─ Ett intensivt lagstiftningsarbete får ytterligare en dimension under det svenska ordförandeskapet, säger Anna Jegnell.
Hon är finansråd vid Finansdepartementet och ansvarig chef för Finansmarknadsavdelningen (FMA), som består av cirka 60 medarbetare. Ungefär hälften är jurister, medan resten är ekonomer och andra yrkesgrupper.
Finansmarknadsminister Nicklas Wykman är den i regeringen som är ansvarig för finansmarknadsfrågorna. Tjänstemännen står sedan för sakkunskapen när olika regeringar utformar sin politik inom finansmarknadsområdet.
Om man läser på regeringens hemsida, så ansvarar FMA för ”frågor som rör stabilitet i det finansiella systemet, konsumentskydd på finansmarknaderna och reglering av företag, handel och tjänster på dessa marknader samt frågor om hållbara finansmarknader”. Här inkluderas frågor som rör både försäkring och pension.
Arbetet på avdelningen handlar mycket om lagstiftning, där den största delen förhandlas och beslutas på EU-nivå.
─ Just nu är arbetet mer intensivt än vanligt på grund av det svenska EU-ordförandeskapet. Men det finns också nationella frågor som alltid är i fokus, till exempel frågor som rör penningtvätt.
Lång bakgrund inom finanssektorn
Anna har en lång bakgrund inom olika delar av finanssektorn. Hon har varit avdelningschef för FMA sedan slutet av 2019, men kom redan i augusti 2018 till Finansdepartementet som enhetschef. Dessförinnan hade hon arbetat tre år som attaché vid den svenska EU-representationen i Bryssel. Mellan 2009 och 2014 var hon på Finansinspektionen.
─ Före det arbetade jag 18 år inom Handelsbanken och Swedbank.
Fokus på ordförandeskapet
─ Vi har förberett vår del i ordförandeskapet i över ett års tid. Vår planering har gått ut på att kraftsamla och försöka planera så att nationella ärenden som varit på väg fram antingen ska vara klara eller ute på remiss under det här halvåret. Man kan verkligen säga att vi stod på startlinjen den 1 januari i år.
Anna konstaterar att ett ordförandeskap medför att avdelningen får insikter kring hur EU-arbetet fungerar på ett helt annat sätt än tidigare. Det som nu är speciellt är att FMA inte bara företräder vårt eget land i EU-sammanhang, utan hela EU-rådet.
─ Vi får sätta oss in i alla typer av frågor, som inte alltid är viktiga för Sverige men viktiga för en annan medlemsstat. Det är något som är mycket lärorikt. Och det är ett väldigt spännande att få vara rådet och inte bara en del av det. Dessutom får vi nu möjlighet att delta i trepartsmöten1 vilket är en unik erfarenhet eftersom det bara är ordförandelandet som är med i dessa förhandlingar. Jag vet att alla våra medarbetare är förberedda och förväntansfulla.
Flera EU-förslag på väg fram
Mandatperioden för den nuvarande EU-kommissionen och för EU-parlamentet börjar nu lida mot sitt slut. Många lagförslag ligger i slutfasen samtidigt som Europaparlamentet är försenade. EU-kommissionen måste därför prioritera vilka förslag som ska läggas före parlamentsvalet i juni 2024.
Vi har därför frågat Anna Jegnell om hennes tankar kring vad som händer med de olika förslag som har bäring på försäkringsområdet.
─ När det gäller revideringen av Solvens II blev rådet klara med sin behandling förra sommaren. Men parlamentet är inte klara, vilket gör att vi måste vänta med trepartsmötena. Detsamma gäller IRRD (direktiv om krishantering för försäkringssektorn). Rådet hade gjort klart sin behandling i december förra året, men parlamentet har ännu inte behandlat frågan. Jag är därför tveksam till om dessa båda förslag hinner komma till en överenskommelse under Sveriges ordförandeskap.
Kommissionen har länge talat om att presentera en Retail Investment Strategy (RIS) för icke-professionella investerare, som skulle påverka såväl PRIIP (Packaged Retail Investment and Insurance-based Products), IDD (försäkringsdistributionsdirektivet) och Mifid (Markets in Financial Instruments Directive). Den bedöms komma i maj detta år och Sverige kan då starta förhandlingarna i rådet.
När det gäller Open Finance förväntas kommissionen lägga ett förslag i juni, vilket innebär att den frågan inte kommer att behandlas under det svenska ordförandeskapet. Förslaget väntas omfatta även försäkringsprodukter.
En förordning där alla beslut inom EU är fattade och som kommer att tillämpas från januari 2025 är DORA, vilket står för Digital Operational Resilience Act. Den handlar om att stärka cybersäkerheten inom finanssektorn. Aktörer på finansmarknaden ska vidta de skyddsåtgärder som krävs för att motverka cyberattacker och andra it-relaterade risker.
─ En iakttagelse som jag har gjort, är att när man är oense mellan parterna under beslutsgången lägger man ofta till klausuler om kommande översyner som en kompromiss. Det var vad som hände med tjänstepensionsdirektivet IORP för några år sedan. Nu är arbetet med att göra en översyn igångsatt, men ett lagförslag ligger längre fram i tiden. En trolig bedömning är att det blir nästa kommission som får ta tag i detta, konstaterar Anna Jegnell till sist.
1 Ett trilogmöte, eller trepartsmöte, är ett inofficiellt sammanträde mellan företrädare för Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen med syfte att gemensamt behandla lagstiftningsärenden. Genom trilogmöten kan de tre institutionerna utbyta ståndpunkter under lagstiftningsprocessen och på så sätt nå den enighet som i slutändan är nödvändig för att ett lagförslag ska kunna antas. (Källa: Wikipedia)
