Skadeförsäkring: Samspel riskkontroll – finansiering

Artikel forfatter: Rolf Brink
Utgave:
2, 1997
Sprog: Svensk
Kategori:

187 NFT 1/1997 Avsikten med den fortsatta presentationen är att diskutera samspelet mellan kontroll och finansiering. Det är inte självklart att dessa två samverkar för en totaleffekt. Snarare kan finansieringen medföra att kontrollen be- gränsas. Avgörande är om den ena faktorn kan direkt påverka den andra ekonomiskt. Om inte kontrollen medför lägre finanskost- nad kan kontrollen diskuteras och ifrågasättas. För det lilla företaget finns en tariffpremie tillgänglig hos de på marknaden verksamma försäkringsföretagen. Så länge försäkrings- bolaget ej direkt bedömer kontrollfunktionen i det lilla företaget blir den ekonomiska effek- ten på premien i stort sett obefintlig. I det större företaget kan kanske försäk- ringspremien vara knuten till tidigare skador och således mer direkt påverkad. Men vilket Skadeförsäkring: Samspel riskkontroll – finansiering Varje företag lever i sin miljö och med sina förutsätt- ningar. Vad som gäller i det ena företaget behöver inte gälla i ett annat. Vad gäller risk kan den tacklas på olika sätt: (1) Riskkontroll för att reducera skadorna på egen- dom,person och ansvar. Detta sker genom en systema- tisk bearbetning av orsakerna. (2) Riskfinansiering för att göra skadekostnaden mer förutsägbar, budgeterbar. Detta sker genom försäk- ringsköp, självrisker eller egenförsäkring. försäkringsbolag går in och arbetar med frå- gorna: Hur undvika skador? Hur kontrollera? Hur separera? Hur kombinera? etc. Är egent- ligen försäkringsbolagen ute efter att aktivt utbilda sina kunder i riskkontroll? Kunden söker en finansiering av risk och betalar där- för. Om försäkringsbolaget överarbetar kon- trollen kan bolagets roll och funktion miss- förstås. Bolaget skall betala skada när sådan uppstår. Inte lägga sig i kontroll och andra kostnader för företaget. Företaget har ju be- talt för finansiering av sin risk! Onekligen måste företaget bli mycket stort för att komma i den situationen att kontroll och finansiering effektivt kan samarbeta. I mycket stora företag finns ofta en Risk Management-funktion som motiverar sin verksamhet med olika metoder för kontroll av Rolf Brink Rolf Brink 188 och finansiering. I Sverige har vi blivit världs- mästare i att bilda ”Captive Insurance Com- panies”, dvs. egna försäkringsbolag. Man kan då fråga sig om funktionerna kontroll re- spektive finansiering fungerar bättre om båda ligger hos den försäkrade. Idén måste vara att med ökad aktivitet på kontroll få en reduktion av kostnader för finansiering. Detta världs- mästeri i att bilda captives måste ha sin grund i det faktum att effektiv kontroll av företagets risker ej fått full effekt om finansiering sker genom ett svenskt försäkringsbolag. Kanske är det så enkelt att de få svenska försäkrings- bolagen är så okänsliga för effektiv kontroll och att premien för finansiering mer bestäms av marknadskrafter än av reella termer i bola- get och i dess kontrollfunktioner. Captive- bolagen finansieras i sin tur på återförsäk- ringsmarknaden. Tydligen har återförsäk- ringsbolagen andra värderingar vad gäller risk än vad direkttecknande försäkringsbolag har! Måste ett större företag bilda ett captive för att få rätt balans mellan kontroll och finan- siering? Ingalunda! I de flesta länder finns många exempel på andra lösningar till detta samverkansproblem. I Amerika arbetar till exempel Kemper In- surance Co med huvudkontor och utbild- ningscentra i Chicago. Kempers affärsidé är att få bolagsledningarna att förstå och upp- skatta riskkontroll samt effektivt genomföra detta i samarbete med dem. Utbildnings- systemet bygger på att försäkringstagarna skall lära och förstå systemen i kontroll. I Storbritannien med gamla erfarenheter av samförsäkring mellan flera bolag och med Lloydssystemet ingår att brokers tillsätter och utvecklar olika kontrollfunktioner genom fri- stående