I januari 2011 presenterade författaren en rapport som skrivits på uppdrag av Finansinspektionen. Bakgrunden till uppdraget var att Finansinspektionen de senaste åren utvärderat försäkringsförmedlares verksamhet och därvid kommenterat de problem som en kund ställs inför vid rådgivning, försäljning och marknadsföring av finansiella instrument.
Kunderna har i enlighet härmed svårigheter att själv uppfatta om t.ex. marknadsföring har övergått i kundanpassad investeringsrådgivning och vilken betydelse detta har för kundens rättigheter och investerarskydd. Finansinspektionen planerade därför att se över föreskrifterna för försäkringsförmedlare ”i syfte att tydliggöra för förmedlarna vad som krävs för att uppfylla lagens krav”.
Denna artikel är en omarbetning av delar av rapporten för att beskriva vilka tolkningsproblem det idag föreligger vid bedömandet av försäkringsförmedlares information, rådgivning och eventuellt även förmedling av finansiella produkter och tjänster.
Artikeln återfinns nedan, som pdf-fil