Att hitta samverkansformer för ökad trygghet

samverkan
Artikel forfatter: Carl-Henrik Knutsson
Position: Redaktör
E-mail: carlhenrik.knutsson@forsakringsforeningen.se
Organization: Nordisk försäkringstidskrift
About:

Var under åren 1999 till 2012 chef för Internkommunikation på Skandia.


Utgave:
2, 2024
Sprog: Svensk
Kategori:

─ Det är ett högaktuellt tema, i ett bekymmersamt läge. Vi hör ständigt i nyheterna om skottlossning och sprängningar. Det dödliga våldet har tredubblats under en tioårsperiod. Den eskalerande våldsutvecklingen drabbar i allt högre grad drabbar tredje man. Och vi kan se hur den organiserade brottsligheten flyttar fram sina positioner.

Det var en mörk bild som Christina Lindenius, VD för Svensk Försäkring tecknade, när hon öppnade årets upplaga av Svensk Försäkrings årsmöteskonferens. Temat för konferensen var Hur kan vi samverka för att stärka tryggheten i samhället?

Ett stort problem är brotten mot välfärdssystemen, som är den största finansieringskällan för de kriminella nätverken. Men även om utvecklingen här har gått i fel riktning, såg hon ändå ljuspunkter och möjligheter:

─ Det som är positivt är att försäkringsbranschen, på olika sätt, är mycket aktiv för att bromsa den här utvecklingen. Men vi behöver göra ännu mer, framför allt i ett brottsförebyggande syfte. Dagens konferens är tänkt att ge idéer om hur vi kan utnyttja vår kompetens för att samverka med andra och på det sättet göra skillnad.

 

Brottsligheten blir alltmer ’glokal’

Chefen för Nationella Operativ avdelningen (NOA) inom Polismyndigheten, Johan Olsson, pekade på det faktum att den organiserade brottsligheten genererar vinster – på samma sätt som legal affärsverksamhet gör – och dessa vinster investeras i ny brottslighet. Det innebär också att det sker en utveckling mot nya ”affärsmetoder” inom den brottsliga verksamheten.

─ Ett annat fenomen som vuxit fram de senaste åren är att brottsligheten blir alltmer ’glokal’. Med hjälp av bland annat den digitala utvecklingen kan en brottskedja inkludera brott på flera platser, både snabbt och mer eller mindre samtidigt. Mord har gått från lokalt initierade och lokalt utförda till globalt initierade och lokalt utförda. Det här är en utveckling som fullständigt exploderat under de senaste arton månaderna och som är en utmaning för oss på den operativa sidan.

Vad är då vägen framåt för att slå tillbaka mot den organiserade brottsligheten? Johan Olsson pekar ut fyra viktiga nycklar till framgång.

─ Inledningsvis handlar det om att utgå ifrån problemen. Det innebär att vi inte bara kan titta på till exempel antalet bedrägerier, utan vi måste samtidigt också titta på hur de går till, brottsuppläggen.

Sedan vill Johan Olsson också att Polisen måste bli bättre att utnyttja den fördel man har i form av informationsförsörjning.

─ Vi kan samla och koordinera information, vilket brottslingarna har svårt att göra. De är ju trots allt konkurrenter!

För det tredje menar han att det är viktigt att utnyttja den potential man har i det brottsförebyggande arbetet, till exempel att kunna stoppa brottslingar redan vid gränsen. Och slutligen handlar det om utveckling – både i form av ny teknik och nya sätt att jobba.

För Johan Olsson är samverkan med näringslivet, till exempel försäkringsbranschen, viktig.

─ Här finns en stor potential av både information och kunskap. Det blir då lättare för oss att förstå hur brottsuppläggen går till, vilket det aktiva samarbete som redan sker tydligt visar.

 

Det gäller att hitta strukturerna för samverkan

För att få ett exempel på hur samarbete mellan myndigheter och näringsliv kan ske i andra länder, fick konferensen ett besök av Tom Hill. Han är chef för City of London Police’s Insurance Fraud Enforcement Department (IFED), som har ett nationellt uppdrag att utreda försäkringsbrott i England och Wales. Deras verksamhet finansieras på treårs-basis av försäkringsbranschen, men det operationella ansvaret att bedöma vilka ärenden som ska utredas ligger på IFED.

IFED har funnits sedan 2012 och verksamheten bedöms vara framgångsrik. Sedan starten har avdelningen bidragit till att återföra cirka 3 miljoner pund till de företag som drabbats av bedrägerierna.

I en efterföljande paneldiskussion diskuterades vad som kan göras i Sverige när det kommer till samverkan. Johan Olsson betonade att det gäller att hitta strukturerna för hur en samverkan ska gå till. Enligt honom handlar det mycket att utveckla informationsutbytet, framför allt på den nationella nivån. Han fick medhåll av de båda andra deltagarna, Mats Galvenius (VD för Larmtjänst) och Nina Jelver (säkerhetschef på Svensk Handel)

Mats Galvenius tog bland annat frågan om upp att försäkringar ingår i välfärdssystemen, men att branschen är exkluderad från informationsutbytet med myndigheterna.

Är då exempel från London tillämpligt i Sverige, där cirka 20 procent av de polisanmälda fallen går till åtal och endast 9 procent leder till fällande dom? Johan Olsson fick frågan i paneldiskussionen och han menade att det inte i första hand är resurser som Polismyndigheten saknar. Det är snarare fråga om att förbättra effektiviteten, enligt hans uppfattning.

 

AMP-modellen exempel på samverkan

Ett annat exempel på samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor bidrog Helena Olsson med. Hon är VD för Centrum för AMP, som är en idéburen ideell och allmännyttig förening, som har den grundläggande idéen att levandegöra och skapa trygghet på offentliga platser för att minska brott. Man använder sig av något som kallas AMP-modellen för platsutveckling, där bokstäverna står för Affär, Medborgare och Plats.

Föreningen har utvecklat modellen för två pilotplatser, en i Uppsala och en i Haninge. Platsen ska förmedla att det finns ett värdskap i form av mänsklig närvaro. Utöver en daglig närvaro på platsen, bygger man upp en mycket god kännedom om platsen genom att mäta flöden, vistelsetid, deltagare och åhörare på aktiviteter och evenemang.

Finansiering sker dels genom ett s.k. IOP-avtal med respektive kommun, dels ett avtal med det lokala näringslivet.

─ På det sättet får vi en samfinansiering mellan det offentliga och det privata, sa Helena Olsson.

 

Sverige dras isär

Den avslutande presentationen under konferensen hölls av Louise Meijer, riksdagsledamot och gruppledare för Moderaterna i Justitieutskottet. Hon är den i utskottet som har ansvar för att lotsa regeringens förslag på det här området igenom riksdagen.

─ I jämförelse med Norden och övriga jämförbara länder, har vi i Sverige ett större antal skjutningar och sprängningar. Det är något som ofta beskrivs som systemhotande. Polisens våldsmonopol hotas och även rättvisan utmanas. Det här leder till att Sverige dras isär.

Louise Meijer redogjorde sedan för den nationella strategi mot bekämpning av den organiserade brottsligheten som regeringen tagit fram, liksom den rad åtgärder som vidtagits och planerats. Hon konstaterade också att näringslivet har en viktig roll när det gäller att motverka bedrägerier och penningtvätt.

I sina avslutningsord betonade Ylva Wessén, ordförande i Svensk Försäkring, hur viktig samverkan är för att öka tryggheten i samhället.

─ Det är en ny värld vi möter och då gäller det att inte vara naiva.