Företagsförsäkring — ur kundens perspektiv

318 av civilekonom Mikael Möller, Lagerström & Möller AB, International Adjusters Denna artikel belyser översiktligt hur företagens ekonomi hänger samman med företags- och industriförsäkringen och ger exempel på hur de olika begreppen i försäkrings- villkoren kan översättas till företagens ekonomibegrepp. Det kan också finnas behov av att klargöra vad försäk- ringen egentligen syftar till att skydda, sett ur företagets (kundens) perspektiv. Eftersom det finns anledning att tro att försäkringsbolagen tänker utifrån gällande för- säkringsvillkor, medan företagen tänker utifrån sina bokslut, så synes det finnas behov av att känna till sammanhangen, inte bara vid tecknande av försäkring utan kanske framför allt vid reglering av företagsskador. Artikeln belyser svenska förhållanden men resone- mangen torde vara allmängiltiga i övriga Norden. Företagsekonomisk avgränsning Företagsekonomi spänner över ett brett om- råde såsom redovisning, marknadsföring, strategisk planering, organisationslära, inves- tering och finansiering etc. Här skall vi emel- lertid endast uppehålla oss vid företagens redovisning. Vi kan då konstatera att oavsett företagsform (Aktiebolag, Handelsbolag etc) måste alla företag upprätta årsbokslut för var- je räkenskapsår (med undantag för mycket små företag). Detta följer av reglerna i Bok- föringslagen. Årsbokslutet utgör i princip den enda handling som i siffror visar hur ett före- tags resultat och ekonomiska ställning ser ut för det gångna räkenskapsåret. Ett räkenskaps- år omfattar normalt 12 månader och kan för Aktiebolag och Ekonomiska föreningar av- slutas 31/12, 30/4, 30/6 eller 31/8. För övriga företagsformer är räkenskapsåret normalt lika med kalenderåret. Ett årsbokslut innehåller en balansräkning och en resultaträkning. Bok- föringslagen och rekommendationer inom re- dovisningsområdet ger anvisningar om hur balans- och resultaträkningen (med nuvaran- de regelsystem) skall ställas upp i årsbok- slutshandlingen. Balansräkningen och försäkringsvillkoren Balansräkningen visar den ekonomiska ställ- ningen eller annorlunda uttryckt tillgångar Företagsförsäkring — ur kundens perspektiv NFT 4/1995 Mikael Möller 319 och skulder samt skillnaden mellan dessa d.v.s. det egna kapitalet vid räkenskapsårets slut. En enkel formel visar sambanden: Tillgångar ./. Skulder = Eget kapital varvid det egna kapitalet kan sägas utgöra den bokförda nettoförmögenheten i företaget. En balansräkning för ett aktiebolag kan t.ex. se ut som nedanstående (TSEK). Som framgår uppgår tillgångar (3 800 TSEK) minus skulder (3 100 TSEK) till 700 TSEK vilket motsvarar det egna kapitalet. Om vi nu kopplar samman balansräkningen med företagsvillkoren kan följande sägas. Företagsvillkoren består i Sverige oftast av ett paket av försäkringar såsom egendoms-, avbrotts- och ansvarsförsäkring. Därtill kan andra försäkringar tecknas såsom kreditför- lustförsäkring, förmögenhetsbrottsförsäkring, försäkring mot ren förmögenhetsskada och rättsskyddsförsäkring med flera. Här skall först kortfattat beröras egendoms- och an- svarsförsäkring som på olika sätt skyddar balansräkningen. Egendomsförsäkringen och balansräkningen Egendomsförsäkringen tecknas för att skydda vissa i villkoren definierade objekttyper mot försäkringsbara skadehändelser, såsom brand -, inbrotts- och vattenskador. Vanligt förekommande objekttyper där försäkrings- tagaren står som ägare till egendomen är följande: Balansräkning 1994-12-31 Tillgångar Omsättningstillgångar Kassa och bank 300 Kundfordringar 600 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 50 Övriga fordringar 50 Varulager 800 