En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet

209 En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppetNFT 3/2006 Bakgrund Olika försäkringsbolag använder olika skade- begrepp och olika principer i sina försäkrings- villkor för att beskriva vad som utlöser deras ansvar. Viktigt att beakta är de skillnader som finns mellan de olika skadebegreppen och de konsekvenser dessa skillnader medför för för- säkringsbolagens ansvar. Ett slags grundkon- cept inom försäkringsrätten är ”en skada, en självrisk, ett försäkringsbelopp”. Härav följer att det är av stor betydelse att avgöra vad som skall anses konstituera en skada; något som kan vara allt annat än enkelt och som kan skapa stora problem för såväl försäkrings- bolag som för försäkringstagare. När flera skador har någonting gemensamt, såsom att de har uppstått till följd av samma En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet av Jessica Eijvergård Aff. jur. mag. Jessica Eijvergård har nyligen avslutat sina studier på det affärsjuridiska programmet med Europa- inriktning vid Linköpings universitet. Artikeln är ett sammandrag av hennes magisteruppsats (10 p) ”En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skade- begreppet”. Handledare: Professor Harald Ullman (vt 2006). Det förekommer att hänvisningar görs till det skadebegrepp som brukas inom skadeståndsrätten när det egentligen är fråga om det försäkringsrättsliga1 skadebegreppet. Betydande problem kan uppstå när begrepp lånas från andra rättsområden. Vad gäller skadeståndsrätten har skadebegreppet en relativt bred innebörd; något som passar mindre bra inom försäkrings- rätten, vilken till stor del har sin utgångspunkt i avtalstolkning. Det handlar inte enbart om att fastställa huruvida en skada föreligger, utan kanske snarare om att avgöra huruvida försäkringsersättning skall utgå och om att avgränsa/definiera försäkringsgivarens ansvar. Frågan är vad som utgör en försäkringsrättslig skada och var gränsen kan dras mellan en och flera sådana skador. skadehändelse, har uppstått i ett enda sam- manhang eller på något annat sätt har ett nära samband, måste det avgöras huruvida dessa skador skall behandlas som en eller flera ska- dor. Framförallt beräkningen av självrisk och av försäkringsersättning är beroende av detta avgörande, vilket är av stor ekonomisk bety- delse för såväl försäkringsbolagen som för- säkringstagarna. Särskilt viktig är frågan om en eller flera skador när det i försäkringsvill- koren saknas en klausul, vilken stadgar att självrisk endast dras från skadebeloppet upp Jessica Eijvergård jessica.eijvergard@gmail.com 210 En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet till en viss gräns per år. Detsamma gäller för de fall försäkringsersättning, enligt försäk- ringsvillkoren, skall utgå endast upp till ett visst försäkringsbelopp per skada och/eller försäkringstid. Har flera skador uppstått och skall dessa tillsammans behandlas som en skada, riskerar försäkringstagaren att gå miste om ersättning för stora delar av förlusten om skadorna tillsammans uppgår till ett större belopp än försäkringsbeloppet. Frågan är vil- ka faktorer som påverkar bedömningen av antalet skador och vilken inbördes betydelse dessa faktorer skall tillmätas. Problematiken i fråga har mig veterligen behandlats endast i mycket liten utsträckning i svensk rätt och doktrin. En av de personer i övriga Norden som har behandlat ämnet och vars arbete har utgjort en särskilt stor och viktig utgångs- punkt i arbetet med min magisteruppsats är Professor Trine-Lise Wilhelmsen (Oslo). Något om det försäkringsrättsliga skadebegreppet Av vad som har framkommit genom arbetet med min magisteruppsats följer att skada/ förlust måste anses avse själva effekten/följ- den av en inträffad skadehändelse, vilken täcks av försäkring. Det krävs en fysisk för- sämring eller förlust för att det skall vara fråga om skada i försäkringsrättslig bemärkelse. Professor Hellner har uttalat att med skada även kan avses fysisk försämring på egen- doms utseende. Detta synsätt bekräftas bland annat av utgången i SkVn 58/1993.2 Nämnde- utlåtandet i SkVn 138/1982 verkar dock tyda på att även det motsatta (att utseendeskada inte nödvändigtvis innebär sakskada, vilket täcks av egendomsförsäkring) kan vara fal- let.3 SkVn 58/1993 är intressant även på så sätt att nämnden uttalade att sådan sakskada förelåg (ett slags funktionsstörning) att ersätt- ning skulle utgå enligt ansvarsförsäkringen. Hade fråga varit om egendomsförsäkring hade nämnden troligen kommit fram till det mot- satta i detta fall, eftersom sakskadebegreppet, mot bakgrund av vad jag har kommit fram till i min magisteruppsats, förefaller ha en vidare innebörd inom ansvarsförsäkring än inom egendomsförsäkring. Med detta sagt kan allt- så innebörden av begreppet skada/förlust variera ifråga om egendoms- respektive an- svarsförsäkring. Mina studier tyder på att begreppet skada/ förlust har en relativt snäv innebörd. Låt säga att det i försäkringsvillkoren stadgas att en självrisk avdras vid varje skada. Vad gäller flerskadeproblematiken innebär användandet av begreppet skada/förlust i försäkringsvill- koren att när en och samma skadehändelse orsakar flera skador, skall dessa skador be- handlas separat och för varje enskild skada skall en självrisk avdras och högst ett försäk- ringsbelopp utbetalas. Är skadorna stora, inne- bär detta i teorin att försäkringstagarens möj- ligheter att få ersättning för alla sina skador ökar, eftersom ersättning utgår för varje ska- da, samtidigt som självrisken totalt sett blir större. I