Søk Artikkel

907 søkeresultater funnet, viser 881 - 890

Individuellt pensionssparande

Utgave: 4 / 1993 | Kategori: Økonomi og kapitalforvaltning, Forbrukerspørsmål | Forfatter: Christer Bromander

Regeringen föreslår att man avdragsgillt ska kunna spara i andelar i värdepappersfonder, enskilda värdepapper och inlåning på bank genom att ingå ett pensionssparavtal med ett pensionssparinstitut. Dessa institut skall kunna vara värdepappersbolag och banker. Livförsäkringsbolag och fondförsäkringsbolag kommer dock inte att få tillhandahålla den nya produkten. Vi har noga studerat de villkor som gäller för traditionell pensionsförsäkring idag, vi har undersökt sparmarknaden i stort i Sverige och till sist studerat statsrådet Lundgrens förslag. Vårt huvudsakliga mål har varit att undersöka om sparformen kommer att locka till sig nya sparmedel eller om det kommer att ske en omflyttning från befintligt sparande och i så fall från vilket eller vilka. Vi ville också undersöka vilket förtroende kunderna kommer att visa branscherna bank och försäkring. Vi har kommit fram till att det individuella pensionssparandet kommer att ta till sig en del sparare, 36 % av de svarande i vår enkät kunde tänka sig att utnyttja detta. Hela 47 % svarade ”vet ej” på frågan om de kunde tänka sig att utnyttja den nya sparformen. Detta innebär att det finns en enormt stor potential för de producenter som tänker sig ett kraftfullt agerande på marknaden. Vi tror också att det kommer att behövas en mycket stor informationsinsats. Kravet på information tror vi kommer att vara mycket viktigt så att kunden får klart för sig skillnaden mellan t ex ett vanligt inlåningskonto och ett inlåningskonto avsett för det individuella pensionssparandet, som t ex regler för uttag/ återköp. Intresset för den nya sparformen ökar med ökad inkomst visar vår enkät, till skillnad mot vad producenterna trodde. Dessa ansåg att inkomsten inte skulle ha någon betydelse. Vi tror inte att sparkvoten kommer att öka så mycket, 26% av de svarande i enkäten anger att de skulle öka sitt sparande.

Liv på plejehjem 1993

Utgave: 4 / 1993 | Kategori: Annet | Forfatter: Marianne Schroll

Liv på plejehjem er navnet på en undersøgelse, der anvender et amerikansk udviklet redskab (flerdimensionelt spørgeskema) til vurdering af helbred, funktionsevne og trivsel blandt plejehjemsbeboere i København 1993.I København er gennemført 3500 interview ( som i gennemsnit varer 90 minutter) i 65 plejehjem. Redskabet har særlig god skelneevne i den tunge ende af funktionsevneskalaen. Desuden kan det af funktionstabene afledte ressourceforbrug beregnes. Vurderingen udføres af medlemmer af plejepersonalet, som står den enkelte beboer særlig nær. Vurderingen indgår i det enkelte plejehjems planlægning af den fortsatte pleje. November 1993 vil den første profil af resultaterne foreligge fordelt på køn, alder og institution. Undersøgelsen er repræsentativ for københavnske plejehjemsbeboere (størstedelen deltager i undersøgelsen), den udnytter et internationalt standardiseret og valideret redskab til vurdering af den enkeltes funktionsevne, uafhængigt af sundhedsvæsenets struktur i det pågældende land, hvorfor den er egnet til internationale sammenligninger. En nordisk forskergruppe søger således instrumentet implementeret i de fem nordiske hovedstæder.