konsulter/experter i direkt samarbete med försäkringstagarna. De fristående kon- sulterna är experter på kontroll snarare än finansiering. I Sverige med fyra till fem riksbolag som i stort sett alla arbetar på samma sätt slås kontroll och finansiering ihop till försäkring med därtill hörande svårigheter att särskilja rollspelet. Sker kontroll för att öka vinsten i försäkringsbolaget eller i det försäkrade företaget? Skadeorsaker Den klassiska uppdelningen i tekniska och mänskliga funktioner har fått vida större upp- delningar i olika utredningar. Otvivelaktigt är samspelet mellan tekniska och mänskliga aktiviteter av största vikt. Oftast får kontroll en övervikt mot tekniska lösningar, t.ex. sprinklerinstallation, medan bättre förståelse hos de anställda för effektivare städrutiner och motiv härför underskattas. En av de större forskarna på området är H. W. Heinrich som tidigt förde in de mänskliga aspekterna i riskkontroll. Heinrich introdu- cerade ”dominoteorin”, dvs. en kombination av olika faktorer som föregår och samverkar till att skada uppkommer. De fem väsentliga faktorerna är (1) den sociala miljön (2) fel av person (3) osäker aktivitet och/eller mekanisk eller fysisk risk (4) tillbud (5) skada. Dominoteorin bygger på att tekniska och mänskliga funktioner samverkar. Den väsent- liga delen i riskkontroll är faktor (3). Ett närmande av problem från teknisk syn- punkt kan vara t.ex. felaktiga elinstallationer, olämpligt hanterande av miljöfarliga ämnen, felprojekterad trafikplats eller bil, oskyddad maskin. Särskilt risken för brand knyts ofta till tekniska skydd av olika slag för att förhin- dra, begränsa eller kväva brand. Dessvärre är det personliga/mänskliga fel som orsakar mer än en tredjedel av brandskadorna. Heinrich visar i sin forskning att direkta mänskliga 189 felgrepp t.ex. arbete med hög hastighet, fel- aktig användning av utrustning, störning av arbete, avstängda säkerhetssystem, ”abusing equipment” m.m., svarar för 88 % av samtliga personskador inom industrin. Orsaksbilden för personskador stod klart redan på 1930-talet och den fortsatta tekniska utvecklingen har hela tiden skett med hänsyn till mänskliga faktorer. Senare har ytterligare tonvikt lagts på de mänskliga relationerna och särskilt ”olycks- gubbarna”, de som ofta är inblandade i per- son- eller sakskador. Inte bara personerna spelar roll utan även den mentala hälsonivån. Denna utveckling att studera mänskliga faktorer har kritiserats. Många anser att de tekniska/mekaniska orsakerna undervärderas. Andra menar att det är lättare att lägga ansvar på det mänskliga än på dyrare tekniska sys- tem. Vidare har bedömning av mänskliga faktorer ofta påverkats av svårigheter att tyd- ligt ange ansvar hos individ snarare än utrust- ning. Den objektiva forskningen visar dock en- tydigt att bakom en skada ligger inte en utan flera samverkande faktorer, orsaker och bidragande tillfälligheter. Det verkliga ur- sprunget till skadan härrör från mänskliga faktorer, som ofta styrs av företagets led- ningssystem (management system). Skadekontrollen Första stegen i en utbyggd skadekontroll är att (1) identifiera och analysera inträffade skador (2) klargöra om orsakerna kan medföra nya liknande skador i framtiden. Moment (1) erfordrar ett organiserat rapport- system och moment (2) kräver någon form av regelbunden besiktning/kontroll. Att identifiera skador är svårt och sak- kunskap behövs. Erfarenheterna visar att man måste gå långt ned i storlek på skador. I själva verket måste man ned till tillbuden, dvs. omständigheter som kunde ha medfört skada. Resultaten från olika utredningar visar att av 330 tillbud av viss typ gav 300 ingen skada 29 mindre personskador och 1 allvarlig personskada. Det är ofta enklare att koncentrera sig på större skador, trots att de mindre tillbuden/ skadorna kan ge väl så viktig information. Det kan vara lätt att i första hand söka förebygga personskador. Även egendoms- skadorna uppvisar viss regelbundenhet. En