Svenska Försäkringsföreningen arrangerade i maj ett seminarium kring djurförsäkringar, som inleddes av Terese Holmquist, jurist och grundare av sajten djuridik.se.
─ I strikt juridisk mening är djurförsäkringar att betrakta som sakförsäkringar. Men eftersom det handlar om levande varelser, har dessa försäkringar lånat inslag från personskadeförsäkringsområdet, konstaterade hon.
Ett sällskapsdjur är idag i stor utsträckning en familjemedlem på det emotionella planet. Det här innebär att ägaren söker vård för ett sjukt eller skadat djur, även om kostnaden för vården kan beräknas överstiga djurets kommersiella värde.
Ny konsumentköplag påverkar djurköp
Terese tog sedan upp den nya Konsumentköplagen, som började gälla den 1 maj i år. EU hade gett möjlighet att undanta djur från att omfattas av lagen, men regeringen valde att ändå inte göra så. Istället finns i lagen ett antal särregler som rör djur. En av nyheterna är att köparen får en undersökningsplikt, som innebär att han eller hon inte får åberopa fel i djuret som borde ha upptäckts före köpet vid en undersökning.
─ Det finns en del oklarheter i tillämpningen av den nya lagen på det här området och vilka konsekvenser som kan komma att uppstå. Bland annat finns det en risk för att veterinärer kan komma att tvingas lägga mer tid för att tydligare att förklara de eventuella avvikelser de ser vid säljarens överlåtelsebesiktning. Kanske blir det så att valpköpare vänder sina anspråk mot veterinären vid missade fel vid en sådan besiktning, vilket medför att veterinären kommer att rekommendera mer ingående undersökningar i förebyggande syfte.
Den nya lagen röstades igenom enligt regeringens förslag, men under riksdagsbehandlingen begärde en majoritet i Civilutskottet att regeringen ska komma tillbaka till riksdagen med ett nytt förslag om hur köp av djur ska regleras eftersom man ansåg att lagen inte blev ändamålsenlig. På den här punkten kan det alltså komma förändringar framöver.
Dolda fel inte fruktbart när det gäller djur
Terese förde också en diskussion om dolda fel på djur, ett begrepp som är lånat från Jordabalken och som försäkringsmässigt berör överlåtelse av fastighet där det finns så kallade dolda fel-försäkringar som är avsedda att trygga en säljare av fastigheter vid fel enligt Jordabalkens regler.
Hon menar att det egentligen inte är fruktbart att prata om dolda fel när det gäller djur. Antingen är det ett köprättsligt fel på djuret eller så är det inte, och det kan vara både säljarens ansvar, eller så kan ansvaret ha gått över på köparen. De djurförsäkringar som kallas för ”dolda fel” är snarare försäkringar för vissa tillstånd som kan ha förelegat vid överlåtelsen av djuret, men de omfattar begränsad del av alla de fel som säljaren köprättsligt kan vara ansvarig för.
Ytterligare en utmaning som berördes var problematiken med inlåsningseffekter på djurförsäkringsmarknaden. Inom djurförsäkring så är det kutym att bolaget bara ersätter kostnader som inträffar under tiden som djuret är försäkrad hos dem och under förutsättning att försäkringen är gällande och betald. Bolagen ersätter inte kostnader för skador på djuret om kostnaden uppstår efter att försäkringen är avslutad. Det spelar ingen roll att händelsen som lett till kostnaden inträffade under försäkringstiden. Därtill har man undantag för skador som förelegat. Det innebär att ett nytt bolag, vid ett byte till dem, inte kommer ersätta skador som veterinärmedicinskt kan anses ha påbörjat medan djuret var försäkrat i det gamla bolaget.
─ En konsekvens blir då att försäkringstagaren inte vågar byta bolag och att det därför blir en inlåsningseffekt.
Känns nästan som narkotikasmuggling
Terese lämnade sedan sin plats på scenen till Jonas Karlsson, rättskunnig på Tullverket. Han tog sig an frågan om vilken effekt pandemin haft på djurmarknaden, och då speciellt vad som hänt med införsel av hundar från utlandet. Han berättade att införseln styrs av EU-förordningar samt nationella förändringar som ska hindra spridning av smitta.
─ Det är Tullverket som är kontrollerande myndighet. Vid misstanke om införselreglerna, kan det bli tal om brott mot smugglingslagen. Våra befogenheter styrs av EU-förordningen 952/2013, tullagen samt lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot annat EU-land.
