De flesta som handlar över nätet har nog, åtminstone någon gång, upplevt hur det säljande företaget försöker få till stånd merförsäljning genom att till exempel erbjuda kompletterande produkter eller tjänster. Ur konsumentsynpunkt är det här i normalfallet varken olämpligt eller olagligt ur marknadsföringssynpunkt. Men det finns en gråzon där säljaren använder olika designknep för att få köparen att handla mer. Och när sådana designknep används för att vilseleda kunden till att omedvetet handla mer – ja, det är då vi kan komma in på det som kallas dark patterns och i slutänden brott mot lagen.
De designknep som det brukar talas om är bland annat tricks som får köparen att dela med sig av mer information än vad han eller hon hade tänkt sig, annonser som ser ut som brödtext, dolda kostnader som kommer upp först under senare delen av köpprocessen samt konton som är lätta (och till synes fördelaktiga) att upprätta, men som är svåra att avveckla.
Olika former av affärsmetoder
─ Från Konsumentverkets sida har vi granskat det här fenomenet under ett antal år. Vad det i grunden handlar om är olika former av affärsmetoder. Det är viktigt att säga att försök till merförsäljning inte är olagliga, så länge som detta inte görs för att vilseleda kunden, berättar Emy Gustavsson, jurist och policyrådgivare på Konsumentverket, och fortsätter:
─ När vi tittat på de här frågorna, har vi fått en allt större insikt bakom de psykologiska effekterna av dark patterns. Det vi riktar in oss på är de fall där sådana här designknep på ett negativt sätt påverkar kundernas möjligheter att fatta kloka och genomtänkta beslut.
Konsumentverket har haft både tillsyns- och domstolsärenden. En sak som man agerat mot är förkryssade rutor.
─ Vi har gjort en hel del och vi fortsätter att bevaka de här frågorna. Det såväl vad vi själva gör och vad vi gör tillsammans med systerorganisationer, både inom EU och globalt, betonar Emy.
Hon anser att ett förbud mot dark patterns skulle göra det enklare att genomföra tillsyner, men den befintliga lagstiftningen fungerar bra. En individuell bedömning måste dock alltid göras.
Inga tydliga exempel inom försäkring
Hur ser det då ut på försäkringsområdet? Vi har frågat Joel Westerlund, rättssakkunnig på Konsumentverket.
─ Vi har inga tydliga exempel från tillsynen där vi uttryckligen har talat om dark patterns och ärendet bara har handlat om det, men ibland kan det vara en fråga om etikettering. Åtskillig marknadsföring är vilseledande av den anledningen att information har lyfts fram respektive gömts undan, vilket kan ske både inom webbdesign och andra typer av marknadsföringsutskick. Att försäkring knyts till köp av varor och tjänster har funnits under lång tid, men har på senare år blivit alltmer sömlöst i den digitala köpprocessen, kallat embedded insurance.
Joel förde för några år sedan en diskussion om hur priser för försäkring presenterades, bland annat genom att enbart månadskostnaden angavs, ibland kallat ”framing” (inramning) ─ trots att försäkringen inte kunde köpas per månad, utan följde huvudregeln om ett års försäkringstid. Andra exempel är hur recensioner presenteras på webbplatser och att försäkringen omskrivs som ”topprankad”, vilket följer logiken att konsumenter påverkas av vad andra har tyckt och gärna följer ett flockbeteende.
─ Inom vissa områden inom försäkring, till exempel avbeställnings- och hyrbilsförsäkring, lär dark patterns vara vanligt förekommande, medan konsumentens fokus i första hand är på den huvudtjänst som köps. Det ökar utsattheten, säger Joel.
Mer information finns att hämta
Kunskapsinhämtning är viktigt. Konsumentverket har bland annat, med hjälp av Karlstad Universitet, tagit fram en underlagsrapport ─ Barriers to a well-functioning digital market. I den identifieras vad Dark Patterns är och vad man kan göra som beslutsfattare för att minska risken för marknadsstörningar. Bland annat skriver man att ”there is no knowledge transfer between the research and legislation. Legislation should be created based on empirical evidence, by incorporating results from multidisciplinary fields, such as psychology, behavioral science, computer science, and law”.
EU:s finansmyndighet EIOPA publicerade i slutet av förra året en översyn som heter ”Dark patterns in insurance: practices that exploit consumer biases”. Den europeiska dataskyddsmyndigheten har även uppdaterat sin vägledning ”Dark patterns in social media platform interfaces: How to recognise and avoid them”.
EU har också beslutat om en ny förordning ─ Digital Services Act (DSA) ─ som bland innehåller ett förbud mot dark patterns på så kallade förmedlingsplattformar, till exempel Amazon och TikTok. Förordningen har trätt i kraft och ska tillämpas senast i februari 2024.