praktiken är det dock vanligt att försäkringsbolagen begränsar sitt ansvar ge- nom att i villkoren stadga till exempel att ersättning i enlighet med tecknad försäkring utgår med maximalt två försäkringsbelopp per försäkringsår. Är så fallet är det möjligt att försäkringstagaren kommer att kunna erhålla ersättning endast för en del av sin totala skada. Begreppet skadehändelse i sin tur förefaller vara snävare än begreppet orsak4 , eftersom det förra inte torde kunna anses innefatta ett tillstånd, att någonting som skall hända inte händer eller underlåtenhet/försummelse att göra något. Därtill är skadehändelse troligtvis ett bredare begrepp än skada/förlust, eller för den delen än ersättningskrav5 . Det förekommer uppfattningar om att med skadehändelse avses den tidpunkt när skada faktiskt uppstår till skillnad från den tidpunkt när den orsakas. Jag har dock svårt att förstå varför försäkringsbolagen, om den betydel- sen avses, skulle använda detta begrepp som, 211 En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet om denna innebörd rimligen skulle kunna tillmätas begreppet, uppenbarligen kan upp- fattas på flera sätt. Enklare vore väl i sådant fall att använda begreppet skada, vars inne- börd såvitt jag kan förstå, måste anses vara relativt uppenbar. Enligt min mening borde det generellt med relativt god säkerhet kunna sägas att med skadehändelse/-tillfälle avses någonting annat än en faktisk, fysisk skada eller förlust på eller förlust av försäkrad egen- dom. Jag vill således påstå att det finns vissa påtagliga skillnader mellan begreppen skada och skadehändelse vad gäller det antal skador som kan anses inrymmas i respektive begrepp och att valet av skadebegrepp därför kan ha stor ekonomisk betydelse. Visserligen behö- ver skillnaderna vad gäller effekten av be- greppen i praktiken inte nödvändigtvis bli så stora. Jag tänker närmast på de begränsningar som försäkringsbolagen gör i fråga om antal försäkringsbelopp per försäkringsår. Begrep- pet skadehändelse i sig förefaller som sagt ha en bredare innebörd än skada/förlust. Stadgar försäkringsvillkoren exempelvis att en själv- risk skall avdras vid varje skada som kan hänföras till en skadehändelse eller vid varje skadetillfälle torde detta istället innebära att flera skador, vilka har uppstått till följd av en och samma händelse, försäkringstekniskt till- sammans skall behandlas som en skada. Följande exempel visar att med skade- händelse kan avses olika saker.6 16 lufttäta containrar konstrueras med defekt material. Med anledning härav tränger luft in i contain- rarna varpå väggarna oxiderar, vilket orsakar skada och utsläpp av smält metall vid 40 tillfällen. Frågan är om med varje skadehän- delse i villkoren avses exempelvis 1. tillverk- ningen av det defekta materialet (1 skadehän- delse), 2. tillverkningen av varje förslutnings- anordning (16 skadehändelser), 3. installatio- nen av varje förslutningsanordning (16 skade- händelser), 4. första tillfället förslutningen spricker i en container (16 skadehändelser) eller 5. varje gång en container genomträngs av den smälta metallen (40 skadehändelser). Skadehändelsen måste ha inträffat inom för- säkringstiden för att försäkringsersättning skall utgå.7 Har händelse nr 1 inträffat dessför- innan kan detta alternativ inte anses utlösa försäkringsansvar och därmed inte heller själv- risk. Alternativ nr 5 är troligen inte heller det tänkbart eftersom detta skulle innebära att skadehändelse och skada/förlust likställs, vilket jag har avfärdat. Händelse nr 2-4 ger i princip samma resultat: 16 separata skade- händelser. Alternativ nr 4 indikerar att det skulle vara fråga om en skadehändelse som har en bestämd början och ett bestämt slut. För en process torde detta ofta vara svårt att fast- ställa. Troligtvis skulle alternativ nr 4 inne- bära att med skadehändelse avses varje gång materialet i förslutningsanordningarna fak- tiskt spricker så pass mycket att luft kan tränga in och sätta igång oxidationen. Det är möjligt att materialet inte alltid spricker så mycket att förslutningsanordningen ger vika eller att det inte spricker samtidigt i varje container. Detta sista alternativ indikerar också det synsättet att med skadehändelse avses den tidpunkt när skada faktiskt uppstår. Enligt min mening är det fullt tänkbart att punkten 4 i exemplet utgör den ”effektiva” skadehändelsen, men redan punkten 3 torde kunna vara den för försäkringsansvaret ”relevanta” skadehän- delsen. Den uppfattning av begreppet skadehän- delse, som jag förut nämnde, enligt vilken innebörden av begreppet är skada uppstår, bör här kort kommenteras. Med tanke på exempelvis utvecklingsskador orsakade av läkemedel torde det vara mycket svårare att fastställa skadehändelsen enligt detta synsätt, eftersom skadeutveckling kan pågå i flera år. Min åsikt är att om denna uppfattning är vanligt förekommande och önskad, är, för de försäkringsbolag vilka med skadehändelse snarare avser orsaken till skada än skadans uppkomst, ett lämpligare ordval i försäkrings- villkoren skadegörande/-vållande händelse. 