Rapport från Frankfurt – Europas nya finanshuvudstad?

Artikkelforfatter: Svenska Försäkringsföreningen
E-mail: info@forsakringsforeningen.se
Udgave:
2, 2017
Språk: Svensk
Kategori:

 

Under tre intensiva dagar i Frankfurt fick åtta medlemmar i Svenska Försäkringsföreningen, med olika yrkesinriktningar, möjligheten att lära sig mer om framtida utmaningar i branschen. Besöket hade en välbalanserad agenda och det blev mycket nätverkande. Bland annat besöktes EIOPA, ECB och det tyska försäkringsbolaget Alte Leipziger.

Artikeln är ett sammandrag av gruppens gemensamma intryck och tankar.

EIOPA – fokus flyttas från nya regelverk till övervakning

Sammanfattningsvis upplevdes EIOPA vara ganska långt från försäkringsmarknadens vardag och har traditionellt sett haft mycket fokus inåt. Vårt intryck var dock att intentionerna är goda och att man är lyhörd för att ta in vad som händer ”ute i verkligheten”. Det verkar som om EIOPA har svårt att samtidigt både utföra sitt jobb och ta beslut som påverkar vad de själva ska göra i vardagen. Vi har uppfattningen att EIOPA ”dränkt” marknaden i nya regleringar och att ett andrum med nya regleringar är efterfrågad. EIOPA har dock i sin ”femårsplan” med att de ska fortsätta växa.

Vi skulle gärna se att EIOPA ägnade mer tid åt förenkling och tydliggöranden av befintliga regelverk samt att de tänkte mer på hur nya regleringar slår mot konsumenten som man egentligen vill skydda. Det är nämligen lätt att få känslan av att EIOPA inte alltid tänkt igenom hur regleringarna slår mot produktutveckling, produktutbud, konsumenten och försäkringsbolagens lönsamhet. Flera av oss ser en risk i att regleringshetsen kan komma att komma att utestänga vissa grupper från att kunna teckna försäkringar i framtiden. De nya regelverken påverkar produktutbudet och konsumenten där trenden blir att skräddarsydda produkter för enskilda kunder överges till förmån för standardprodukter ˗ den utvecklingen verkar EIOPA inte ha reflekterat över

EIOPA visade stor ödmjukhet visavi sitt beroende av att få in mycket data för att kunna analysera marknaden och de såg verkligen fram emot att ta emot väldigt mycket data i maj.

Av studieresans samtliga besök gav besöket på EIOPA mest och vi fick träffa många högt uppsatta personer som var kunniga och väl insatta i olika regelverk och policyfrågor. Bland annat berättade de att EIOPAs fokus nu skiftar från nya regleringar till övervakning via övervakare, dvs. arbeta för att skapa samordning och samsyn kring hur de nationella finansinspektionerna ska tolka och jobba med regelverken. Att få en harmonisering i tolkningen och efterlevnaden av reglerverken över nationsgränserna såg de som den största utmaningen framöver, vilket också återspeglades hos alla personer vi träffade på EIOPA. De sa att idag sker nämligen tolkning på olika sätt då vissa nationella ”övervakare” tolkar regleringarna som en checklista, som bara ska klickas igenom. Andra tolkar det som ett underlag för att skydda marknaden, konsumenterna och borga för en långsiktig sund bransch.

EIOPA pratade mycket om proportionalitet och lät väldigt pragmatiska. Rent praktiskt är en betydelse av proportionalitet att mindre försäkringsbolag skulle kunna få lättnader i den kvartalsvisa Solvens II-rapporteringen. Där ser vi att Finansinspektionen har gjort en ganska sträng tolkning av EIOPAs regler. Har vi i Sverige kanske tolkat regelverket lite väl tufft?

Avslutningsvis var vårt intryck att EIOPA hade en ganska pragmatisk syn på regelverket och verkade överraskade av de konsekvenser som vi berättade om.

ECB – nu är det politikernas tur att agera för att få igång tillväxten

ECB har sedan mars 2016 noll-ränta och genomför nu stora tillgångsåterköp på 60 miljarder per månad. Detta ska ske tills inflationen i euroområdet kommer närmare målet på nära, men under, 2%. ECB har höga ambitioner, men saknar som bekant finanspolitiska styrmedel och trycker därför på för att politiker måste göra mer reformer. De föreslog att nationella politiker bland annat skulle genomföra reformer, införa en mer tillväxtvänlig politik och genomföra starka, stora infrastruktursatsningar.