Matematik och ekonomi i ett skadeförsäkringsbolag

Utgave: 4 / 1993 | Kategori: Økonomi og kapitalforvaltning, Forsikringsteknikk | Forfatter: Björn Palmgren

Andersson, Pettersson och Lundström tänker starta ett försäkringsbolag med arbetsnamnet ”Nya Triton”. Eftersom vi är gamla vänner, vände de sig till mig med några öppenhjärtiga frågor. Lundström förde ordet. — Vi har funderat på det där med aktuarier. Vilken nytta skulle vi ha av en aktuarie, vi som bara tänker syssla med sakförsäkringar? Är inte försäkringsvillkor, skadereglering, marknadsföring och redovisning nog? Varför skall man behöva blanda in matematik och statistik? Och ert kongressande och forskande, leder det någon vart? Försäkringsbolagen tycks ju stå på öronen lika ofta idag som på Strindbergs och ”Röda Rummets” tid! Efter denna inledande salva från Lundström, som är jurist och litterärt bevandrad, såg jag mig runt med en forskande blick. Andersson och Pettersson såg visserligen ut att tycka att Lundström varit väl vasstungad, men jag förstod att även de hade sina dubier. — Det var många frågor på en gång, sade jag. Om jag får litet tid på mig att lägga ut texten, skall det väl bli svar på de flesta. Ni får strax avbryta mig med konstruktiva frågor, men jag vill börja med att vara litet filosofisk.

Indirekt skada i försäkringsrätten

Utgave: 3 / 1993 | Kategori: Forsikringsrett | Forfatter: Marcus Radetzki

Frågan huruvida indirekta skador omfattas av egendomsförsäkringens skydd är vanligt förekommande och anses ofta komplicerad. Anledningen härtill är framför allt att innebörden av begreppet indirekt skada är diffus på grund av att detta omfattar ett flertal olika indirekta skadetyper. Mot bakgrund av en kort redogörelse för egendomsförsäkringens uppbyggnad, preciseras i denna uppsats begreppet indirekt skada varvid det indelas i olika kategorier. Beträffande varje sådan kategori undersöks, med stöd av lagstiftning och försäkringsvillkor, samt i den mån det är nödvändigt, doktrin, rätts- och försäkringspraxis, huruvida indirekt skada omfattas av egendomsförsäkringens skydd eller ej.

Intern kontrol som tilsynsinstrument i reguleringen af finansielle virksomheder

Utgave: 3 / 1993 | Kategori: Økonomi og kapitalforvaltning, Tilsyn | Forfatter: Peer Schaumburg-Müller

Artiklen behandler muligheden for i højere grad at gøre brug af intern kontrol, eller selvforvaltning, som tilsynsinstrument, som led i den offentligretlige regulering af de finansielle virksomheder, forsikringsselskaber, pengeinstitutter og realkreditinstitutter. Det konkluderes, at der her synes gode muligheder som supplement eller eventuelt alternativ til den eksisterende offentlige kontrol der på længere sigt kan være med til at sikre, at den finansielle sektor har det bedst mulighed udgangspunkt i konkurrencen i det fremtidige marked.

Forsikring og samfunn

Utgave: 3 / 1993 | Kategori: Økonomi og kapitalforvaltning, Forbrukerspørsmål, Annet | Forfatter: Gro Harlem Brundtland

Landet vårt står overfor mange og viktige utfordringer i årene som kommer. Regjeringen formulerer i Langtidsprogrammet sin visjon for det norske samfunnet på en måte jeg tror mange vil være enige i: ”Det gjelder å utvikle et tryggere og mer rettferdig samfunn som gir økt grunnlag for framtidstro, med arbeid for alle og økt livskvalitet for den enkelte.” Langtidsprogrammet trekker opp strategien for å nå disse målene. Vi inviterer til et bredt samspill mellom næringsliv og offentlig sektor, mellom arbeidstakere og arbeidsgivere. Bare gjennom et slikt samspill kan vi sikre verdiskapingen og bygge et velferdssamfunn som gir trygghet til alle. Forsikringsnæringen spiller en sentral rolle i løsningen av flere viktige samfunnsoppgaver og må inngå som en viktig del av det samspill mellom offentlig og privat virksomhet som Regjeringen vil fremme. Næringens hovedoppgave er å bidra til trygghet for den enkelte familie og bedrift i Norge — og å gjøre det i former som i seg selv er trygge. Grunntanken i all forsikringsvirksomhet er at det skal skje en viss risikoutjevning mellom forsikringstakere. Forsikringsselskapenes oppgave er å sørge for denne utjevningen. I tillegg organiserer næringen en betydelig del av den private sparingen og ”foredler” denne sparingen gjennom ulike former for investeringer i produktiv virksomhet. På denne måten kan forsikringsselskapene også bidra til verdiskaping og sysselsetting i samfunnet ellers.

