Efter halvtannat år i Europaparlamentet

 

Förra sommaren hölls val till Europaparlamentet. En av de svenska ledamöter som kom in då var Jessica Polfjärd (m), tidigare riksdagsledamot. Nft ställde frågan till henne om hon kunde ge en kortfattad sammanfattning av sitt första år som europaparlamentariker: Vad har varit mest givande respektive den största utmaningen – och vad har varit mest överraskande?

– Ja, var ska man börja egentligen? Mest givande har nog varit att hela tiden få arbeta med så vitt skilda frågor och hela tiden lära sig saker. Dagen kan börja med ett möte om skog, gå över till ett möte om kapitalmarknadsfrågor, för att sedan avsluta dagen med att rösta om EU:s hälsoprogram. I början av mandatet gick väldigt mycket tid åt att sätta sig in i arbetssättet, som skiljer väsentligen sig från hur det är i riksdagen. Sättet förhandlingar går till på i Bryssel var också en rejäl omställning från Sverige. 

Enkelt att påverka

För Jessica var nog det mest överraskande hur enkelt det går att påverka om man bara vet hur man ska gå till väga. Driver du bara på, kommer med väl underbyggda förslag och deltar i mötena är det ganska sannolikt att du kommer få med dig fler. Rätt som det är så ser du dina formuleringar i den slutgiltiga lagtexten, säger hon. 

Det finns flera olika typer av samarbeten i parlamentet. Dels kan det vara med andra svenska och/eller nordiska europaparlamentariker, dels med andra parlamentariker i den partigrupp som Jessica tillhör, nämligen EPP. Vilka är då viktigast för henne?

– Det är beroende av vilken fråga det handlar om. Vi i Norden har ju på ganska många områden liknande lösningar och modeller, så vi kan ofta landa i samma slutsatser. Summerar man alla ledamöter i EPP från de nordiska länderna, så blir vi faktiskt ett av de större “blocken” i gruppen. Därför har vi ett nordiskt samarbete, där vi försöker koordinera i vissa frågor för att driva på EPP i rätt riktning. 

Stort intresse för finansmarknaden

Jessica är bl.a. suppleant i kommittén ECON, där försäkringsbranschens regleringsfrågor hanteras. Vi är nyfikna på vilka hennes erfarenheter hittills är av kommitténs engagemang och prioriteringar vad gäller finansmarknaden och i synnerhet försäkringsbranschen.

– Jag skulle säga att intresset i utskottet för finansmarknaden är väldigt stort, inte minst i min egen grupp EPP. Det har blivit särskilt aktuellt nu under pandemin, när det blir allt viktigare för många att förenkla och uppmuntra kapitalflöden mellan medlemsländer. Finansieringen av den gröna given – EU:s stora klimatpaket – kommer så klart att vara helt beroende av privat finansiering.

Försäkringsbranschen var också en del av diskussionen när man tidigare under hösten tog fram Europaparlamentets inspel till kommissionens handlingsplan för kapitalmarknadsunionen. Branschen nämndes då som en aktör, som med rätt regelförändringar kan spela en viktig roll för Europa framöver, påpekar Jessica.

När det gäller att stärka konsumentskyddet på finansmarknaden och försäkringsområdet betonar hon att det generellt handlar om samma principer där, som i många andra frågor i EU – det ska vara enkelt, förutsägbart och att det som fungerar i dag inte ändras i onödan. Den information man som kund tar del av måste vara lättbegriplig och inte vara så omfattande att det bara blir avskräckande. 

Viktigt att lyssna på olika intressenter

Många lobbyister uppvaktar europaparlamentariker. Hur ser Jessica på deras uppdrag och vad tycker hon bör karakterisera en framgångsrik lobbyist i EU-arbetet?

– När vi diskuterar lagstiftning på EU-nivå är det ofta väldigt komplex materia, och det är bra att få höra från representanter från olika intressen vilka konsekvenser EU-regler får i praktiken. Jag som politiker har ett ansvar att lyssna på alla sidor och låta så många som möjligt komma till tals.

Jessica påpekar att en framgångsrik lobbyist är med tidigt i processen, helst innan ett lagförslag ens presenterats. Hon menar att det alltid är en fördel att vara tydlig och lättbegriplig kring potentiella konsekvenser. Det är också viktigt lobbyisten försöker presentera alternativa lösningar, snarare än att bara vara emot någonting. 

EU-parlamentet borde ha ett säte

Sedan länge samlas Europaparlamentet omväxlande på två olika orter, Bryssel och Strasbourg. Är det något som du skulle vilja ändra på?

– Min uppfattning är att EU-parlamentet borde ha ett säte. Flytten mellan Bryssel och Strasbourg påverkar klimatet, kostar mycket pengar och är ineffektiv. Sedan har det hittills varit svårt att övertyga fransmännen om detta. Det ska dock sägas att Strasbourg är en väldigt trevlig och vacker stad!    

Det är ju svårt att i dessa tider undvika frågor om den pågående pandemin. Hur påverkas arbetet i parlamentet?

– Det har varit en rejäl omställning, från det att vi ledamöter regelbundet var i Bryssel, till att arbeta från hemmet. Allteftersom har infrastrukturen för att kunna arbeta på distans, med allt från möten till omröstningar, börjat komma på plats. Men det är ju klart att saker och ting blir mindre effektiva – många har fortfarande svårt att komma ihåg att sätta på (eller stänga av) sina mikrofoner vid digitala möten. Det är också svårare att få till naturliga samtal. Men det viktigaste är att demokratiska institutioner också fungerar i kris, konstaterar Jessica Polfjärd till sist.