212 En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet Flerskadeproblematiken Allmänt Det framstår sällan som helt självklart, men i olika villkorsnämnds- och rättsfall samt till viss del i försäkringsvillkor kan vissa kriterier eller former för samhörighet urskiljas vilka skall vara uppfyllda för att flera skador för- säkringstekniskt tillsammans skall behandlas som en skada. Till att börja med krävs att samtliga skador i sig täcks av försäkringen i fråga.8 För ansvarsförsäkring är kriterierna orsak och tid relativt väletablerade och dessa förefaller kunna utläsas ur de flesta av försäk- ringsbolagens villkor.9 Beträffande egen- domsförsäkring är det inte lika klart vilka kriterierna för en enda skada är, fastän det i praxis oftast tycks ha lagts vikt främst vid tid och plats. Överlag är min uppfattning att kri- terierna för en enda skada är oklara även för försäkringsbolagen, även om vissa kriterier förekommer i vissa försäkringsbolags villkor. Inte heller den försäkringsrättsliga doktrinen ger särskilt mycket ledning härvid. Nedan skall jag närmare presentera de olika kriterier som jag har funnit, vilken betydelse de res- pektive kriterierna kan tillmätas, hur många och vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att flera skador tillsammans skall behand- las som en skada. Vidare skall jag, beträffande ansvarsförsäkring, kort behandla serieskade- klausuler. Egendomsförsäkring Tidskriteriet för egendomsförsäkring Det förekommer försäkringsvillkor som anger en tidsram. Som exempel härpå kan nämnas att villkor för stormförsäkring ofta anger att skador vilka inträffar inom 72 timmar tillsam- mans skall behandlas som en skada. Angivel- ser av sådant slag saknas emellertid i många försäkringsvillkor, varför det ofta blir nöd- vändigt att göra en bedömning i de enskilda fallen. Utgångspunkten förefaller vara att ju närmare i tid två skador inträffar, desto större är sannolikheten att dessa skador tillsammans skall behandlas som en skada. Frågan är dock var den bortre gränsen går; hur lång tid kan förflyta mellan skadorna utan att tidssamban- det bryts? När är det fråga om två helt skilda händelser eller tillfällen? I de olika fall som jag har analyserat i min magisteruppsats och i vilka det har konstaterats att flera skador skall behandlas som en, har tidsspannen varierat från några få minuter och någon timme till längre, om än mer opreciserade, tidsspann såsom kort efter reparationen av den första skadan. När ett par dygn eller mer tid än så har förflutit mellan skadorna har i vart fall inte tidskriteriet ansetts vara uppfyllt. Observera dock att detta kriterium mig veterligen allt- somoftast inte ensamt har tillmätts avgörande betydelse. Här kan nämnas att stölder som har begåtts av samma person på samma plats under flera år, i vart fall i norsk försäkrings- rätt, har ansetts utgöra en enda fortgående stöld.10 Om andra kriterier har varit uppfyllda till en högre grad, låt säga att flera skador har inträffat på exakt samma plats, har det godta- gits att längre tid (i alla fall ett par dygn) har förflutit mellan skadornas inträffande. I likhet med detta har ett större geografiskt område godtagits som samma plats i fall när endast kort tid har förflutit mellan flera skador. An- dra faktorer kan emellertid också påverka tidskriteriet. Har en brand försvagat en vägg i en byggnad och faller väggen samman på grund av kraftig vind inte lång tid efter bran- den, är ett relativt kort tidsintervall inte nöd- vändigtvis tillräckligt. Har inte försäkrings- tagaren vidtagit förebyggande åtgärder, om detta har varit möjligt, kan detta ses som en mellankommande handling (eller icke-hand- ling/underlåtenhet) vilken bryter, eller kan- ske snarare förtar verkan av, ett i övrigt rela- tivt starkt tidssamband. Min slutsats är att tidskriteriet kan variera och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Övriga kriteri- ers uppfyllandegrad och omständigheterna i det enskilda fallet påverkar tidskriteriet. 213 En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet Platskriteriet i egendomsförsäkring Att döma av de olika fall11 som jag studerat kan även den vikt som skall tillmätas platskri- teriet vara beroende av övriga kriteriers upp- fyllandegrad. Precis som i fråga om tid gäller att ju mindre geografiskt avstånd mellan flera skador, desto större är sannolikheten att plats- kriteriet är uppfyllt och att skadorna tillsam- mans skall behandlas som en. I flera fall talas det om skador vilka har inträffat i närheten av varandra. Vad som menas härmed är oklart, men i fall där avståndet har varit flera mil har kriteriet ofta inte ansetts uppfyllt. Med relativt god säkerhet kan det dock sägas att det inte är nödvändigt att skadorna inträffar på exakt samma plats. Som jag nämnde i avsnittet ovan påverkas kriteriets vikt av huruvida och till vilken grad övriga kriterier är uppfyllda. En- ligt min mening är platskriteriet troligtvis strängare beträffande egendomsförsäkring än vad gäller ansvarsförsäkring. Jag anser såle- des att det krävs att övriga kriterier är uppfyll- da i relativt hög grad för att ett svagt plats- samband, i vart fall flera mils avstånd, skall kunna överbyggas. Krav på orsak, förutsebarhet och avsikt för egendomsförsäkring I praxis har det, mer eller mindre uttalat, även fokuserats på orsakssamband mellan flera skador. Enligt mig framstår det som naturligt att tillmäta detta kriterium åtminstone viss betydelse. Orsak bör vara det kriterium som alltid (i någon mån) måste vara uppfyllt för att det överhuvudtaget skall komma på tal att försäkringstekniskt behandla flera skador som en.12 Det är för övrigt svårt att föreställa sig att flera skador vilka inte alls har något orsaks- samband inträffar på samma plats och vid samma tidpunkt. I vart fall förefaller sanno- likheten för detta vara liten och jag kan inte tänka mig att försäkringsbolagen har för av- sikt att behandla skador av helt skilda orsaker som en skada bara för att de inträffar samtidigt och/eller på samma plats, oavsett försäkrings- bolagens strävan efter att begränsa sitt ansvar. Däremot torde det i