1800 Anläggningstillgångar Aktier och andelar 100 Andra värdepapper 50 Patent 200 Andra fordringar 50 Hyresrätt 100 Maskiner och inventarier 700 Byggnader 800 2000 Summa tillgångar 3800 Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörskulder 800 Skatteskulder 50 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 50 Övriga kortfristiga skulder 400 1300 Långfristiga skulder Banklån 1 700 Övriga lån 100 1 800 Summa skulder 3 100 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 300 Reservfond 60 Fritt eget kapital Balanserad vinst 110 Årets nettovinst 230 700 Summa skulder och eget kapital 3 800 320 Byggnad Maskinerier Varor Ritningar och arkivalier samt datamedia Pengar och värdehandlingar. Andra objekttyper kan förekomma beroende på den bransch som företaget arbetar i. Utan att här närmare definiera objekttyperna förtjänar att nämnas något om Maskinerier. Med Maskinerier avses egendom som inte är hänförlig till annan objekttyp och som inte anskaffats eller tillverkats för försäljning el- ler är särskilt undantagen i villkoren. Till denna objekttyp hänförs sålunda bland annat: maskiner, inventarier, ledningar som inte är att hänföra till objekttypen Byggnad förbrukningsartiklar såsom bränsle och smörjmedel reservdelar till egna maskiner, verktyg och redskap utrustning för butik, kontor, laboratorium eller lagerlokal trycksaker såsom kataloger och reklam- tryck, varuprover modeller, press- och stansverktyg, formar och mönster såväl aktuella som inaktuella emballage av inventariekaraktär egendom anskaffad för uthyrning eller lea- sing av försäkringstagaren i förhyrd lokal fast bekostad inredning – även om sådan enligt jordabalken tillhör byggnad – såvida inte annat anges i försäkringsbrevet. Objekttyperna finns i huvudsak bokförda som tillgångar i balansräkningen, vilket innebär att egendomsförsäkringens uppgift i princip är att skydda företagets tillgångar mot vissa försäkringsbara skadehändelser såsom brand- eller inbrottsskador. Eftersom objekttypen Maskinerier är ett bredare begrepp enligt ovan, än tillgången maskiner och inventarier i ba- lansräkningen, återfinner man ofta en del av Maskinerierna i resultaträkningen (se nedan), d.v.s. de är kostnadsförda anskaffningsåret (s.k "treårsinventarier"). På liknande sätt åter- finner man ofta objekttypen Ritningar, Arki- valier samt Datamedia i resultaträkningen istället för i balansräkningen. De "tunga" objekttyperna Byggnad, Maskinerier samt Varor återfinner vi dock, som sagt, i balans- räkningen. Genomgången ovan visar att alla tillgångar inte går att försäkra. Så t.ex. finns det ingen försäkring mot förlust av värdet på en hyres- rätt eller nedskrivning av aktier. Däremot finns det t.ex. särskilda försäkringsformer för kreditförlustförsäkring, som skyddar tillgång- en kundfordringar mot stora kundförluster. När vi nu har konstaterat var i balansräk- ningen vi återfinner några väsentliga objekt- typerna, kan det vara av intresse att översikt- ligt beröra värderingsreglerna. Värderingsreglerna – egendom Enligt bokföringslagen gäller att omsättnings- tillgångar t.ex. varulager värderas till det läg- sta av anskaffnings- och verkligt värde (=bok- fört värde). Med verkligt värde förstås för- säljningsvärdet reducerat med försäljnings- kostnader. Om vi nu jämför med värderings- reglerna i villkoren för varor anskaffade för försäljning, gäller att varorna normalt värde- ras till vad det kostar att utan dröjsmål åter- ställa dem. Med återställande avses repara- tion eller återanskaffning av varor av samma slag. Detta motsvarar sålunda återanskaff- ningskostnaden efter skadedagen, reducerat med inkurans eller annan omständighet. I en