän, poliser och sjukvårdspersonal – vilka samhället inte satsat så mycket på att hjälpa.
På senare tid har en femte våg uppenbarat sig. Det är nu fråga om små, fristående terroristceller eller ensamvargar. Den här vågen uppstår som en reaktion på det underrättelsebaserade polisarbetet och präglas av ett ledarlöst motstånd. Jihadisterna kallar detta för Open Source Jihad. Man utnyttjar möjligheterna att utnyttja den teknik som finns lättillgänglig på bl.a. Internet.
– Hur skyddar man då allmänheten mot den här nya vågen? Problemet är att det idag inte finns några bra svar, konstaterade Hans Brun och tillade:
– Det är nödvändigt att vi på något sätt förhåller oss till terroristerna och tar fram en strategi för att möta dem. En stor fara är att deras gärningar stjäl uppmärksamhet från viktigare frågor, t.ex. klimatfrågan.
Det digitala hotet
Samhället blir mer och mer digitaliserat och IT-baserat, vilket ger nya möjligheter för brottslingar och terrorister. Marcus Murray, Security Team Manager på TrueSec, arbetar med att simulera dataintrång på företag, myndighetar, osv, för att hjälpa dem att ta fram motåtgärder. Han målade upp hotbilden när det gäller cybercrime.
– De kriminella organisationerna flyttar in i den digitala världen. Ett exempel är att pirater kan veta exakt vilken container de ska ta på ett fraktfartyg, eftersom de i förväg har lyckats ta reda på innehållet i den via transportföretagets egna IT-system.
Men det är inte bara kriminella som ägnar sig åt cybercrime. Även statsfinansierad underrättelseverksamhet, konkurrerande verksamheter och politiska aktivister begår brott i den digitala världen. Överhuvudtaget har det blivit lättare att köpa konfidentiella data.
Marcus Murray målade upp en bild av den hotbild inom det här området, som företag och organisationer idag möter – och också hur komplicerat (men inte omöjligt) det är att skydda sig mot dessa hot.
Scenarioplanering allt viktigare
Karim Jebari, forskare vid Institutet för framtidsstudier, pratade om riskerna för olika former av globala katastrofer. Han menade att dessa risker ökar i framtiden, allteftersom teknologin blir mer kraftfull, globaliseringen ökar och systemen blir mer och mer sammankopplade.
– De modeller som vi idag använder för att bedöma risk är alltför enkla. Enskilda personer kan uppträda på ett oförutsägbart sätt. Sedan kan grupper av människor uppträda på ett sätt, som inte går att härleda från den enskildes beteende.
Han pekade på att vi måste ägna oss åt scenarioplanering där vi inte begränsar oss till saker som har hänt, utan istället försöker spekulera och utforska vad han kallade för ”outside model”. Det gäller, enligt honom, också att kombinera olika scenarier och ställa sig frågan vad som händer ifall två osannolika saker händer samtidigt – t.ex. en recession och en pandemi.
– Scenarioplanering får en allt större roll i riskbedömningen. Några som är duktiga på detta är militären, som är öppen för olika möjligheter.
My Lindström och Lennart Edvardsson från Volvo Car Sverige, presenterade sedan sitt företags arbete med autonoma bilar och vilka risker och möjligheter den nya tekniken medför, där bilen blir ett bra exempel på ”Internet of Things”. Inom ett år kommer ca 100 autonoma bilar att testköras i Göteborgs-trafiken.
Konferensen avslutades med en paneldiskussion kring de risker som tagits upp under diskussionen och hur dessa påverkar försäkringsbranschens agerande.