Våra mer personliga reflektioner var att ECB precis har byggt en gigantisk skrapa för 1,4 miljarder euro i stadskärnans utkant, med en entré och lobby som får en vanlig människa att känna sig extremt liten. Hur arkitekturen, utformningen och inramningen stödjer inkludering, närheten till medborgarna och delaktighet förstod vi inte. Däremot var byggnaden väldigt fascinerande och vacker. Vi fick ett varmt och vänligt mottagande av pressavdelningen (efter sedvanlig säkerhetskontroll), men kunde tyvärr inte diskutera policyfrågor på samma sätt som med EIOPA.

Alte Leipzig – traditionellt stort tyskt försäkringsbolag fast i traditionerna?

En timme utanför Frankfurt har försäkringsbolaget Alte Leipziger sitt huvudkontor. Alte Leipziger är ett nästan 200 år gammalt ömsesidigt försäkringsbolag med ca 45 miljarder i årlig omsättning och nästan 3000 medarbetare.

Förutom att vi fick en bättre inblick i tyska försäkringsbolags vardag och utmaningar, så diskuterade vi nya regelverk. Även om regelverken är samma, läggs olika nationella regler på toppen av de gemensamma regelverken, vilket skapar olika lösningar och problem vid landsöverskridande jämförelser. Till exempel får inte tyska livbolag göra återtag, vilket kräver att de håller större reserver. Alte Leipzigers olika bolag hade olika solvensgrad enligt Solvens II, men bolaget med lägst solvensgrad var deras sakbolag (non-Life) med en solvensgrad på 260%.

Denna i våra ögon extrema överkonsolidering för att bygga långsiktiga reserver överraskade oss mest. Då vi frågade om detta, var de väldigt nöjda och stolta över sina reserver och såg dem som nödvändiga.

På produkt/tjänstesidan var det mest spännande att höra om produkterna som de nyligen lanserat. Till dem hörde en pensionsprodukt där spararen kunde växla mellan unit-linked och traditionellt garantisparande på månadsbasis samt följa utvecklingen via en app.

I allmänhet var vårt intryck att Alte Leipziger hade en konservativ syn och den tekniska utvecklingen inte riktigt kommit lika långt i Tyskland som i nordiska bolag.

Frankfurt har fortfarande en bit kvar för att kunna ta över efter London som Europas finansiella centrum

Frankfurt har en lång historia av handel och hela stadens historia bygger på just handel. De viktigaste industrierna idag är dock logistik (flygplatsen), finansindustrin och de många mässorna.

Viljan att ta över mycket verksamhet från London i samband med Brexit är stor men ambitionerna drabbades nyligen av ett bakslag när Llodys valde Bryssel som centrum för sin nya hub för EU-marknaden.

De officiella utmaningarna i Frankfurt är infrastruktur, de snabbt stigande bostadspriserna samt det kulturella utbudet, inklusive nöjeslivet. Om Frankfurt ska ha möjlighet att ta över betydande verksamhet från London måste kommunikationer byggas ut samt bostäder, dagis, skolor, vägar med mera byggas. Visst byggs det i Frankfurt, men inte alls som i Sverige.

Våra personliga reflektioner kring Frankfurts utmaningar är att staden inte alls kommit lika långt i digitalisering och modernt penningväsende samt servicekultur. Tex så accepterar inte mindre barer kort.

Dessutom råkade vi ut för en ilsken taxichaufför som debiterade dubbelt för att vi betalade med kort och som allmänt betedde sig otrevligt. Varför tog ni inte Über kanske många undrar. Svaret är att Über är förbjudet i Tyskland, vilket också är ett tecken på att man kan uppfatta Tyskland som negativ mot tjänsteinnovation.

På lekplatserna var det bara mammor och ”nannys”, inga pappalediga, vilket beror på både skatteregler som missgynnar att kvinnor med barn jobbar, höga kostnader för förskola samt att skolorna bara har undervisning på förmiddagen. För att Tyskland ska bli mer attraktivt krävs nog större politiska förändringar, med allt från reformerat skattesystem till avregleringar och satsningar inom välfärdssektorer.

Slutord

Besöket gav större förståelse för EU-samarbetet och EU-tanken samt varför det ibland kan komma ”konstiga” regelverk. Problematiken med det europeiska samarbetet är att samma regler ska gälla i olika länder med olika kultur, olika historia och olika nationella regler, vilket skapar utmaningar.

Det som vi tar med oss tillbaka till Sverige, förutom den fördjupade kunskapen om EIOPA, ECBs och tyska försäkringsbolags arbete, är att vi borde satsa än mer på förebyggande åtgärder inom Hälsoförsäkringar.

Deltagare i studieresan

Maria Ahlberg, KPA

Stefan Reifalk, Folksam

Stefan Grimfors, Länsförsäkringar

Ann Hagelin, Dina Försäkringar

Marina Selin, Sirius Group

Marie Hansson, Brandskyddsföreningen

Peter Stark, Konsumenternas Försäkringsbyrå

Lena Wikström, Nordeuropa Försäkring