Flyktingströmmar och antibiotikaresistens några av ämnena på SCORs livkonferens

Det var välbesatt i salen på Grand Hotel i Stockholm, när Svein-Börre Solvang, VD för SCOR Sweden Re, inledde företagets tjugonde nordiska livkonferens i följd. Han kunde välkomna ett rekordstort antal deltagare som kommit för att lyssna på flera intressanta anföranden.

Konferensen hade som tema ”Let’s adapt to a changing risk universe together”. Och just risk är ett centralt begrepp inom försäkring. Bland annat två av de externa talarna hade sitt fokus inställt på detta.

Förste talare var förre statsministern Fredrik Reinfeldt, som kom att tala mycket om de förändringar i både Europa och övriga världen som vi upplever just nu. Han satte också in dessa skeenden i sitt sammanhang:

– Dagens förändrade regelverk inom den finansiella sektorn, är en reaktion på finanskrisen 2008-2009. Det här visar att det i demokratiska samhällen finns en fördröjning. Om några år kommer vi därför att få uppleva framväxten av ett regelsystem som hanterar migrationen, som en reaktion på den flyktingkris som just nu pågår.

Halva befolkningen på annan plats

Reinfeldt talade en hel del om Syrien-kriget och konstaterade att de bara tagit 4½ år för Syrien att gå från ett utvecklat land till statskollaps. Han pekade på att en ny tid dock danas, där den unga befolkningen har allt svårare att acceptera den förtryckande regimen. Tidigare fanns inga plattformar för att uttrycka sitt missnöje, men numera går det att ta sig förbi statstelevisionen.

– Tyvärr har den arabiska våren blivit ett kraftigt vinterlandskap. Men ingenstans blev det ett så allvarligt läge som i Syrien, vilket beror på att där fanns en mer välutbildad och medveten befolkning. Trycket blev så stort att regimen öppnade eld mot den egna befolkningen. Det blev startpunkten för ett av de värsta krig som vi upplevt i modern tid.

I Syrien finns ingen demokratisk opposition, men däremot mängder av milisgrupper. Dessutom är stormakterna på väg in, vilket ger upphov till de största riskerna sedan kalla kriget. Orsaken till att de slåss är därför att de tror att de fortfarande kan vinna kriget. Och nu är halva befolkningen på en annan plats än de var innan kriget.

Press på vårt sätt att tänka

Reinfeldt talade en hel del om flyktingströmmarna till Europa och om hur det nu kan bli aktuellt med förhandlingar mellan EU och Turkiet, med målsättning att flyktingarna i högre utsträckning stannar kvar i Turkiet. Han konstaterade samtidigt att, hur många än syrierna än är, finns det ett antal andra krutdurkar i Mellanöstern.

– Det är extremt svårt att ersätta diktaturer med något som liknar våra samhällen. Resultatet blir istället ofta statskollaps. Libyen är ett tydligt exempel på detta, där stora flyktingströmmar från Afrika tar sig igenom. Lösningarna på detta kan inte vara taggtråd eller tron på att Turkiet kan stoppa flyktingarna.

Han pekade på erfarenheterna från Balkankriget på 1990-talet, som ledde till de största flyktingströmmarna före Syrienkriget. Enligt Reinfeldt genomfördes då den bästa integration av nyanlända som skett i det svenska samhället.

– Det vore märkligt om inte detta skulle kunna ske nu. Men det ställer stor press på vårt sätt att tänka. För hur kan en som inte vuxit upp i Sverige, ta med sig socialförsäkringar och pensionslösningar hit?

Diskussion om europeiska välfärdssystemen

Reinfeldt ägnade sig sedan åt Europas ekonomi, som inte går något vidare. Ett av problemen är Grekland, men det finns fler länder med kroniska budgetunderskott. Många länder är kraftigt skuldsatta och detta maler sönder statsfinanserna. Inget land är helt fritt; Frankrike har t.ex. fördubblat sin skuld på bara några år.

– Den naturliga frågan blir då vem som skulle kunna lyfta av Grekland landets statsskuld.

EU-länderna har också problem med att kostnaden per producerad enhet ökar, vilket gjort att företagen har prisat sig ur många exportmarknader. Det här är ett särskilt stort problem i medelhavsområdet, men även länder som Finland känner av detta.

– I Finland genomlider man nu det fjärde året med en krympande ekonomi. Jag tror inte att vi i Sverige är medvetna om hur djup krisen är så nära inpå oss, sa Fredrik Reinfeldt.

