Folksams datahistoria 1945 - 1985

Artikelförfattare: Olli Aronsson
Utgåva:
1, 1996
Språk: Svenska
Kategori:

97 NFT 1/1996 Folksams datahistoria 1945 - 1985 Olli Aronsson Dag Wedmalm och Christian Rydberg har under flera decennier med fast hand och glimten i ögat framgångs- rikt drivit Folksams datautveckling från hålkorts-epoken till etablering av landsomfattande terminalsystem. I en mycket ingående, faktaspäckad och öppenhjärtlig redovisning med bra illustrationer har detta sällsynta radarpar också beskrivit denna spännande period i bo- ken "Folksams datahistoria 1945 - 1985". av Olli Aronsson, direktör i Försäkrings AB Skandia Man kan nästan lägga kalkerpapper mellan denna historieskrivning om Folksams data- historia och de övriga stora riksbolagens. Orsaken är att riksbolagen har mött samma utmaningar på den svenska försäkringsmark- naden och under samma epok datoriserat på samma sätt med hjälp av samma leverantör: IBM. Den enda viktiga skillnaden är att Skan- dia i början av 60-talet och Trygg-Hansa 10 år senare hade att smälta samman stora försäk- ringsbestånd i samband med omfattande fusioner. Men i övrigt känner utomstående från bran- schen väl igen sig – Folksams datahistoria är försäkringsbranschens – och därmed av intresse för en långt vidare läsekrets än Folksam-personalen. Författarna har beskrivit arbetssätt och hjälp- medel under fyra tioårsepoker efter 1945: manuell bearbetning = räkne- och skrivmaskin mekanisering = hålkortsbearbetning automatisering = ADB med sekventiell bearbetning av bandregister online = realtidsbearbetningar i terminalsystem Folksams stora registervolymer gjorde me- kanisering i alla former snabbt lönsam, när volymerna i såväl bil- som brandförsäkring ökade kraftigt under 50-talet. Med mängder av fakta och citat ur interna publikationer beskrivs 50-talets omläggningar och konver- 98 teringar av stora försäkringsbestånd, först till hålkort. Den första elektroniska kalkylatorn – ”elek- tronhjärnan” – 1956 innebar att premiekal- kyler inom såväl sak som liv snabbades upp avsevärt. Man var fortfarande bunden vid mediet hålkort med 80 positioner. Det be- gränsade lagringsmöjligheterna, och avise- ringar/bevakningar tog mycket lång tid när stora bestånd måste gås igenom. Med magnetbanden och ytterligare intern- minnen att lagra stora program i kom en ny omläggningsvåg i början av 1960-talet. Mel- lan raderna kan man ana övertider och natt- arbete, omkörningar, kamp med bristande avstämningstal etc, för såväl datafolk som användare. Men mycket gick på entusiasm och ren vilja, då alla parter upplevde att man lärde sig helt nya ting. On-line-epoken inleddes, som hos andra bolag, med prov med skrivmaskinsterminaler i början av 70-talet. De första volymstunga frågetransaktionerna kompletterades under mitten av 1970-talet med uppdaterande ären- den för nyteckning, ändringar, annulationer, mm. Utbyggnaden av ett landsomfattande datanät och terminalisering av fältkontoren i stor skala präglade 1980-talet. Effekterna av datoriseringen Under 60- och 70-talen kunde Folksam, lik- som andra bolag, öka registervolymerna per anställd med det tredubbla och därtill reduce- ra personalstyrkan i absoluta tal på berörda avdelningar. Datoriseringen bidrog kraftfullt såväl inom sak som liv att hålla administra- tionskostnader och därmed premier på en rimlig nivå. En annan effekt, som författarna tydligt påvisar, är de serviceförbättringar i form av snabbare handläggning av ärenden som följ- de med datoriseringen. Felprocenten vid in- matning av ärenden kunde reduceras från 20% till någon procent vid övergång till ter- minalinmatning. Författarna berör också förtjänstfullt de pro- blem som rationalisering med ADB medför. Än intressantare hade det varit att också få fackets och personalens syn på de konflikter, som följde i rationaliseringarnas spår. Spän- ningarna mellan en stor intern serviceleve- rantör, som dataenheten, och användarna är ofta frukten av bristande förståelse för varand- ras arbetssituation. Intern marknadsföring är som regel svårare än extern. Och datafolket har av tradition levt i tron att deras tjänster säljer sig själva. Varför läsa datahistoria? Att läsa gammal datahistoria, som slutar med år 1985, vad har det för värde i persondatorer- nas och telekommunikationernas 90-tal? Som alltid förstår man nuet bättre om man kan dess historia. Den ryggsäck som samtliga bolag idag stretar med av satsvisa bearbet- ningar har ibland 70-talssignatur och som regel 80-talsprägel. Kunskapen om hur dessa system successivt byggts upp bidrar än idag till förståelse för databehandlingens villkor i försäkringsföretagen. Även om mångt och mycket i boken betraktas ur datafunktionens synvinkel och det då och då förekommer fikonspråk, är framställningen enkel och lätt- läst för den som inte är datakunnig. Resultatet kan bli att läsaren bättre förstår datasidans arbetsvillkor och sätt att reagera i det dagliga samarbetet. Och det är viktigt när tjänsteinnehållet i form av teknik i branschens produkter ökar. Folksam har med denna läsvärda bok be- skrivit en intressant epok i företagets tekniska utveckling fram till mitten av 80-talet. Vilket bolag tar stafettpinnen och dokumenterar 90- talets snabba tekniska förändringar i bolaget och därmed i försäkringsbranschen?