försäkringsrättsligt avse- ende i vart fall inte krävas särskilt starkt or- sakssamband mellan flera skador för att de tillsammans skall behandlas som en skada.13 Det är oklart när flera skador skall anses ha uppstått av samma orsak.14 Två alternativ förefaller vara möjliga; antingen avses att flera skador har samma typ av/liknande orsak, såsom vattenläckage, eller så avses att den faktiska bakomliggande händelsen är gemen- sam för skadorna, såsom en viss brusten vat- tenledning. Med sistnämnda alternativ måste även avses att någonting orsakar en skada och att denna i sin tur, i sig själv eller i samverkan med nya omständigheter, orsakar ytterligare skada. Detta tyder alltså på en bredare tolk- ning av begreppet orsak, men båda alternati- ven återfinns i praxis. Ett bättre och mer precist ordval är i mitt tycke gemensam orsak. Som exempel härpå kan nämnas att ett och samma produktionsfel medför skador på flera levererade produkter.15 I samband med bedömningen av huruvida försäkringsrättsligt relevant orsakssamband föreligger bör hänsyn tas även till om den första skadan medförde en sårbarhet och där- med markant ökade risken för att den/de efter- kommande skadorna inträffade; huruvida det, med tanke på den förstkommande skadan, kan anses ha varit förutsebart att även efter- följande skada/skador skulle inträffa.16 Jag är benägen att påstå att detta förutsebarhets- kriterium bör tillmätas förhållandevis stor be- tydelse när det skall avgöras huruvida flera skador tillsammans skall behandlas som en enda skada. Dessvärre har jag inte funnit någon svensk praxis som styrker min stånd- punkt, men det förefaller däremot norsk och brittisk praxis göra.17 Som förut har påpekats i fråga om tids- samband kan försäkringstagarens möjlighet/ underlåtenhet att försöka förhindra eller be- gränsa en skada, vars inträffande mot bak- grund av en redan inträffad skada i relativt stor 214 En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet mån har varit förutsebar, bryta orsakssamban- det mellan flera skador. Som exempel härpå kan nämnas att värmesystemet i ett växthus går sönder och växterna indirekt skadas på grund av frost. Har försäkringstagaren haft möjlighet att rädda växterna, exempelvis ge- nom att sätta in en motorvärmare, men har denne underlåtit att göra så, anses orsakssam- bandet mellan skadorna ha brutits. Något som ej kan ses som ett kriterium, utan snarare som en samhörighetsform och som jag förmodar har blivit alltmer påtaglig, med tanke exempelvis på senare års terrorattacker, är avsikt. Härmed åsyftar jag även till exempel en plan, en operation/aktion eller ett beslut. Den betydelse som detta kriterium skall till- mätas måste anses vara beroende av utform- ningen av försäkringsvillkoren och det skade- begrepp som däri har valts. Villkor som tar sikte på orsak torde i sig, såvitt jag kan förstå, tala för att en avsikt kan anses utgöra orsaken till skada och att till exempel terroristattacker- na mot Tvillingtornen i New York den 11 september 2001 försäkringstekniskt tillsam- mans skall behandlas som en skada. Vad gäller begreppet skadehändelse framstår det för mig som oklart vad som skall anses gälla för avsikt och flera skador i detta avseende. Skadehändelse kan i vart fall definieras ge- nom kriterierna tid och plats. Den brittiska skiljedomen Dawson’s Field visar dock syn- sättet att en plan inte kan anses utgöra en skadehändelse och att detta kriterium således inte inverkar på lösandet av flerskadeproble- matiken. Palestinska terrorister hade kapat fyra flygplan på en och samma dag i septem- ber 1970. Tre av planen flögs till Dawson’s Field i Jordanien och det fjärde flygplanet flögs till Kairo. Försäkringsvillkoren stad- gade att försäkringen täckte “each and every loss [. . .] and/or occurrence and/or series of occurrences arising out of one event”. Skilje- domaren uttalade att event och occurence skulle likställas i detta fall och att de tre flygplanen konstituerade en skada (skadehän- delse) eftersom de sprängdes i närheten av varandra och nästintill simultant inom ett tids- spann av några minuter och som resultatet av ett och samma beslut att göra så. Domaren uttalade emellertid att om flygplanen hade förstörts vid den respektive tidpunkt de kapa- des, hade detta medfört att tre olika skador (skadehändelser) skulle ha ansetts föreligga, eftersom det i sådant fall hade varit fråga om att tre olika personer förstörde flygplanen på tre vitt spridda platser, om än med ett gemen- samt syfte. Domaren godtog inte argumentet att flygplanskapningarna kunde hänföras till en och samma händelse på grund av att de alla var del i en och samma plan; ”A plan cannot by itself constitute an event”.18 I ett annat brittiskt fall19 , vilket berörde direkt försäk- ring, tolkades begreppet occurence i försäk- ringsvillkoren. Vid invasionen av Kuwait 1990 beslagtog irakiska trupper 15 flygplan på Kuwaits flygplats. Inom loppet av en vecka hade samtliga 15 flygplan flugits ut ur Kuwait och förstörts. Försäkringsvillkoren stadgade att försäkringsersättning utgick för ”any one occurence, any one location” vilka hade sin grund i av försäkringen täckta risker/skade- händelser (däribland kapning). Domstolen uttalade att “the losses’ circumstances must be scrutinized to see whether they involved such a degree of unity as to justify their being described as, or arising out of one occurrence [. . . .] In assessing the degree of unity regard may be had to such factors as cause, locality and time and the intentions of the human agents”. Skadorna bedömdes som en enda skadehändelse (beslagtagandet av flygplanen). Citatet tyder på att, även om en plan/avsikt i sig inte kan vara avgörande, måste i vart fall viss hänsyn tas till den bakomliggande avsik- ten; avsikten ges vid en sådan bedömning karaktären av en gemensam, bakomliggande orsak. Min åsikt är att denna form av samhörighet (exempelvis plan, avsikt) i vissa fall kan ha stor betydelse.20 Självfallet måste den vikt 215 En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet som skall tillmätas avsikt variera beroende på övriga kriteriers uppfyllandegrad, men även när tids- eller platssambandet mellan flera skador är relativt svagt torde avsikt ha viss betydelse. Precis som för kriterierna tid och plats i förhållande till varandra måste dock gälla att ett nästintill obefintligt samband i tid och rum inte kan överbyggas av det faktum att flera skador har inträffat till följd av en och samma plan/avsikt. I praktiken måste det vara så att denna form av samhörighet inte ensam ges avgörande betydelse. Sannolikheten att flera skador vilka har inträffat på helt skilda tidpunkter och platser, mot bakgrund endast av avsikten, ändå behandlas som en skada är inte särskilt stor eftersom en sådan bedöm- ning sällan torde kunna anses vara vare sig naturlig eller rimlig. Naturlighets-/rimlighetskriteriet för egendomsförsäkring Detta kriterium har, såvitt jag kan förstå, inte behandlats i någon nämnvärd grad vare sig i försäkringsvillkor eller i svensk doktrin. Mina studier av praxis och utländsk doktrin tyder emellertid på att naturlighets-/rimlighets- kriteriet faktiskt, mer eller mindre uttalat, finns och beaktas. Såväl mot bakgrund av försäkringstagarens behov av försäkrings- skydd som mot försäkringsbolagens intresse av att begränsa sitt ansvar måste, enligt min mening, detta kriterium anses vara överordnat de övriga kriterierna. Oavsett vilka och hur många av de övriga kriterierna som är upp- fyllda måste det nödvändigtvis vara avgöran- de, för frågan huruvida flera skador skall behandlas som en skada, om en sådan bedöm- ning är naturlig och/eller rimlig. Som ovan har påpekats råder oklarhet i fråga om de olika kriteriernas betydelse och såvitt jag kan förstå måste en bedömning därför nödvändigtvis göras i varje enskilt fall. Den praxis jag har studerat indikerar att kriterierna tid och plats har ansetts vara uppfyllda såväl när kort tid har förflutit mellan flera skador vilka har inträffat nära varandra, som när lång tid har förflutit mellan skadorna och dessa har inträf- fat på ett stort geografiskt avstånd ifrån varan- dra. Dessa skillnader måste enligt min mening tyda på att en individuell naturlighets- och/ eller rimlighetsbedömning i praktiken ofta görs. Jag anser att varje kriterium för sig liksom helheten måste bedömas mot bakgrund av vad som kan anses vara naturligt och/eller rimligt. Detta synsätt medför att flera skador kan kom- ma att behandlas som en, även i fall när kanske bara något av kriterierna är uppfyllt. Jag vill dock klargöra att jag på intet sätt anser att det går att låta bli att göra en bedömning av de övriga kriterierna; dessa måste rimligtvis vara utgångspunkten. Naturlighets-/rimlighets- kriteriet torde medföra att olika kriterier till- mäts varierande inbördes betydelse i olika situationer. Det finns således inte någon gene- rell regel som anger att ett visst kriterium alltid har mindre betydelse än ett visst annat kriterium, utan detta måste avgöras från fall till fall. Om det vid en helhetsbedömning av här avsett slag uppenbart saknas (naturligt) samband mellan flera skador måste samban- det anses vara brutet och skadorna bör försäk- ringstekniskt behandlas som flera separata skador. Det är svårt att definiera vad som avses med naturligt eller rimligt, eftersom en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Viss vägledning torde dock kunna hämtas ur praxis (såväl svensk som utländsk).21 Kriterier för en eller flera egendomsskador – exempel Tag exemplet med flygplanen som flögs in i Tvillingtornen i New York den 11 september 2001. Vad gäller kriteriet plats måste detta i hög grad anses vara uppfyllt. Byggnaderna var placerade intill varandra och tillhörde ett och samma byggnadskomplex (oavsett ägar- förhållanden). Beträffande kriteriet tid inträf- fade skadorna med endast 18 minuters mel- lanrum och båda byggnaderna kollapsade inom 216 En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet två timmar. Även tidssambandet måste såle- des anses ha varit starkt. Beroende på utform- ningen av försäkringsvillkoren avgörs det huruvida de två kollapsade tornen skall be- handlas som en eller flera skador. Stadgar villkoren att en självrisk dras vid varje skade- tillfälle/skadehändelse torde skadorna med relativt stor säkerhet vara att behandla som en skada. Detta baserar jag, som ovan nämnt, på att jag anser att den bakomliggande terror- attacken måste tillmätas betydelse som ge- mensam orsak till de båda flygplansattacker- na. Har försäkringsbolaget istället valt formu- leringen vid varje skada i sina villkor, torde det inte vara lika självklart att de båda tornen tillsammans skall behandlas som en skada. Som orsak torde i sådant fall räknas varje flygplans inflygning i respektive torn. Det är dock tänkbart att en helhetsbedömning av vad som skall anses vara naturligt och rimligt, med tanke på den höga grad i vilken de övriga kriterierna är uppfyllda och den avsikt som var gemensam för de båda flygningarna, lik- väl leder till slutsatsen att de två tornen till- sammans behandlas som en skada. Antag nu istället att två av försäkringstaga- rens fastigheter, vilka är belägna