HD avgjorde tvist kring epidemiavbrottsförsäkring

Justice
Intervjuobjekt: Stefan Bessman
Position: Partner
E-mail: stefan.bessman@westerberg.com
Organization: Westerberg & Partners Advokatbyrå AB
Udgave:
4, 2023
Språk: Svensk
Kategori:

I somras kom Högsta domstolens utslag i målet kring den epidemiavbrottsförsäkring som Sturecompagniet hade tecknat hos Gjensidige. Sturecompagniet hade yrkat på att försäkringsersättning skulle utges för den skada som nattklubbsföretaget hade drabbats av, när man under covidpandemin tvingades stänga sin verksamhet på grund av myndigheternas föreskrifter.

─ Det här är ett intressant fall, såtillvida att jag ser domslutet i HD som ett steg på vägen mot mer nyanserade villkorstexter, säger Stefan Bessman, ombud för Gjensidige.

Stefan redogjorde för det här fallet vid Svenska Försäkringsföreningens juridikseminarium i slutet av oktober. Efter seminariet fick vi också en pratstund med honom.

Fick stänga ner verksamheten

Det här fallet är ett i raden av ett antal fall om avtalstolkning, som under senare tid har avgjorts i HD. Det nu aktuella fallet har kanske blivit lite mer uppmärksammat, eftersom det har sin bakgrund i covidpandemin.

Det var den 11 mars 2020 som världshälsoorganisationen WHO deklarerade att covid-19 var en pandemi. I dagligt tal är en pandemi en sjukdom som får stor spridning i världen och som drabbar många människor. Deklarationen från WHO förpliktigar stater runt om i världen att vidta vissa åtgärder.

─ I Sverige ledde pandemin inledningsvis till hamstring av stapelvaror i livsmedelsbutikerna. Det skedde överhuvudtaget en betydande påverkan på samhället och människors beteende. Myndigheterna utfärdade då föreskrifter mot bland annat trängsel och folksamlingar. För första gången sedan andra världskriget inskränktes mötesfriheten och det kom inte minst att drabba restaurang- och nattklubbsbranschen.

Den 20 mars 2020 beslutade Folkhälsomyndigheten om föreskrifter och råd för att förhindra spridning av smittan på bland annat restauranger och caféer. Trängsel fick inte förekomma och gäster fick enbart serveras vid sittande bord. Det innebar att servering till stående inte fick förekomma, vilket självklart blev ett avbräck för speciellt nattklubbar.

Föreskrifterna ledde till att Sturecompagniet helt stängde ner sin verksamhet i slutet av mars 2020 och all personal permitterades med omedelbar verkan. Strax därefter började man undersöka möjligheterna att få ut ersättning via sin epidemiavbrottsförsäkring.

Tvist kring tolkning av villkoren

På försäkringsmarknaden finns ett antal villkor som är avsedda att skydda mot avbrott i restaurangverksamheten till följd av epidemiutbrott. De här villkoren hade dock ursprungligen tagits fram för att skydda restauranger mot sjukdomsutbrott i själva livsmedelshanteringen.

Den epidemiavbrottsförsäkring som Sturecompagniet hade tecknat var en gruppförsäkring via branschorganisationen Visita. När man började granska den, tolkade Sturecompagniet ett av villkoren till sin fördel. Där stod att ”ersättning lämnas för avbrott som uppkommer på grund av myndighets ingripande med stöd av smittskyddslagen (SFS 2004:168) eller livsmedelslagen (SFS 2006:804) för att förhindra spridning av smittsam sjukdom bland människor”.

Gjensidige avböjde dock att öppna försäkringen, med hänvisning till att den föreskrift som Sturecompagniet åberopade inte utgjorde ett ”myndighetsingripande” i villkorets mening. Enligt villkoret kan sådana föreskrifter vara att anse som säkerhetsföreskrifter, men inte som försäkringsfall.

Resultatet blev en tvist kring tolkningen av villkoret – en tvist som slutligen hamnade i rättssalen. Diskussionen hamnade runt ifall en föreskrift eller annan författning riktad mot en större krets eller en hel bransch kan tolkas som ett ”ingripande av myndighet på försäkringsstället”. Hänvisningen i försäkringsvillkoret till att nya eller ändrade föreskrifter skulle anses utgöra en del av försäkringsvillkoren, utgjorde en hörnsten i Gjensidiges resonemang.

─ Man kan också konstatera att ett ersättningsanspråk enligt försäkringsvillkoret förutsätter att det finns ett myndighetsbeslut med angiven tid som verksamheten enligt detta beslut inte kan bedrivas. Men ett myndighetsbeslut med det innehållet fanns inte, betonade Stefan Bessman under sin presentation.

Dessutom poängterade han att, för det slag av tilläggsvillkor som avser epidemiavbrott, är försäkringspremien regelmässigt beräknad för att kompensera för högst ett par veckors avbrott till följd av smittspridning i ett restaurangkök.

Alla rättsinstanser avvisade Sturecompagniets krav

Tingsrätten bedömde att begreppet ”myndighets ingripande” avsåg ett beslut riktat specifikt mot en viss enskild näringsidkare.

Hovrätten tog i sin tur fasta på att den mångtydighet som låg i begreppet ”myndighets ingripande” inte var av sådant slag att ansvaret för det skulle läggas på den part som skulle anses ha formulerat villkoret.

Båda instanserna avvisade således Sturecompagniets krav på Gjensidige och i sitt beslut kom HD slutligen att fastställa hovrättens domslut.

Bli mer tydliga i informationsgivningen

När vi efter hans presentation fick möjlighet att ställa några frågor till Stefan, var det självklart att fråga honom om vilken betydelse för branschen som HD-domen kan tänkas få?

─ Jag tror att man ska se utslaget från HD som ett steg på vägen mot mer nyanserat skrivna villkorstexter. Man måste titta på kontexten för den risk som försäkringen är tänkt att täcka.

Stefan pekar på att det ligger en börda på försäkringsgivaren, som handlar om tydlighet vid tecknandet av försäkringen. Det gäller att informera på ett tidigt stadium om vad villkoren innebär.

─ När det gäller gruppförsäkringar, så menar jag att gruppföreträdaren måste vara noga med att föra vidare informationen från försäkringsgivaren till försäkringstagaren. Den här informationen får inte fastna på vägen och här kan det värt för försäkringsgivaren hur man kan förse gruppföreträdaren med ett pedagogiskt underlag, konstaterar Stefan Bessman avslutningsvis.