värld med inflation kommer återanskaffnings- kostnaden för varor att vara högre än det bokförda värdet. Eftersom värderingsreglerna enligt bokföringslagen avviker från villkorens värderingsregler, kan därför bokfört värde på varulager inte utgöra försäkringsbeloppet. Däremot är bokfört värde på varulager ofta en väsentlig utgångspunkt vid fastställande av försäkringsbelopp. Vid skadereglering har man att på liknande sätt ta hänsyn till olik- heterna i värderingsreglerna i bokslut contra 321 i villkoren. Beträffande anläggningstillgångar t.ex. ma- skiner och inventarier gäller att dessa enligt bokföringslagen värderas till anskaffningsvär- det, reducerat med erforderlig värdeminsk- ning (= bokfört värde). Den objekttyp som här ligger närmast till hands är som sagt Maskinerier. Om vi här bortser från reglerna som berör dagsvärdeersättning, gäller enligt försäkringsvillkorens värderingsregler att om återställande av Maskinerier sker, värderas skadan till kostnaden för att utan dröjsmål återställa föremålet på ett rationellt sätt vad beträffar metoder och material. Med återstäl- lande förstås reparation eller anskaffande av föremål av samma eller lika ändamålsenligt slag för samma ändamål. Utökas i samband med återställandet skadat föremåls utrustning eller avkastningsförmåga, skall vid värde- ringen avdrag göras för detta. Detta innebär att försäkringstagaren vid skada kan erhålla ett återanskaffningsvärde, som i normalfallet överstiger det bokförda värdet. Bland annat därför kan bokfört värde på maskiner och inventarier inte ligga till grund för försäk- ringsbelopp (som har framgått ovan måste man också vid fastställande av försäkrings- belopp ta hänsyn till de Maskinerier som finns bokförda i resultaträkningen). Vid ska- devärdering måste man på motsvarande sätt ta hänsyn till de skillnader som finns i värde- ring av Maskinerier i bokslut jämfört med villkorens värderingsregler. Egendomsskada och balansräkningen Låt oss nu se vad som händer i bokslutet ovan vid totalbrand på företagets varulager 1995- 01-01. Uppenbarligen är företagets värde på varulagret lika med noll kr skadedagen. Så- lunda måste företaget skriva ned sitt varula- ger med 800 TSEK, varvid tillgångarna mins- kar med samma belopp till 3 000 TSEK. Härigenom blir det egna kapitalet förbrukat och uppgår till 3000 TSEK, minus 3 100 TSEK eller -100 TSEK. Förutsatt att några dolda tillgångar d.v.s. övervärden på tillgångar inte finns, så är företaget likvidationspliktigt 1995-01-01. Enligt Aktiebolagslagen är ett aktiebolag likvidationspliktigt då företagets eget kapital understiger hälften av det registre- rade aktiekapitalet. Emellertid förutsätter vi också att det finns en företagsförsäkring som skyddar skadad egendom. Detta innebär att företaget enligt bokföringsmässiga grunder bokför en fordran på försäkringsbolaget 1995- 01-01, uppgående till varuskadans storlek, som med antagande om återanskaffningsvär- de sannolikt kommer att något överstiga bok- fört värde, även om självrisken är en kostnad som företaget får stå för självt. Härigenom undviks likvidationsplikten, eftersom det egna kapitalet är intakt efter det att fordran på försäkringsgivaren har bokförts. Det säger sig självt vilka ödesdigra konsekvenser det blir om man är oförsäkrad och/eller underför- säkrad. Istället för att som ovan säga att egen- domsförsäkringen tecknas för att skydda till- gångarna i företaget, skulle man kunna säga att försäkringen tecknas för att skydda det egna kapitalet. Ansvarsförsäkringen och balansräkningen Ansvarsförsäkringens uppgift är att skydda skulderna i årsbokslutet mot vissa i villkoren angivna ersättningsbara skadestånd. Detta