Konkurrensen om frivilliga sjukförsäkringar i S:t Petersburg

144 NFT 2/1999 Varje arbetsgivare betalar 3,6% av värdet på de anställdas löner till OSF-fonder, medan staten betalar för arbetslösa, pensionärer, m fl. De inbetalda medlen är dock inte tillräck- liga och systemet kännetecknas av under- finansiering. Vården är otillräcklig både kva- litativt och kvantitativt och täcker bara 70- 80% av det verkliga behovet. OSF-sjukvår- den kännetecknas av långa köer, låg kvalitet och låg komfort. OSF klarar den akuta vår- den, men är otillräcklig vad gäller icke direkt livshotande tillstånd. Exempel på produkter och tjänster som inte kan erhållas genom OSF är behandling av kroniska tillstånd, komplex diagnostik, icke-traditionella vårdformer samt medicin och mat till patienterna. För att få detta måste man kunna betala kontant eller kunna visa upp bevis på att man har en FSF. Ytterligare en nackdel med OSF är att den endast berättigar till vård inom det område där den försäkrade är registrerad, vilket inte alltid sammanfaller med den faktiska bostads- orten. Vidare innebär det problem om sjuk- huset i området inte har möjlighet att ge den specialistvård, som patienten är i behov av. Det är mycket svårt att genom OSF få remiss till ett sjukhus utanför registreringsområdet. Det faktum att OSF inte klarar av att ge tillräcklig sjukvård är anledningen till att det existerar frivilliga sjukförsäkringar som ger patienten direkt tillgång till högkvalitativ sjuk- vård utan att vänta i långa köer. Patienter med FSF erhåller då mat, medicin, bättre tillsyn av sjuksköterskor och är inte begränsad till att söka hjälp i sitt registreringsområde. Vidare har försäkringsbolaget kunskap och kompe- tens att dirigera den försäkrade till det sjuk- hus som är bäst utrustat för den aktuella diagnosen och den försäkrade kan även byta sjukhus för att få tillgång till den bästa vården. Konkurrenssituationen på FSF-marknaden Det finns ett relativt stort antal försäkrings- bolag som är aktiva på marknaden för frivil- liga sjukförsäkringar i S:t Petersburg. Kon- kurrensen är hård, vilket har en negativ inver- kan på den långsiktiga lönsamheten. En vik- tig orsak är att det främsta konkurrensmedlet Konkurrensen om frivilliga sjukförsäkringar i S:t Petersburg I Sovjetunionen var alla medborgare – åtminstone officiellt – garanterade fri sjukvård av staten. Då unionen sönder- föll och sjukvårdssystemet kollap- sade, introducerades ett nytt system där vården betalas genom försäk- ringar. Arbetsgivarna är ålagda att be- tala en obligatorisk sjukförsäkring (OSF) som är tänkt att täcka 95% av all sjukvård. Utöver OSF kan företaget (eller individen själv) köpa en frivillig sjukförsäkring (FSF) för att få den vård som inte täcks av OSF. av ekon. dr Carl G Thunman, ekon. mag. Mikael Johansson och ekon. mag. Henrik Söderlund, Uppsala Universitet 145 är priset. Kunderna är mycket priskänsliga och det försäkringsbolag som höjer premierna förlorar kunder till konkurrenterna. Möjlig- heten för försäkringsbolagen att differentiera sig är begränsad i den mening att alla bolag använder i stort sett samma sjukhus. Försök till differentiering genom service har hittills inte varit speciellt framgångsrika. Branschen kommer dock sannolikt att utvecklas mot en ökad differentiering i takt med att kundernas betalningsförmåga ökar. En annan faktor som ökar branschrivalite- ten är att det relativt stora antalet försäkrings- bolag som säljer FSF är ganska lika i storlek och finansiell styrka. Bolagens grad av diver- sifiering kan dock komma att öka, förutsatt att de finansiellt relativt starka Moskvabaserade försäkringsbolagen fortsätter sina påbörjade etableringar samt att utländska företag börjar komma in på marknaden i samband med att den avregleras den 1 juli 1999. Vidare foku- serar försäkringsbolagen mer på att stjäla kunder från varandra än på att försöka attra- hera nya kunder. Detta ökar ju självfallet också rivaliteten och är på sikt skadligt för branschen som helhet. Barriärer mot nyetableringar Det finns vissa barriärer mot nyetableringar. Den mest påtagliga är ryssarnas misstroende mot finansföretag. Den ekonomiska krisen som eskalerade under sommaren 1998 har knappast minskat misstron. De etablerade företagen är mycket måna om sitt rykte, som tagit lång tid att bygga upp, och som kan förstöras över en natt om försäkringsbolagets åtaganden missköts. Varje nyetablerat bolag måste skapa sig ett rykte om att vara pålitligt och detta fungerar som ett etableringshinder som sänker konkurrensen i branschen. Vidare måste ett nyetablerat försäkringsbolag spen- dera en , i ryska mått mätt, ansenlig summa för att kunna erbjuda sina potentiella kunder samma servicenivå som de etablerade bolagen. Leverantörerna har en stark förhandlings- position eftersom deras differentieringsgrad är hög. Med detta menas att olika sjukhus och kliniker har specialiserat sig och är duktiga på olika områden. Kunderna känner till vilka sjukhus som har gott anseende, och kräver följaktligen att dessa skall finnas med på den lista de får välja från. Det kan alltså vara svårt för försäkringsbolaget att byta till en annan leverantör, även om bolaget skulle vara miss- nöjt med sjukhusets