Frivilliga personförsäkringar och inkomstskattereformen i Finland

Utgave: 3 / 1993 | Kategori: Økonomi og kapitalforvaltning | Forfatter: Tiina Hellgrén

I Finland trädde en ny inkomstskattelag (i det följande ISL) i kraft 1.1.1993, och samtidigt ändrades också vissa andra skattelagar. Beskattningsändringarna från ingången av 1993 utgör en del av den totalskattereform vars första skede genomfördes 1989. Målsättningen för totalskattereformen har varit att dels bredda skattebasen, dels förbättra det finländska skattesystemets internationella konkurrenskraft. Ett centralt mål för de nu genomförda reformerna har varit att förenhetliga beskattningen av kapitalinkomster. En viktig förändring när det gäller 1993 års reformer var att differentiera inkomstbeskattningen av å ena sidan kapitalinkomster och å andra sidan förvärvsinkomster. Förändringen genomfördes på så sätt att en proportionell, 25 procents skattesats tillämpas på kapitalinkomster medan en progressiv beskattning tillämpas på förvärvsinkomster. Också beskattningen av personförsäkringar förändrades.1 Prestationer som grundar sig på sparlivförsäkringar utgör nu skattepliktig kapitalinkomst för avkastningens del. Försäkringsprestationer som ersätter bortfall av förvärvsinkomster utgör förvärvsinkomst, så ock alla pensioner.

Begrebet grov uagtsomhed

Utgave: 3 / 1993 | Kategori: Forsikringsrett | Forfatter: Bo von Eyben

Artiklen er en forkortet udgave af forfatterens skriftlige indlæg om ”Begrebet grov uagtsomhed på forskellige retsområder” til Det 33. nordiske Juristmøde i København, 18.—20. august 1993.

Skadeforebyggende virksomhet

Utgave: 2 / 1993 | Kategori: Skadeforebygging | Forfatter: Tore Vaaje

Forsikringsbransjen har lang tradisjon med skadeforebyggende arbeid. Dette engasjementet omfatter skadeforebyggende virksomhet i egen regi, gjennom bransjeorganisasjoner og ved støtte til eksterne organisasjoner som driver skadeforebyggende virksomhet. Hensikten med denne artikkelen er å få fram synspunkter fra selskapenes ledere om den skadeforebyggende virksomhet selskapene driver, og å få et bilde av omfang og innretning på denne innsatsen. Undersøkelsen er basert på et spørreskjema til de gjensidige forsikringsselskapene i Norden.

Valutaen, EF og de finansielle institutioners fremtid i en ØMU

Utgave: 2 / 1993 | Kategori: EU og internasjonal forsikring | Forfatter: Peter Wendt

Etableringen af Det indre Marked har været en succes, fordi EF-kommisionen benyttede sig af markedsstyring i stedet for statsstyring. ØMU repræsenterer et tilbagefald og det europæiske valutariske sammenbrud er blot udtryk for, at en sundere og mere markedskonform model til monetært samarbejde, baseret på den tyske forbundsbanks faktiske magtmonopol, er i færd med at konkurrere det bruxellske politiske kompromis ud. Og det vil nok på lidt længere sigt være en fordel for érhvervslivet, både i hård-kernelandene og i de devaluerende.

Sider