innebär att då ett företag drabbas av skade- ståndsskyldighet har man enligt bokförings- mässiga grunder att bokföra en skuld till den skadelidande, varvid det egna kapitalet min- skar i motsvarande grad. Detta följer av reg- lerna i Bokföringslagen, som säger at skul- derna i årsbokslutet skall värderas till det högsta av "anskaffnings- och verkligt värde". Genom ansvarsförsäkringen kan företaget bokföra en fordran på försäkringsgivaren (ex- klusive självrisk) varvid det egna kapitalet i stort blir intakt. Alternativt kan man genom fordran på försäkringsgivaren "kvitta" bort 322 skulden för skadeståndet. Man kan därför säga att ansvarsförsäkringen tecknas för att skydda det egna kapitalet hos företaget på liknande sätt som egendomsförsäkringen. Resultaträkningen och försäkringsvillkoren Resultaträkningen visar företagets intäkter och kostnader under räkenskapsåret. En en- kel formel visar sambanden: Intäkter ./. Kostnader = Resultat (vinst eller förlust). En resultaträkning för ett aktiebolag kan t.ex. se ut som följer (TSEK): Resultaträkning 1994 Försäljningsintäkter 15 000 Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader - 14 300 Rörelseresultat före avskrivningar 700 Avskrivningar Maskiner och inventarier - 200 Byggnad - 20 Rörelseresultat efter avskrivningar 480 Ränteintäkter 30 Räntekostnader - 200 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 310 Extraordinära intäkter 10 Resultat före skatt 320 Skatt - 90 Årets nettovinst 230 Om vi nu kopplar samman resultaträkningen med företagsvillkoren kan följande redovi- sas. Avbrottsförsäkringen och resultaträkningen Avbrottsförsäkringen tecknas för att skydda företagets resultat (vinst eller förlust) för en period som väljs bland annat med hänsyn till en bedömning av den längsta tänkbara stille- ståndstid (ersättningsbara inskränkningar i den försäkrade rörelsen) som kan uppkomma vid exempelvis brand. Avbrottsförsäkringen är därför av annan karaktär än t.ex. egendoms- försäkringen, eftersom den förra baseras på tidsperioder med en ackumulerad skada över tiden, medan egendomsförsäkringen ersätter skadad egendom vid en given tidpunkt. För att tala företagarnas språk, tecknar man en avbrottsförsäkring för att skydda sitt resul- tat efter finansiella intäkter och kostnader under ansvarstiden (310 TSEK i exemplet ovan). Förväntar sig företaget ett resultat, efter finansiella intäkter och kostnader på 310 TSEK under ansvarstiden, så skall man med vissa undantag också redovisa 310 TSEK efter det att avbrottsskadan har slutreglerats. Försäkringsvillkorens skadevärderings- och skadeersättningsregler anvisar en beräknings- metod baserat på förlorat täckningsbidrag m.m. för att komma fram till en ersättningsbar avbrottsskada som, då ersättningen har bok- förts hos företaget, således medför att resulta- tet efter finansiella intäkter och kostnader (med vissa undantag) blir det som företaget hade haft om avbrottsskadan ej hade inträffat. Med försäkringsmässigt täckningsbidrag för- stås försäljningsvärdet efter lämnade kassa- och varurabatter (exkl. mervärdeskatt och särskilda varuskatter) för såld, levererad vara eller utförda tjänster, minskat med vissa i villkoren definierade s.k. "rörliga" kostnader. Resonemanget ovan innebär att vid värdering av avbrottsskador kan man i många fall ana- lysera resultatet efter finansiella intäkter och kostnader, inklusive framräknad avbrotts- skada, för att kontrollera rimligheten i sina beräkningar. Avbrottsskada och resultaträkning För att åskådliggöra ovanstående redovisas följande exempel, varvid resultaträkningen stuvas om för att möjliggöra värdering enligt villkoren (TSEK): 323 Som framgår