tjänster. Kundernas förhandlingsstyrka påverkar inte konkurrenssituationen och lönsamheten mar- kant. Det faktum att det finns många kunder och att varje kund köper relativt små volymer gör att den enskilda kunden inte är viktig för försäkringsbolagen. Å andra sidan är kunderna mycket priskänsliga och det är lätt att byta leverantör. Försäkringskontrakten löper nor- malt bara på ett år och därefter är kunden fri att byta bolag. Hot från substitut är i stor sett negligerbart, då varken de obligatoriska försäkringarna eller kontantköp av sjukvård kan ge kunderna ett bra alternativ om de inte är nöjda med FSF. Detta beror, vad gäller de obligatoriska för- säkringarna, på de skillnader i både kvalitet och kvantitet som beskrivits ovan. Vad gäller kontantköp och FSF så är kvalitén på sjukvår- den densamma, men den som betalar kontant gör det direkt till sjukhuset utan mellanled och går på så sätt miste om den service som försäkringsbolaget ger. Patienten betalar ju i det fallet en större klumpsumma till sjukhuset istället för långsiktiga mindre premier till försäkringsbolagen. Det som sagts ovan innebär att konkurrens- situationen kan beskrivas som varken ex- tremt dålig eller bra. Bolagens ömsesidiga rivalitet och leverantörernas förhandlingskraft försvårar konkurrensen. Det gör att bolagen i FSF-branschen inte kan räkna med att på lång sikt göra höga vinster. Barriärer mot nyetab- lering och hot från substitut å andra sidan skulle kunna leda till minskad konkurrens 146 och ge försäkringsbolagen utrymme att göra tillräckliga vinster för att kunna överleva. Framtiden – hur ser den ut? Undersökningen genomfördes i S:t Peters- burg under försommaren 1998, alltså just innan den ryska ekonomin kraschade. Iaktta- gelserna gäller bara S:t Petersburg även om situationen kan vara likartad på andra ställen. Det finns flera faktorer i den ekonomiska krisen som påverkar, eller kan komma att påverka, FSF-branschen. Den främsta är san- nolikt tillväxten av premier och antalet kun- der. Före krisen var många experter bekymrade över konkurrensläget, men var ändå förhopp- ningsfulla inför framtiden. Detta berodde på att BNP-tillväxten i Ryssland förutspåddes att bli positiv för första gången sedan Sovjet- unionen föll, vilket skulle innebära att poten- tiella kunder som tidigare inte haft råd skulle börja köpa frivilliga försäkringar. Den väx- ande premievolymen skulle då ge försäk- ringsbolagen möjlighet att ta fram nya pro- dukter och tjänster, som skulle kunna hjälpa dem att differentiera sig mot konkurrenterna och på så sätt vara mindre utsatta för priskon- kurrens. Men i och med krisen så växer varken premier eller kundunderlag – snarare tvärtom – något som kan leda till utslagning av många försäkringsbolag som genom den hårda pris- konkurrensen inte har haft möjlighet att bygga upp tillräckliga reserver. En faktor som minskar verkan av krisen är att majoriteten av kunderna som köpt FSF är utländska bolag verksamma i Ryssland och det är rimligt att anta att de är mindre känsliga på kort sikt för ekonomiska störningar. Om krisen fortsätter eller fördjupas så är det möj- ligt att även de utländska företagen på sikt måste minska sina kostnader inom icke di- rekt, för kärnverksamheten, livsnödvändiga områden såsom FSF. Om sjukhusen råkar ekonomiskt illa ut så kommer detta att påverka försäkringsbolagen. Sjukhusens förhandlingssituation är mycket stark och om t ex statens betalningsförmåga minskar så måste sjukhusen täcka sina kost- nader på något annat sätt. Ett sätt är att höja priserna för den sjukvård som försäkrings- bolagen köper. Bolagens möjligheter att till fullo ta ut prishöjningar av kunderna är be- gränsade, dels på grund av priskonkurrensen, dels på grund av att kundernas betalningsför- måga redan är försämrad av krisen. Bortsett från krisen finns det ett par intres- santa lagstiftningsaspekter som kan vara vik- tiga. I dagsläget är det skattemässigt mer fördelaktigt att köpa FSF än att köpa sjukvård kontant från sjukhusen. I den ryska duman har man länge diskuterat införande av en skattereform och det är för branschen viktigt att de nuvarande fördelarna i lagstiftningen bibehålls. En annan lagförändring som är potentiellt mycket viktig är den avreglering av försäk- ringsmarknaden som sker den 1 juli 1999. Avregleringen ger utländska företag rätten att äga mer än 50% av ryska försäkringsbolag och således rätten att verka på den ryska försäkringsmarknaden. Detta kan leda till ett ökat utländskt intresse för den ryska FSF- marknaden, även om det antagligen dröjer. Övriga försäkringsgrenar, såsom egendoms- och ansvarsförsäkringar samt återförsäkring, bedöms av experter som mer attraktiva, då både avkastningsgraden och möjligheten att utnyttja sin utländska ”know-how” är högre. Bolagen i FSF-branschen befinner sig i en utsatt position där svängningar i ekonomin får stor effekt. Dessa effekter är svåra att motverka för de finansiellt svaga försäkrings- bolagen i S:t Petersburg. På längre sikt måste bolagen öka kundlojaliteten genom differen- tiering av sina produkter och tjänster. Då kan de ta ut högre premier och härigenom bygga upp reserver för att möta framtida ekonomiska svängningar i den ryska ekonomin.