Sverige har ett väl utbyggt, offentligt finansierat, välfärdssystem, som syftar till att skydda människor vid olika former av inkomstbortfall. Det här välfärdssystemet kompletteras av lagstadgade, kollektivavtalade och privata försäkringar. Men hela skyddsnätet hotas av att kriminaliteten breder ut sig genom att organiserad ekonomisk brottslighet, på ett medvetet sätt, får ut pengar på falska grunder. Det är något som uppmärksammas i bland annat Svensk Försäkrings senaste omvärldsrapport.
─ Tyvärr kan vi se en tydlig trend i att välfärdsbrotten ökar i samhället och uppgår till höga belopp. I 2021 års bidragsbrottsutredning uppskattades de felaktiga utbetalningarna från staten till enskilda till mellan 8 och 20 miljarder kronor varje år. Ekonomistyrningsverket uppskattade förra året de felaktiga utbetalningarna till totalt 14,6 miljarder. Till detta kommer försäkringsbedrägerierna, alltså bedrägerier mot privat försäkring, som grovt uppskattat sägs ligga på mellan 3,5 och 7 miljarder kronor årligen. Det är alltså ansenliga belopp det handlar om, säger Ronja Wildenstam, jurist på Svensk Försäkring.
I bidragsbrottutredningen pekade flera myndigheter på att de har sett att antalet kriminella som använder företag för att utnyttja välfärdssystemet ökar. De ekonomiska förmåner och stöd som angrips är i första hand assistansersättning, tandvårdsstöd och olika former av anställningsstöd. Enligt en rapport från Polismyndigheten hade 2021 närmare 40 procent av de individer som bedöms vara nätverkskriminella bidrag från Försäkringskassan.
Kriminella nätverk använder sig av olika tillvägagångssätt och upplägg. De innefattar bland annat olika former av identitetsbedrägerier, det vill säga lån och krediter tagna i annans namn, till mer komplexa bedrägeriupplägg som involverar bland annat företag och insiders.
─ Företag används för att hjälpa personer med exempelvis oriktiga intyg om anställning eller felaktiga läkarintyg. Att använda felaktiga intyg för att få högre ersättning är ett försäkringsbedrägeri, konstaterar Ronja.
En annan trend är att det finns kopplingar mellan välfärdsbrott och organiserad brottslighet. Det kan handla om att skapa sig en grundförsörjning för den kriminelle, men också att finansiera annan kriminalitet och även terrorism.
─ Det är viktigt komma ihåg att penningtvätt i många fall är en nödvändig förutsättning vid välfärdsbrottslighet. Penningtvätten används för att dölja att pengar kommer från brottslig verksamhet. Utan den är det alltså svårt att tillgodogöra sig brottsvinster, säger Ronja.
Branschen inte del av informationsutbytet
Politiskt genomförs just nu ett utökat informations- och erfarenhetsutbyte mellan olika myndigheter, i syfte att komma åt bedrägerierna mot välfärdssystemet. Dessutom har en ny myndighet, Utbetalningsverket, inrättats för att samordna utbetalningarna från ett antal myndigheter, vilket görs för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.
─ Det är självklart mycket bra, men man glömmer bort försäkringsbranschens viktiga roll inom välfärdssystemet. Privat försäkring kompletterar det offentliga på flera områden och är en viktig aktör i kampen mot den organiserade brottsligheten, men vi får inte medverka i informationsutbytet. Från branschen vill vi därför se en utredning, med målet att möjliggöra informationsutbyte mellan försäkringsbranschen och berörda myndigheter och andra offentliga aktörer, säger Ronja och fortsätter:
─ Från försäkringsbranschens sida ser vi det som mycket allvarligt att stora vinster görs på välfärdsbrott och att stora pengar går till annan brottslighet. Därför vill vi medverka till att den här brottsligheten inte fortsätter att öka, utan istället kan fås att minska.
Det här är något som Svensk Försäkring också framhållit i ett remissvar till regeringen med anledning av utredningarna Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen (SOU 2023:52) samt Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag (SOU 2023:34).
Ronja betonar att integritetsaspekten är viktig och att åtgärder på det här området måste vara proportionerliga. Som exempel på ett bra samarbete mellan försäkringsbranschen och myndigheterna pekar hon på den rutin som Larmtjänst tagit fram för att hjälpa myndigheter att begära ut uppgifter från enskilda försäkringsföretag på ett enhetligt sätt och som uppfyller alla krav i dataskyddslagstiftningen.
Fler utredningar av misstänkta bedrägerier – men få åtal
Svensk Försäkring har, tillsammans med Larmtjänst, nyligen presenterat sin årliga rapport Försäkringsbedrägerier i Sverige för 2023 <länk>. Den visar på att bedrägerierna drabbar de ärliga försäkringstagarna och varje år beräknas en familj indirekt betala närmare 500 kronor till bedragarna.
Vad är då ett försäkringsbedrägeri? I rapporten nämna flera exempel, som att medvetet förstöra sin mobiltelefon för att med hjälp av försäkringsersättningen köpa en nyare modell. Eller att åka utomlands för att göra en skönhetsoperation och få kliniken att skriva på kvittot att det handlade om en akut sjukhusbehandling på semesterresa.
Betydligt fler utredningar av misstänkta försäkringsbedrägerier sker än tidigare. Det rör sig idag om närmare 10 000 misstänkta bedrägerier och oklara försäkringsfall.
Försäkringsbolagen avböjer samtidigt allt fler skadeutbetalningar – de sammanlagda beloppen för detta har ökat från 578 miljoner kronor 2022 till 682 miljoner kronor förra året. Orsaken till att ersättning nekas kan till exempel vara att försäkringsfallet inte har inträffat eller inte kan styrkas, men det kan också handla om att man lämnat oriktiga uppgifter. Framför allt är det inom hem/villa/rese (56 procent av fallen) och motorfordon (31 procent) som bedrägerierna sker.
Statistiken visar att antalet polisanmälda försäkringsbedrägerier ökat något de senaste åren. 2023 rörde sig det om 665 fall.
Under 2023 har försäkringsbranschen särskilt granskat manipulerade underlag och under 2024 kommer försäkringsföretagen att genomföra en granskningsaktivitet för att följa upp branschens polisanmälningar av försäkringsbedrägerier och Polismyndighetens hantering av dessa.
─ Men det är fortfarande mycket som inte polisanmäls. En anledning till att endast en liten andel av de misstänkta försäkringsbedrägerierna polisanmäls kan vara att polis och åklagare lägger för lite resurser på att utreda denna typ av brottslighet. Dessutom är det bara cirka 20 procent av de polisanmälda fallen som går till åtal, varav endast 9 procent till fällande dom. Här behövs en förändring, konstaterar Ronja Wildermark till sist.
