Att skapa en framgångsrik regional utveckling

 

Hur skapar vi en framgångsrik regional utveckling? Och hur har Sveriges län och kommuner utvecklats de senaste 30 åren?

Vid en direktsänd konferens i slutet av november delade några av Sveriges ledande forskare med sig av sin bild av regionala utmaningar och tillväxtmöjligheter. Där fick de ca 500 deltagarna också vara med om lanseringen av det nya kartverktyget RegVis, som gör det möjligt för den offentliga sektorn, näringslivet och forskarsamhället att följa den regionala samhällsutvecklingen.

Konflikten går mellan stad och land

Katrine Marçal var moderator för konferensen och tog i sin inledning upp frågan om ett Sverige som blir allt svårare att greppa:

– Många säger att den stora konflikten i samhället inte går mellan höger och vänster, utan mellan stad och land. En konsekvens av globaliseringen har blivit att skillnaden mellan länder jämnas ut, medan klyftorna ökar mellan regioner i ett och samma land.

Vill att hela landet ska växa

Länsförsäkringars forskningsfond stod som värd för den här konferensen. Varför är det så viktigt för fonden att engagera sig i dessa frågor?

– Länsförsäkringar är en regionalt uppbyggd organisation och vi vill att hela landet ska leva. Vi tror inte att den här utvecklingen är ödesbestämd och därför vill vi medverka till att kasta ljus över den. Forskningen bidrar till att skapa en fast och sund vetenskaplig grund för hur samhället utvecklas och vilka insatser som fungerar. Samhällsforskningen visar på hur stor komplexiteten är – att det inte bara är svart eller vitt som gäller, sa Peter Griepenkerl Lööf, chef för Länsförsäkringars Forskningsfond.

Har vi ett fungerande samhällskontrakt?

Lars Trägårdh är professor vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola och har sin forskning inriktad på tillit. Han samtalade vid seminariet med Josefina Syssner, biträdande professor vid Linköpings universitet. Hon har inriktat sin forskning på området tillväxt.

Lars inledde samtalet med att berätta om hur tillitens geografi ser ut i Sverige:

– Sverige är ett högtillitssamhälle, vilket är bra. Samtidigt ser vi stora geografiska skillnader. På Södermalm i Stockholm är tillitstalet ca 80 procent, vilket visar att man i hög grad litar på andra människor. I den andra änden finns Rosengård i Malmö, där samma tal bara är ca 30 procent. Det här visar på att det är svårt att prata om Ett Sverige.

Han konstaterade också att skillnaderna inte bar går mellan stad och land, utan även inom kommunen. Vi kanske måste börja ställa frågan om vi fortfarande har ett fungerande samhällskontrakt, där vi kan förväntas få basala samhällsnyttigheter.

– Vi har gjort fördjupningsstudier i åtta kommuner och kommundelar, speciellt med inriktning på samhällen i stress. Vi har kunnat se hur tilliten minskar i takt med att viktiga samhällsfunktioner – t ex polisstationer – försvinner från orten. Där är det speciellt viktigt att få till ett samspel mellan kommun och näringsliv.

Tillväxt behöver inte vara norm

Josefina berättade att hon har intresserat sig för föreställningarna om tillväxt, som politiska mål. Hon pekade på att det finns en föreställning bland kommunpolitikerna att de är delaktiga i befolkningsminskningen. De tror att de förlorar i tillit om de inte pratar tillväxt.

– Tillväxt är idag en norm i samhället, men skulle inte behöva vara det. Det finns en hel industri – med forskare och konsulter – uppbyggd som erbjuder stöd av olika slag, om man vill satsa på tillväxt. Vill man däremot anpassa den kommunala organisationen till att invånarantalet minskar, finns det begränsat stöd att få.

Hon beskrev hur man i små kommuner ofta möts av en idéfattigdom, som har att göra med kommunens slimmade organisation. Den klarar bara av de lagstadgade uppgifterna och uppgifter som är de absolut viktigaste.

Josefina efterlyste därför kvalificerade nulägesanalyser, som beskriver kommunens egna förutsättningar och som sätter upp mål för utvecklingen.

Verktyg som start i lärandeprocess

Ett verktyg som i det här syftet nu har tagits fram i samarbete mellan Lunds universitet och Länsförsäkringars Forskningsfond är RegVis (Regional Visualisering). Det har utvecklats av de båda universitetslektorerna vid Lunds universitet, Markus Grillitsch och Nicklas Guldåker. Verktyget är tillgängligt utan kostnad för alla som vill använda det.

– RegVis gör det möjligt att kunna visualisera viktiga variabler över tid i kommuner och regioner. Man kan se vilka goda exempel som finns runt om i Sverige och som har samma förutsättningar som den egna kommunen/regionen, men som har kommit längre i sin utveckling. Det skapar möjligheter till att knyta kontakter och att starta en lärandeprocess, sa Markus när han presenterade verktyget.

Han betonade att det här är den första versionen och att det finns en del begränsningar än så länge. Men utvecklingen av verktyget fortsätter och det gäller att ha tålamod.

– När vi fortsätter utvecklingen kan vi redan nu se behov av att lägga till variabeln ’kön’. Det vore också önskvärt att inte bara kunna studera kommuner, utan också delar av kommunen. Men det finns fler utvecklingsmöjligheter och vi tar gärna emot feedback till oss.

Och Markus pekade på att det även finns möjligheter att koppla till andra forskningsområden, t ex risk, som är av intresse för försäkringsbranschen.

Ta segregering och polarisering på allvar

I den efterföljande diskussionen betonade Lars Trägårdh hur viktigt det är att ta segregeringen och polariseringen på allvar:

– Det viktiga är att försöka förstå lokalsamhällenas behov. Det handlar om att lyssna till vad människor vill och inte försöka styra från Stockholm.

Och både Markus och Josefina poängterade hur viktigt det är skapa sig en gemensam bild av nuläget och utifrån detta sedan främja dialogen mellan stad och land. Genom nätverk går det att minska  polariseringen.

Katrine Marçal avslutade seminariet med att det bidragit till att få oss att inse att ett deterministiskt synsätt i de här frågorna --- ja, det stämmer nog inte överens med verkligheten!

Carl-Henrik Knutsson

 

– 0 –

Regvis är ett resultat av projektet ReGROW (Regional Tillväxt mot Alla Odds). Forskningen bedrivs av Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk Geografi vid Lunds Universitet. Forskningen är finansierad av Länsförsäkringars Forskningsfond.