Ett årsmöte med fokus på vårt pensionssystem

I samband med ett mycket välbesökt årsmöte, delade Svenska Försäkringsföreningen som brukligt ut Svenska Försäkringsföreningens årliga pris (tidigare Årets pris i svensk försäkring). Priset för 2015 gick till Anders Lundström på Min Pension. Han fick priset för, som det hette i motiveringen, att ”genom entreprenörsanda, tålamod och stort engagemang lotsat Min Pension mot den framgång som webbportalen minpension.se blivit”.

Min Pension befinner sig just nu i en intensiv utvecklingsfas, som Anders Lundström beskrev som att ”sitta i en torktumlare”. Det var dock inget som verkade bekymra honom, eftersom han snabbt tillade att känner sig priviligierad genom att få arbeta tillsammans med branschens bästa. Och han konstaterade att minpension.se har förändrat verksamheten för många som arbetar i försäkringsbranschen.

Under årsmötet omvaldes hela styrelsen, med Gunilla Svensson från Dina Försäkringar som fortsatt ordförande.

Översyn av PPM-systemet

Efter själva förhandlingarna, kom mötet att fokusera på den pågående statliga utredningen av det reformerade pensionssystemet. Utredaren Patric Thomsson och huvudsekreteraren Lars Billberg, som fått i uppdrag att lägga fram förslag på hur förändringar av premiepensionssystemet bör göras, presenterade sitt pågående arbete. Eftersom betänkandet kommer att läggas fram i september 2016, kunde de dock ännu inte avslöja något om vad utredningen kommer fram till.

– Det svenska pensionssystemet är unikt, även om det idag finns liknande system i andra länder. Det bygger på ett principbeslut i riksdagen från 1994 och ett mer detaljerat beslut 1998. Genomförandet skedde år 2000, berättade Patric Thomsson. (Läs mer om pensionssystemets tillblivelse i Nft 3/2015)

Premiepensionen är kanske den del av nuvarande pensionssystem som varit mest omdiskuterad, både före och efter genomförandet. Mot bakgrund av detta, initierade den politiskt sammansatta Pensionsgruppen en översyn av premiepensionssystemet.

Översynen resulterade i en promemoria, skriven av ek. dr Stefan Engström och med namnet ”Vägval för premiepensionen”, som publicerades 2013. Där konstaterades att nuvarande system har för höga kostnader. I översynen pekas därför två alternativ ut. Det ena av dessa utgick ifrån att premiepensionssystemet ska bibehålls, dock med ett antal förbättringsförslag. Det andra alternativet innebar att ett nytt fondtorg skapas med upp till tio valbara fonder. Alternativ ett prioriterade valfriheten, medan valfriheten skulle begränsas om man valde alternativ två – dock med ett antal andra fördelar.

Alliansregeringen tillsatte 2014 en utredning med uppdrag att ska analysera och lägga fram förslag på hur förändringar av premiepensionssystemet bör göras. Utgångspunkten skulle vara de förslag på åtgärder enligt alternativ 1 och förslag om förändringar av den traditionella försäkringen som beskrevs i ”Vägval för premiepensionen”. Eventuella förändringar av premiepensionssystemet skulle syfta till att ”fler sparare får en långsiktigt bra avkastning på sitt premiepensionskapital till rimlig risk och kostnad”.

(s)/(mp)-regeringen lade 2015 till uppdraget att även ” analysera och föreslå vilka författningsändringar som krävs för att Pensionsmyndigheten ska föra över medel till Statens årskullsförvaltningsalternativ (AP7 Såfa) när pensionsrätt för premiepension fastställs för första gången”.

Det blev en hel del frågor efter presentationen, men av förklarliga skäl fanns det ännu få svar att ge. Vi får ge oss till tåls till dess att utredningen presenterar sitt förslag i september.

Omröstning kring två förslag

Som avrundning på årsmötet hade Försäkringsföreningen tagit till ett nytt grepp. Man hade bett Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, och Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, att lämna var sitt förslag till hur de vill se ett reformerat pensionssystem.

Claes Hemberg pekade på de tre orden Trygghet, Drömmar och Frihet, som han ville att pensioner borde förknippas med. Han ansåg att man borde byta jämförelseindex och alltid jämföra med ”PPM-soffan”. Vidare menade han att det borde vara ett obligatoriskt omval vart femte år och de som inte gjorde det skulle få sitt innehav placerat i ”soffan”. Eftersom alla gör sitt omval samtidigt, skulle det då skapas en möjlighet att föra en debatt kring PPM-valet i media.

I sitt förslag, betonade Mattias Munter att han ville behålla premiepensionen, men han ville utöka valfriheten genom att också införa alternativ med traditionell förvaltning. Som skäl till det, angav han både fördelar för individen (bl.a. att garantier skyddar mot dålig avkastning samt att traditionell förvaltning är beprövad för pension sedan 1919) och för samhället (t.ex. att staten sitter på en möjlighet att skapa utrymme för ett långsiktigt riskkapital).

I den omröstning som genomfördes efter de bådas presentationer, blev det Mattias Munters förslag som gick segrande ur striden.