på flera kilo- meters avstånd ifrån varandra, under ett och samma åskväder skadas genom blixtnedslag. Skadornas samband i tid (anta att åskvädret pågår under flera timmar) och rum är i sådant fall inte lika starkt som i exemplet ovan. Stadgar försäkringsvillkoren att en självrisk avdras vid varje skadetillfälle/skadehändelse torde den för försäkringen relevanta orsaken kunna anses vara själva åskvädret med alla dess blixtnedslag inkluderade. Skadorna tor- de således, i vart fall ifråga om detta kriterium, tillsammans kunna behandlas som en skada. Även en naturlighets-/rimlighetsbedömning borde leda till detta resultat, eftersom orsak, mot bakgrund av den valda villkorsformule- ringen, torde tillmätas stor betydelse. Stadgar villkoren istället att en självrisk avdras vid varje skada borde istället varje enskilt blixt- nedslag anses vara den relevanta (och effek- tiva) orsaken. Endast de skador vilka har orsakats av samma blixtnedslag torde i så fall kunna behandlas som en skada. Inte heller en naturlighets-/rimlighetsbedömning förefaller kunna leda till en annan bedömning med tanke på det relativt svaga sambandet i tid och rum. Ansvarsförsäkring Tids-/tillfälleskriteriet för ansvarsförsäkring Detta kriterium är inte exakt detsamma be- träffande ansvarsförsäkring som beträffande egendomsförsäkring. Vad gäller ansvarsför- säkring och flera skador handlar det snarast om att fastställa huruvida skadorna har inträf- fat under utförandet av ett och samma arbete, ifall skadorna är hänförliga till samma arbets- insats/beställning eller i övrigt har inträffat under en sammanhängande men begränsad tid; samma tillfälle. Vad som skall anses utgö- ra ett tillfälle förefaller, mot bakgrund av de nämndsfall jag har studerat, till viss del bero på vilken typ av arbete som utförs. Detta sätt att se på tid och tillfälle möjliggör att även flera skador vilka har inträffat under en längre tid (längre än några få dagar) kan komma att behandlas som en skada. Skador som inträffar med flera års mellanrum torde emellertid säl- lan kunna anses ha inträffat vid samma tillfäl- le. I den praxis jag har studerat har flera skador ansetts inträffat vid samma tillfälle såväl när några minuter har förflutit mellan skadorna som när flera dygn har passerat. Vare sig nämndspraxis eller försäkringsvillkorens de- finitioner (när sådana finns) säger något om hur långt ett tillfälle kan vara. Försäkringsvill- kor för ansvarsförsäkring anger ofta att en självrisk avdras för flera skador av samma orsak vid samma tillfälle. Kriteriet i sig fram- går alltså av villkoren. Jag är emellertid benä- gen att påstå att kriteriet inte alltid måste tolkas snävt och att med tillfälle faktiskt torde kunna avses även en längre tidsperiod. Rim- 217 En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet ligtvis måste det krävas att det är fråga om en sammanhängande tid. Även här torde ett slags naturlighetsbedömning vara nödvändig. Orsakskriteriet för ansvarsförsäkring Nämndspraxis tycks indikera att skillnad görs mellan vad som utgör ett/en respektive flera fel/defekter. Enligt min mening uttrycks detta kriterium bäst så att skadorna skall ha orsakats av samma skadevållande (ansvarsgrundande) förhållande. Med detta åsyftar jag till exempel att ett maskinfel, en felaktig arbetsinstruk- tion/arbetsmetod, ett felaktigt material eller en felaktig konstruktion har orsakat flera ska- dor. Dessutom avses att underlåtenhet, att handla på ett visst sätt eller att företa vissa åtgärder, orsakar flera skador. Jag anser att om flera skador har uppstått på grund av samma skadehändelse, inbegripet en process eller underlåtenhet, har de uppstått av samma orsak. Utgången i SkVn 12/1961 tyder på att skillnad måste göras mellan vad som utgör likadan och samma orsak. I fall när flera skador har uppkommit av likadan orsak på flera av ett företag tillhöriga fabriker belägna långt ifrån varandra (om än inom samma län), kan skadorna inte anses ha uppkommit av samma orsak om inte exempelvis en centralt utfärdad arbetsinstruktion har funnits. Har till exempel flera produktskador orsakats av flera separata produktionsfel, föreligger flera ska- dor. Det måste alltså finnas en faktisk, gemen- sam nämnare; en försäkringsrättsligt relevant orsak. Detta kriterium bör alltid vara uppfyllt för att flera ansvarsskador försäkringstekniskt skall behandlas som en skada. Min mening är att det inte vore rimligt att tillsammans be- handla flera skador som en skada blott av det skälet att de har likadan orsak. I detta avseen- de måste rimligtvis en avvägning göras mel- lan försäkringstagarens skyddsbehov22 och försäkringsbolagets strävan efter att begränsa sitt ansvar. Platskriteriet för ansvarsförsäkring Platskriteriet är inte lika viktigt vad gäller ansvarsförsäkring som beträffande egen- domsförsäkring. Praxis visar att flera skador vilka har uppstått under genomförande av en och samma arbetsinsats har behandlats som en skada exempelvis i fall när skadorna har inträffat på samma parkeringsplats, på samma farvatten, i samma byggnad/byggnadskom- plex och i tio fastigheter inom samma tid- ningsrutt (oavsett att fastigheterna har olika ägare). Huvudsaken förefaller vara att ska- dorna har inträffat inom ett, på något sätt, avgränsat område och under utförandet av en och samma arbetsinsats (kriteriet samma till- fälle). Naturlighets-/rimlighetskriteriet för ansvarsförsäkring Även beträffande ansvarsförsäkring bör, en- ligt min åsikt, varje enskilt fall av flerskador lösas mot bakgrund av en bedömning av na- turlighet och/eller rimlighet. Om jag har upp- fattat