Jonas berättade att priset på en hund nere i Europa ligger på 100–200 euro. I Sverige betingar den insmugglade hunden ett pris på mellan 20 och 30 tusen kronor.
─ Det känns nästa som narkotikasmuggling – bara det att här handlar det om levande varor.
Vad händer då med ett djur som någon försöker föra in i Sverige utan tillräcklig dokumentation? Den första åtgärden är återutförsel, om så är möjligt. Det andra alternativet är karantän och i sista hand handlar det om avlivning.
Det har dock nyligen gjorts ett undantag för hundar från Ukraina, där det i samtliga fall till och med mars 2022 har beviljats så kallad hemkarantän.
Risken för rabies är naturligtvis en viktig orsak till att Sverige är restriktivt med att tillåta införsel av djur, men även förekomsten av tarmparasiter är något som man ser allvarligt på.
Kännbara straff för smuggling
Straffet för smuggling är upp till två års fängelse. Om brottet bedöms som grovt, ligger straffskalan på mellan sex månader och sex år. Då är det viktigt att hålla i minnet att samma straffnivå även gäller för olovlig befattning med smuggelgods.
─ Mitt budskap är att man aldrig ska köpa en valp, om man inte vet varifrån den kommer, summerade Jonas Karlsson.
Sandra Douglas, Country Veterinary Manager, och Johanna Miemois, Veterinär och verksamhetsutvecklare, båda på AniCura, förde sedan en intressant diskussion kring vilken etisk gräns det finns för hur långt vi kan gå för att vårda våra sjuka och skadade djur. Sandra konstaterade bland annat att det är svårt för ett försäkringsbolag att kunna utvärdera den etiska gränsen när det gäller det specifika djuret. Och Johanna pekade samtidigt på problemet med att vårdgivaren gärna vill ha ett snabbt förhandsbesked, när det skadade eller sjuka djuret väl finns på veterinärmottagningen.
Utvidgade värdekedjor
Hur ser då framtiden ut för husdjursmarknaden? Den som tog sig an den frågan var Mattias Wallman, Head of Nordics på FirstVet.
─ Det går att urskilja ett antal trender. En sådan är att djurägarna i högre grad finns i mer urbana miljöer och att djuret blivit alltmer av en familjemedlem. Djurägarna har inte samma historiska erfarenhet av djur som tidigare. Och när det gäller veterinärerna består kåren alltmer av kvinnor och de kommer i större utsträckning än tidigare från urbana miljöer.
Mattias pekade också på att det finns en ökad efterfrågan på både befintliga tjänster och nya, som till exempel kloklippning och pälsvård. Och en trend är att tjänster integreras, istället för att marknadsföras var för sig. Som exempel nämnde han kedjan foder – rådgivning – dagis – hälsovård – försäkring – sjukvård.
Man kan se hur både veterinärkedjor och försäkringsbolag utvidgar sina värdekedjor. Det blir även vanligare att koppla samman premier och beteende.
─ Det blir också tydligare att djurägarna fått en ökad vilja att spendera pengar på sina husdjur, konstaterade Mattias Wallman.
Frågor kommer in till Konsumenternas Försäkringsbyrå
─ Antalet frågor om djurförsäkringar minskade under en följd av år, men vände upp igen 2019. Förra året fick vi in ca 200 frågor som rörde försäkringar av djur, berättade Håkan Carlsson, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.
En typ av frågor har att göra med val och behov, en kategori som svarar för cirka 20 procent av inko)mna frågor. Det handlar om frågeställningar av typ ”Vad bör man tänka på?”, ”Är det nya bolaget seriöst?” och ”Jag behöver hjälp med att förstå försäkringarna”.
Andra typer av frågor handlar om premier (”Är premiehöjningen rimlig?”), undantag och begränsningar (kunden är exempelvis missnöjd med att bolaget inte vill ersätta viss behandling) samt uppsägning/byta bolag (”Kan man säga upp försäkringen under avtalstiden?”.
─ Vi på Konsumenternas Försäkringsbyrå har som huvudspår att ge hjälp till självhjälp. Men vi kan också informera och vägleda, hjälpa till med att tolka avtal och förstå beslut samt informera om hur man begär omprövning. Vi tillhandahåller också olika former av jämförelser, sa Håkan Carlsson till sist.