Han konstaterade vidare att när budgetar är trånga, kommer det att leda till en diskussion om välfärdssystemen: - Kan jag lita på pensionssystemet? Vad är det vi måste klara av?

– I EU finns 7 procent av världens befolkning, som producerar 25 procent av världens tillväxt. Men vi unnar oss 50 procent av samtliga välfärdsåtaganden i världen.

Trots detta var Fredrik Reinfeldt optimistisk om att det går att resa sig ur prövningarna. Han pekade på tre problem, som vi måste kunna hantera för att göra det:

– Det rör sig om att stimulanspolitiken är vid vägs ände när räntan är negativ, att vi lever i ett Europa som driver fram mycket av separatism och att de traditionella partistrukturerna vittrar sönder. Men då måste de ansvarskännande partierna sätta sig ned och finna lösningar, avslutade Fredrik Reinfeldt.

Risk för ökad antibiotikaresistens

Även Annika Hahlin från Strama – vilket är en enhet inom Stockholm läns landsting som arbetar med samverkan mot antibiotikaresistens – talade om risker. Här handlade det om hur antibiotikaresistensen ökar runt om i världen, vilket i förlängningen hotar möjligheterna att ha kvar antibiotika som behandlingsalternativ.

– Modern sjukvård är extremt beroende av antibiotikabehandling. Det går inte att bortse från risken att vi hamnar i en situation med ökad dödlighet vid vanliga sjukdomar som lunginflammation och blodförgiftning, konstaterade Annika Hahlin.

Hon pekade på att en orsak står att finna i att bakterier kan bilda en kanal mellan varandra, där de kan dela med sig av sina gener. Det här är en förklaring till varför bl.a. tarmbakterier sprider sig så snabbt.

Minskad antibiotikaförskrivning i Sverige…

I Sverige har antibiotikaförskrivningen minskat sedan toppen av 1990-talet. Den mest dramatiska förändringen är för små barn, där man blivit allt restriktivare till att ge antibiotika vid t.ex. öroninflammation.

Stockholm leder förskrivningsligan i landet, vilket Hahlin tror är beror på att vården är mer tillgänglig där än på andra håll.

… men ohämmad användning på andra håll i världen

Runt om i världen är dock användningen av antibiotika mer ohämmad. På många håll behövs inte recept. Apotekare rekommenderar iblanda flera preparat samtidigt., berättade Annika Hahlin.

– Det gäller framförallt att kunna få bukt med företeelsen att kunna köpa antibiotika över disk.

Hahlin gick igenom de olika bakterier, där resistensen är särskilt besvärlig. Den ena är MRSA, där de flesta barn och vuxna periodvis är bärare av dessa bakterier, vanligen i näsan, men även på andra slemhinnor och på huden. Det är inte farligt att vara frisk bärare, men om de orsakar infektion kan den bli mycket svårbehandlad.

Den andra bakterien är ESBL, multiresistenta tarmbakterier. 6 procent av svenskarna är bärare av dessa. Det finns en värstingvariant av denna, som kallas ESBL carba och som i stort sett inte är möjlig att behandla med antibiotika.

I Europa har resistensen mot MRSA minskat mellan 2007 och 2013 (en viss ökning i Sverige, men från låg nivå). Orsaken är att man i flera länder har arbetat intensivt med vårdhygienen. Däremot går utvecklingen när det gäller ESBL åt fel håll.

För försäkringsbranschen kan det här innebära att antaganden om förväntad livslängd/dödlighet påverkas, att det blir större variationer i dödlighet på grund av sjukdomsutbrott, att sjukvård vid vistelse utomlands innebär en högre riskfaktor samt ändrade villkor och begränsningar.

– Allt är dock inte nattsvart. EU och läkemedelsindustrin har satsat 750 miljoner kr i ett internationellt projekt som ska ledas från Uppsala universitet, avslutade Annika Hahlin sitt anförande.

Förändringar och  möjligheter

Mycket annat avhandlades också på konferensen. Omvärldsanalytikern Henrik Mattson berättade om trender i samhället.

David O’Brien och Renato Di Iorio från SCOR Global Life redogjorde för vad som händer med implementeringen av Solvens II samt möjliga alternativ med hjälp av återförsäkringslösningar att frigöra kapital. De beskrev bl.a. hur försäkringsbolag kan minska kapitalkravet i det så kallade Mass-lapsescenariet med hjälp av återförsäkring.

Och priset för bästa diplomarbete delades ut till Anna Flodström på Länsförsäkringar. (Anna berättar mer om sitt arbete i en annan artikel i detta nummer av Nordisk försäkringstidskrift)