Wilhelmsen korrekt kan det enligt hen- ne spela mindre roll hur lång tid som förlöper mellan två skador eller hur stort det avgränsa- de område inom vilket skadorna inträffar är, så länge som det kan anses vara naturligt att behandla flera inträffade skador vilka har upp- stått av samma orsak som en skada.23 Jag är benägen att hålla med om detta. Så länge som ett och samma skadevållande förhållande lig- ger bakom flera skador måste de, om det kan anses naturligt och/eller rimligt, kunna be- handlas som en skada. Praxis förefaller stödja min ståndpunkt enär samma orsak oftast sy- nes ha varit den avgörande faktorn i ansvars- försäkringsfall. Den grad till vilken övriga kriterier är uppfyllda påverkar självfallet en sådan naturlighetsbedömning. Med detta me- nar jag att det sällan torde vara naturligt att behandla flera skador som en skada när myck- et lång tid (flera år) har förflutit mellan dessa. 218 En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet Kriterier för en eller flera ansvarsskador – exempel Antag att en rörmokare när denne utför instal- lationsarbete gör samma fel i 80 våtrum vilket leder till skada i samtliga 80 berörda lägenhe- ter. Lägenheterna ligger i tre olika fastigheter vilka är belägna i två olika kvarter. Fastig- heterna tillhör samma ägare. Installations- arbetena i samtliga lägenheter har utförts i enlighet med en beställning från fastighetsä- garen. Försäkringsvillkoren stadgar att en självrisk avdras för flera skador som har uppkommit av samma orsak vid samma tillfäl- le. Till att börja med har, oavsett under hur lång tid arbetet utfördes, alla 80 skador orsa- kats under en och samma arbetsinsats. I den bemärkelsen måste alla skadorna anses vara hänförliga till en och samma skadehändelse och därmed till samma tillfälle. Skadorna har däremot inte nödvändigtvis uppkommit vid samma tillfälle. Samtliga skador har orsakats av rörmokarens felaktiga arbetsmetod och alla skadorna måste därför även anses ha samma orsak. I enlighet med den praxis som jag har studerat och mot bakgrund av en naturlighets-/rimlighetsbedömning är min mening den att, oavsett om skadorna anses ha uppkommit på olika platser och vid olika tillfällen, skadorna har uppkommit i ett sam- manhang och att de försäkringstekniskt till- sammans skall behandlas som en skada. Detta exempel kan även appliceras på egendoms- skada. Att skadorna har uppkommit av sam- ma orsak är klart. Vad gäller kriterierna tid och plats har tidigare antytts att dessa har större betydelse i fråga om egendomsförsäk- ring än i fråga om ansvarsförsäkring. Skador- na har som sagt inte nödvändigtvis uppkom- mit samtidigt, även om de kan anses ha orsa- kats samtidigt. Tidpunkten för varje skada är beroende av exempelvis hur ofta och mycket våtrummen används och det är möjligt att flera år har passerat mellan den första och den 80:e skadans inträffande. Sambandet i tid är således inte särskilt starkt. Detsamma gäller platskriteriet. Vissa försäkringsbolag stadgar i sina villkor att en självrisk dras för varje fastighet. I villkor där så inte anges är det tänkbart att platskriteriet kan anses vara upp- fyllt beträffande skador som har uppkommit i flera fastigheter i samma kvarter. Det är dock inte lika säkert att platskriteriet anses vara uppfyllt i fråga om skador i fastigheter vilka ligger i olika kvarter. Min bedömning är att i vart fall de skador vilka har ett någotsånär starkt samband i tid och som har inträffat i samma kvarter möjligtvis skall behandlas som en skada tillsammans. I övrigt måste skadorna behandlas separat, såtillvida en naturlighets-/ rimlighetsbedömning inte leder till en annan slutsats. Något om serieskadeklausuler i ansvarsförsäkring Nuförtiden förekommer serieskadeklausuler i de flesta svenska försäkringsvillkoren för ansvarsförsäkring. Dessa klausuler stadgar i princip hur flerskador, vilka har orsakats av samma eller liknande egenskaper hos en eller flera levererade produkter och för vilka för- säkringstagarens ansvar görs gällande, skall behandlas försäkringstekniskt och begränsar försäkringsbolagens ansvar. I klausulerna åter- finns inget tidskriterium, eftersom produkt- ansvarsskador i serieförlopp typiskt sett ofta pågår under en lång tid. Har flera skador uppkommit på grund av levererad produkt har det inte ansetts spela någon roll om skadorna har inträffat vid exakt samma tidpunkt. Avgö- rande tycks vara vilket orsakssamband ska- dorna har samt huruvida det är naturligt och/ eller rimligt att behandla skadorna som en eller flera skador. Har flera skador uppkom- mit på grund av levererade produkter måste dessa skador rimligtvis behandlas som en skada oavsett om produkten har levererats till köpare i olika städer, varför, av naturliga skäl, inte heller något platskriterium återfinns i serieskadeklausuler. Det finns inga serieskadeklausuler i svens- 219 En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet ka egendomsförsäkringar idag. Det kan än- dock vara intressant att applicera i artikeln nämnda synsätt exempelvis på stormen Gud- run. De fällda träden och de insektsangrepp som träden hädanefter under flera år kan kom- ma att drabbas av torde kunna vara att behand- la som en (egendoms-) serieskada orsakad av ett och samma ansvarspådragande förhållan- de; stormen. Insektsangrepp är en logisk och kanske till viss del oundviklig, om än indirekt, följd av stormfällda träd. Insektsangrepp kan förvisso även drabba träd som ej har fällts, men när storm fäller träd måste detta anses öka risken för insektsangrepp markant (förut- sebarhet). Jämför även med Causa Proxima; stormen