studie av mer än 100.000 skador under en sjuårsperiod visade att det inträffade i genom- snitt ca 500 egendomsskador för varje 100 mindre personskador. Andra studier i England, Tyskland, Frank- rike och USA påvisar samband mellan stor- skadan, mindre skador och tillbud. De verkli- ga storskadorna föregås av 6–10 stycken mindre skador och ett otal tillbud. Problemet i skadekontroll är snarare att finna ett fun- gerande rapportsystem än en raffinerad tek- nisk utredning. Erfarna skadehanterare styrker dessa skade- mönster. Det hör till vanligheten att större skador drabbat sådana försäkringstagare som tidigare haft ett flertal mindre och medelstora skador. Denna erfarenhet förstärker att de mänskliga faktorerna är av stor betydelse. Skadekostnad Det vore önskvärt att alla skador skulle kunna förutses och förebyggas. Avgörande är de ekonomiska förutsättningarna. Heinrich m.fl. har i sin forskning visat att de verkliga skadekostnaderna oftast undervär- deras. Inom industrin fann man stora gömda kostnader vid varje skadefall. Verkliga skadan blir väsentligt större än vad som beräknats – normalt fyra gånger större. Vid försäkrings- skador är det inget ovanligt att jämföra den 190 ersättning som betalas av försäkringen med toppen av isberget, det som ligger ovanför vattenytan. Resten, under vattenytan, repre- senterar de gömda, oförsäkrade skadekost- naderna. Om samtliga skadekostnader vore kända skulle en effektiv riskkontroll visa sig lön- sam. Enligt Heinrich är 98 % av skadorna inom industrin möjliga att förutse och före- bygga och minst hälften är praktiskt möjliga att förebygga. Praktisk tillämpning All riskkontroll är lönsam. Även om finan- sieringen är perfekt föreligger gömda kost- nader även i små, och mindre än små skador. Man ser sällan vad som händer. Dålig lön- samhet i en resulatenhet kan vara resultat av dålig riskkontroll. Kostnaderna rinner iväg på störningar av olika slag. Nya rön visar alltmer på effekten av kvalitet hos ledningen. En god ledningsfunktion bryr sig om detaljer. En god ledningsfunktion påverkar medarbe- tare att bry sig om detaljer. Redan Karl XIV Johan, den f.d. franska marskalken Jean Baptiste Bernadotte yttrade de bevingade orden ”C’est le ”Käre-bror” qui a fait cela” (det är det där Käre-bror-systemet som är skulden till det här). Med bättre disciplin fick den franske generalen hela Sverige att tänka om. Käre-bror får inte släta ut de personliga- mänskliga orsakerna. Det är lätt att gå på de tekniska systemen. Kan det verkligen vara en tillfällighet att det var samma pilot i de båda dramatiska JAS-haverierna. Gäller kanske ”Käre-bror”? Tyska byggnadsindustrin har medtagit de mänskliga orsakerna i sina utredningar. Den välkända dogmen att hälften av skadorna är att söka i projekteringsfel och den andra hälf- ten i utförandefel gäller ej längre. Huvudparten av skadorna (49 %) har sitt ursprung i arbetsledning och arbetsplatsens organisation. 15 % var materialfel och reste- rande orsaker delades mellan projektering och utförande. Karl XIV Johan kröntes 1818. Sedan dess har det förflutit nästan 180 år. Kanske vore det på plats att nu överge begreppet ”Käre bror”? Utvecklingstendenser Fragmenteringen av försäkringsrörelserna fortsätter mot ett varaktighetstillstånd där tekniska detaljkunskaper går till fristående experter riskanalysen görs av fristående mäklar- bolag som även står som huvudmän för experterna skadehantering sköts via fristående kon- sulter med eller utan fullmakt skadeförsäkring utvidgas från sakskada till att även omfatta personskada. Fragmenteringen gäller främst företagsför- säkring, från medelstora företag och uppåt. Motsatt tendens sker sannolikt för privat- försäkringar inklusive motorfordon. Skade- administrationen blir sannolikt försäkrings- bolagens konkurrensmedel. Vidare synes för- säkringsbolagens marknad mer än fördubb- las genom att mindre och större delar av offentlig försäkring privatiseras. Framtiden ljus – eller ?