Svensk Försäkring och Larmtjänst har årligen sedan 2013 publicerat en rapport om försäkringsbedrägerier. Syftet med rapporten är att uppmärksamma problemet med försäkringsbedrägerier och att påverka allmänhetens attityder. I februari i år presenterades rapporten med statistisk information om de utredningar som försäkringsföretagen genomförde under år 2021.
─ Sammantaget kan man säga att från att vi tidigare sett en årlig utveckling steg-för-steg när det gäller antalet utredningar, till att vi under 2021 kunnat notera en kraftig ökning. Till stor del beror den här ökningen på att försäkringsföretagen intensifierat kontrollverksamheten. Man låter sig inte vara en bankomat för den ekonomiska brottsligheten, säger Mats Galvenius, vice VD för Svensk Försäkring och VD i dotterbolaget Larmtjänst.
Stort mörkertal
Det är inte några små belopp vi talar om. De svenska skadeförsäkringsbolagen hanterar årligen över 3 miljoner skadeärenden och betalar ut cirka 70 miljarder kr i ersättningar för skador. Mörkertalet är stort, men man uppskattar att minst 5–10 procent av dessa utbetalningar har en bakgrund i försäkringsbedrägerier.
Vad är då ett försäkringsbedrägeri? Så här definieras det i rapporten:
- Att överdriva värdet på det som stulits eller gått sönder
- Att medvetet lämna oriktiga uppgifter vid tecknande av en försäkring
- Den som inte beskriver sin försäkringshistorik eller sitt beteende på ett korrekt sätt kan få en för låg premie i förhållande till den risk som personen har att råka ut för något
Det finns ungefär 140 utredare anställda av skadeförsäkringsbolagen och de genomför ca 10 500 utredningar av oklara försäkringsfall årligen.
Utredningsverksamheten i försäkringsföretagen skiftar delvis sitt fokus från år till år.
─ För några år sedan gjordes en stor satsning på att utreda bedrägerier inom personskadeområdet. Vi ser nu att fokus nu förskjuts mot utredningar inom motorförsäkring samt hem- och reseförsäkring.
Undviker komplicerade fall
Under de senaste 10 åren har bedrägeribrotten ökat markant i Sverige. Bedrägeribrottens utveckling över tid beror bland annat på en ökad internetanvändning i samhället.
För några år sedan var det få misstänkta bedrägerier som ledde till en polisanmälan. Här har det numera skett en klar ökning. Men trots att utredarna vet hur en anmälan ska skrivas (många har en bakgrund inom polisen) och man har en misstänkt gärningsperson, är det få anmälningar som leder till åtal. De senaste fem åren handlar det bara om 16 procent (jämfört med cirka 30 procent av Försäkringskassans anmälningar). Dessutom hamnar de utdömda straffen ofta på den lägre delen av straffskalan.
─ Vi märker hur polisen gärna undviker komplicerade fall, där det blir fråga om resurskrävande aktiviteter i form av personförhör. Men det skiljer sig mellan olika polisregioner, där det till exempel är klart bättre i Region Syd än i Region Stockholm. Vi försöker naturligtvis att påverka det här, men hittills har vi ännu inte nått tillräckligt resultat. En åtgärd som vi gärna skulle se, är att det blir fler specialutbildade poliser inom det här området, konstaterar Mats Galvenius avslutningsvis.
Ta gärna del av rapporten i sin helhet på https://www.svenskforsakring.se/globalassets/rapporter/bedragerier/bedragerirapport-2021.pdf