torde kunna anses vara den domine- rande orsaken till insektsangreppen. Till den del skadorna kan förhindras kan dock detta resonemang inte gälla. Några sammanfattande ord Beroende på hur försäkringsbolagen utfor- mar sina försäkringsvillkor kan valet av skade- begrepp i villkoren påverka omfattningen av försäkringsbolagens ansvar. Bortsett från eventuella begränsningar vad gäller antalet försäkringsbelopp per år, torde ett stadgande om att en självrisk avdras vid varje skadetill- fälle/-händelse medföra att flera skador vilka alla har orsakats av samma skadehändelse försäkringstekniskt skall behandlas som en skada. Ett villkorsstadgande i stil med att en självrisk avdras vid varje skada torde i större grad föranleda en bedömning av de kriterier jag har behandlat i artikeln. Flera egendomsskador vilka har ett starkt tids- eller platssamband och som i vart fall till viss del har en gemensam orsak (något orsaks- samband), bör försäkringstekniskt tillsammans behandlas som en skada. Oavsett vilka sådana samband flera egendomsskador har och oav- sett hur starka sambanden är, måste vid varje flerskadefall en helhetsbedömning göras av huruvida det är naturligt och/eller rimligt att flera skador behandlas som en. Ett starkt sam- band i tid kan kompensera ett svagare sam- band i rum. Härvid bör hänsyn tas även till om en skadas inträffande har ökat risken för efter- följande skador. Viss hänsyn bör dessutom tas till om flera inträffade skador har gemensam- ma, bakomliggande förhållanden, såsom en gemensam plan eller avsikt. För skador vilka enligt en sådan här bedömning skall behand- las som en enda skada skall endast en självrisk avdras och försäkringstagaren kan för skador- na maximalt erhålla ett försäkringsbelopp. Flera ansvarsskador bör, i den mån de har uppkommit under ett och samma (på något sätt sammanhängande) tillfälle och därtill av samma orsak, tillsammans behandlas som en skada. Så bör ske även om skadorna har upp- kommit på skilda platser. Har skadorna upp- stått under utförandet av en arbetsinsats, oav- sett om denna utförs av en eller flera personer på uppdragstagarens/säljarens sida, får ska- dorna i enlighet med kriterierna naturlighet och rimlighet anses ha uppkommit vid samma tillfälle, oavsett under hur lång tid arbetet har pågått.24 Har skadorna uppkommit på grund av en felaktig arbetsmetod, en felaktig arbets- order, felaktigt konstruktionsmaterial eller dylikt, anses skadorna ha samma orsak. Noter 1 Observera att med försäkringsrätt i denna arti- kel avses försäkringsrätten i snäv mening, det vill säga exklusive skadeståndsrätten. Artikeln behandlar företagsförsäkring. 2 Försäkringstagaren levererade färg för använd- ning på emballageplast. Färgen var defekt, var- för logotypen på köparens förpackningar blek- nade. Köparen blev tvungen att rea ut varorna eftersom kunderna trodde att förpackningarna var gamla. Villkorsnämnden ansåg att sakskada förelåg. 3 Försäkringstagaren levererade i flera omgångar färg för målning av fasaderna på ett antal hus. Den sista färgleveransen innehöll färg av en annan nyans än den beställda, vilket upptäcktes först efter målningsarbetet hade slutförts. Ar- 220 En eller flera skador; det försäkringsrättsliga skadebegreppet betet fick göras om. Att färgnyansen var en annan än den beställda utgjorde enligt Villkors- nämnden inte sakskada. 4 Jfr med villkor för ansvarsförsäkring vilka stad- gar att skador som har uppkommit av samma orsak vid samma tillfälle skall behandlas såsom en enda skada. 5 Jfr med den så kallade Claims made-principen. 6 Exemplet är hämtat ur John Hanson och Chris- topher Henley, All Risks Property Insurance, s 52 ff, Lloyd’s Of London Press Ltd, 1995. Observera att jag här närmast åsyftar produkt- ansvar. 7 Se avsnitt 2.2 i min magisteruppsats om orsaks- och inträffandeprinciperna med flera enligt vilka det avgörs vad som skall utlösa ansvar i enlig- het med försäkring. 8 Jfr dock med situationer när en av försäkringen täckt händelse/skada samverkar med av försäk- ringen icke-täckta omständigheter och därige- nom leder till ytterligare skada. 9 I vart fall gäller detta If, Zurich, Länsförsäkringar och Trygg-Hansa. 10 Se Wilhelmsen, The distinction between one and more than one insured event, s 45, Norsk Forsikringsjuridisk Forenings Publikasjoner, Nr 80, 2003. 11 Såväl svenska som utländska. 12 Observera dock att flera skadeorsaker kan sam- verka och tillsammans leda till skador. 13 Norsk villkorsnämnds praxis förefaller tyda på att om flera inträffade skador i sig är olika till art och omfattning, räcker det inte med endast ett svagt orsakssamband för att de tillsammans skall behandlas som en skada. Jfr FSN 2464. 14 Detta skall inte förväxlas med samma orsak och samma tillfälle i ansvarsförsäkring. 15 Skilj detta från fall när levererade produkter med samma defekt orsakar skador (serieskada). 16 Jfr Wilhelmsen, Egenrisiko i skadeforsikring, s 127, Sjørettsfondet, 1989. 17 Se avsnitt 2.3 i min magisteruppsats. 18 Jfr även Mann and Holt v. Lexington Ins. Co., [2001] 1 Lloyd’s Rep. 1. 19 Kuwait Airways Corp. v. Kuwait Ins. Co., (1996) 1 Lloyd’s Rep. 664. 20 Möjligen kan, beträffande kriteriet avsikt, en jämförelse göras med ansvarsförsäkring och kriteriet tillfälle, vilket anses vara uppfyllt när skada har orsakats under utförandet av en och samma arbetsinsats. 21 Detsamma gäller beträffande ansvarsförsäk- ring. Jfr t.ex. SkVn 100/1977. 22 Behovet av fullgott skydd genom tecknad för- säkring. 23 Jfr Wilhelmsen, Egenrisiko i skadeforsikring, s 137. 24 Härmed inte sagt att arbetet kan pågå i all oändlighet.