ovan redovisas en förlust ef- ter finansiella intäkter och kostnader på - 1 700 TSEK under ansvarstiden, vilket bland annat beror på att företaget har förlorat täck- ningsbidrag p.g.a. en ersättningsbar egen- domsskada. Det är troligt att företagaren i sådant fall tänker utifrån att skydda sin resul- taträkning och att hans värdering av avbrotts- skadan ganska enkelt kan göras, nämligen genom att jämföra det förväntade resultatet efter finansiella intäkter och kostnader +341 TSEK med utfallet under samma period -1 700 TSEK, d.v.s. avbrottskadan kan på så sätt värderas till 2 041 TSEK före karens m.m. Ur försäkringsgivarens synpunkt skulle avbrottsskadan värderas i enlighet med reg- lerna i villkoren enligt följande (TSEK): 1994 1995 1995 Förväntat Utfall Jämförelseår ansvarstiden ansvarstiden Försäljningsintäkter 15 000 16 500 12 000 Ej försäkrade ”rörliga” kostnader - 8 000 - 8 800 - 6 400 Täckningsbidrag 7 000 7 700 5 600 Försäkrade ”fasta”kostnader (netto) varav extrakostnader 100 tkr - 6 690 - 7 359 - 7 300 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 310 341 - 1 700 Exemplet belyser litet de olika utgångspunk- terna som finns vid värdering av avbrottsska- dor hos försäkringstagaren (=kunden) res- pektive hos försäkringsgivaren. Sammanfattning Företagsförsäkring tecknas i grunden för att skydda företagens bokslut och därmed det egna kapitalet mot ekonomiska förluster i samband med försäkringsskador. Att det egna kapitalet skyddas är en angelägenhet som berör olika intressenter såsom aktieägare, banker, leverantörer, anställda samt stat och kommun. Egendomsförsäkringen skyddar i princip företagens tillgångar i balansräkning- en. Ansvarsförsäkringen skyddar, så att skul- derna i balansräkningen inte ökar vid skade- stånd och avbrottsförsäkringen skyddar i nor- malfallet resultatet efter finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen under an- svarstiden. Att känna till dessa sammanhang torde underlätta vid tecknandet av försäk- ringar. Säljaren/mäklaren kan härigenom på ett mer begripligt sätt "översätta" försäkrings- villkoren till kundens ekonomiska begrepps- värld. Kunskaper om företagens ekonomi är också ett medel i riskurvalsbedömningen. Genom informationsteknik, IT, är det idag möjligt att med ganska enkla ekonomiska analyser bilda sig en uppfattning om risken skall bedömas som "god" eller "dålig" ur Förväntat täckningsbidrag under ansvarstiden 7 700 Avgår: Faktiskt intjänat täckningsbidrag under ansvarstiden - 5 600 Täckningsbidragsbortfall 2 100 Tillkommer: Skadebegränsande kostnader 100 Avgår: Inbesparade försäkrade kostnader - 159 Övriga korrigeringar 0 Beräknad avbrottsskada före ränta, karens, eventuell underförsäk- ring samt påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift 2 041 324 Källförteckning: Företagsförsäkring – En försäkringsrättslig introduktion Andra upplagan, Peter Lager- ström och Carl Martin Roos, Juristförlaget JF AB, 1991. Företagsekonomi – från begrepp till beslut. Andra upplagan, Nancy Holmström, Bon- nier Utbildning AB, 1995. Försäkringsvillkor K708:10, Kombinerad företagsförsäkring Försäkrings AB Skandia. Föreningen Auktoriserade Revisorer FARs Samlingsvolym 1995, FARs Förlagsservice. företagsekonomisk synvinkel. Vid värdering och reglering av företags- och industriskador är kunskaper om företagens ekonomi också ett betydelsefullt hjälpmedel. Försäkrings- skador och utfallande ersättningar återspeg- lar sig på olika sätt i ett företags bokslut, och många gånger kan kännedomen om de eko- nomiska sammanhangen komma till praktisk användning vid värdering och reglering av framför allt svårbedömda skador.

BilagaStorlek
58.66 KB