Om en övervältring av kostnader på trafikförsäkringen

83 NFT 1/1998 Förslag om kostnadsövervältring Vid olika tillfällen har framförts önskemål om att den svenska trafikförsäkringen, d.v.s. de trafikförsäkrade, borde kunna överta en större del av de kostnader som uppstår i samband med trafikskada. Det är främst kost- nader som har att göra med sjukvård, rehabi- litering och ersättning för förlorad inkomst (t.ex. sjukpenning och förtidspension). Förslag som lämnats visar alternativ som innebär kostnadsövervältringar på trafikför- säkringen på mellan 2 och 4 miljarder kronor, vilket innebär premiehöjningar i genomsnitt på mellan 300/400 och 800/900 kronor per trafikförsäkrad. Dessa kostnader är sannolikt beräknade i underkant. Redan här bör påpekas att medelpremieök- ningen är av mycket begränsat intresse efter- som kostnaderna inte kommer att fördelas lika över hela trafikförsäkringsområdet (se punkt 1 nedan). Effekterna av kostnadsövervältring Effekterna av en kostnadsövervältring på tra- fikförsäkringen innebär – oavsett om över- vältringen är liten eller inte – med stor säkerhet följande: 1. Redan idag är premiedifferentieringen betydande inom svensk trafikförsäkring (se t.ex. premier för personbil, moped och MC; premieskillnaden kan i extrema fall uppgå till 1 till 50!). Redan idag är premiedifferentie- av Bengt Kronblad, riksdagsledamot (s) Kalmar Bengt Kronblad Om en övervältring av kostnader på trafikförsäk- ringen Vid olika tillfällen har framförts önskemål om att den svenska trafikförsäkringen, d.v.s. de trafikförsäkrade, borde kunna överta en större del av de kostnader som uppstår i samband med trafikskada. Det är främst kost- nader som har att göra med sjukvård, rehabilitering och ersättning för förlorad inkomst. Detta är mycket olyckligt menar författaren, som också kräver ett socialt ansvar i form av skadeförebyg- gande åtgärder från försäkringsbolag som erbjuder trafik- försäkring. På annan plats i detta nummer av NFT återfinns en replik på denna artikel, skriven av Anders Beskow. 84 ringen så betydande att teorin om den s.k. ekonomiska preventionen borde ha haft ge- nomslag sedan länge (vilket den inte har). 2. Med kostnadsövervältring kommer ef- fekten av denna premiedifferentiering att tillta. Med ökad premiedifferentiering följer att vissa grupper trafikförsäkringsinnehavare av kost- nadskäl kommer att få svårt att försäkra sig, andra kommer överhuvudtaget inte att för- säkra motorfordonsinnehavet. Risken för tilltagande premiedifferentie- ring kommer alltså att resultera i s.k. försäk- ringssegregering, d.v.s. försäkringskostnaden uppfattas så stor att vissa personer avstår från att försäkra eller avstår från att inneha fordon som måste försäkras. 3. Trafikskaderisken är tydligt relaterad till ålder: ju yngre, desto större risk; ju äldre, desto mindre risk (med undantag för personer över 70-75 år där återigen risken tilltar). Genom att risken är åldersrelaterad (med nämnt undantag) innebär ökade kostnader dessutom att det är de med de lägre inkom- sterna som kommer att få bära kostnadsöver- vältringen (ungdomar och yngre vuxna har lägre både inkomster och förmögenheter än äldre). Ytterligare kostnadsövervältring kom- mer alltså att få fördelningspolitiska negativa konsekvenser, vilket rimligen inte är en god- tagbar effekt. 4. Som nämnts leder kostnadsövervältring till ökad riskselektering (d.v.s. ökade premie- skillnader för olika grupper försäkrade), vilket med stor säkerhet också innebär att trafikför- säkringsrisken kommer att selekteras/premie- sättas efter yrke (yrke som premiefaktor före- kommer redan i andra länder). Det resulterar naturligtvis att LOgrupperna kommer att be- lastas med högre premier, vilket återigen inne- bär att de ekonomiskt sämst ställda får bära en sådan kostnadsövervältring. Sammantaget leder kostnadsövervältringen (oavsett storleken) på trafikförsäkringen auto- matiskt till ökad premiedifferentiering (den utvecklingen behöver inte uppmuntras ytter- ligare), som i sin tur resulterar i kostnads- övervältring på grupper trafikförsäkrare som redan idag kan anses som de ekonomiskt svagare. En alternativ inriktning Enligt min mening finns en intressantare väg att gå när det gäller trafikförsäkringen. Här kommer frågan om vad försäkringsbolag skall syssla med in i bilden. Trafikförsäkringen är en obligatorisk för- säkring. Inom trafikförsäkringens område råder således begränsad konkurrens av det skälet att kunderna inte kan säga nej till inne- hav av trafikförsäkringen. Att få handha denna försäkringen är alltså från försäkringsbolag- ens sida något av ett privilegium. Genom att statsmakterna har överlåtit han- teringen av denna obligatoriska försäkring till de privata skadeförsäkringsbolagen bör (kanske i samband med koncessionsgivning- en) bolagen presentera en plan eller en aktivitet med skadeförebyggande syfte (prevention) inom just trafikförsäkringens område. Med förmånen att få erbjuda trafikförsäkring bör alltså följa ett socialt ansvar att arbeta inom trafikskadeprevention. De försäkringsbolag som inte sysslade med skadeförebyggande aktiviteter skulle alltså inte få koncession att driva denna försäkringsform. Jag anser att det vore mera fruktbart att resonera utmed den linjen än att oreflekterat vältra över kostnader på trafikförsäkringen som endast leder till ökad försäkringssegre- gering och negativa fördelningspolitiska ef- fekter. Vid ett regimskifte efter valet 1998 kan denna höjning av premien för trafikförsäk- ringen bli ett faktum. En höjning som egent- ligen är en plåsterskatt för trafikskadade.