När Gunnar Hökmark får frågan om vilken den viktigaste frågan inom försäkringsområdet som han arbetat med under sina 15 år som ledamot i Europaparlamentet, svarar han direkt: ”Solvens II”.
– Jag deltog i hög grad i processen inom EU för att ta fram Solvens II-direktivet. Det stod tidigt klart för mig att försäkringsmarknaden är mycket modern och att den samtidigt har långa rötter bakåt i tiden. Till synes verkar det vara en paradox, men det är något som man måste ta hänsyn till. Det finns stora skillnader om man jämför den nordeuropeiska världen med den anglosaxiska, den centraleuropeiska eller den sydeuropeiska. Alla länder kom in med olika vinklar.
Lyssna till kunskapen i branschen
Under arbetet med Solvens II hade Gunnar mycket nära kontakt med nordiska försäkringsföretag och branschorganisationer.
– För mig var det en självklarhet att lyssna till all den kunskap som finns inom det nordiska området. Inte minst hade jag glädjen att ha ett nära samarbete med Svensk Försäkring. Sedan gäller det att ha stor förståelse för skillnaderna i synsätt runt om i EU, för att kunna bringa dem samman och nå resultat.
Det är svårt att i det här läget undvika att ta upp frågan om lobbying. Hur ser Gunnar på det fenomenet?
– Självklart har jag min integritet som utgångspunkt, liksom mina egna uppfattningar, men lobbying handlar för mig om att lyssna till olika synpunkter och ta del av andras kunskap. Genom att ta in information och kunskap från olika håll, är jag övertygad om att slutresultatet blir bättre, säger han.
Finansmarknaden bidrar till dynamisk utveckling och tillväxt
Ett annat område som Gunnar vill lyfta fram är det som hände efter finanskrisen 2008/09. Det var en besvärlig tid. Han märkte av tendensen att många ledande personer inte insåg vikten av finansmarknaden.
– Man får inte jaga bolag för att man tror att allt är de finansiella marknadernas fel. Tvärtom är det så att dessa marknader i hög grad bidrar till en dynamisk utveckling och tillväxt.
Gunnar är noga med att påpeka att de finansiella marknaderna är integrerade, både mellan länder och mellan bl.a. banker och försäkring. Finansmarknaden handlar om risker. Man analyserar riskerna och sprider dem i olika led, bland annat via återförsäkringsbolagen. Och det ger oss möjlighet att ha en ständigt pågående och växande ekonomi, konstaterar han.
För Gunnar är det viktigt att se de finansiella bolagen som ett sätt att hålla ekonomin igång.
– Tack vare att det finns försäkringsbolag kan företag som får sin verksamhet förstörd genom brand, snabbt vara på banan igen. Även om jag idag inte känner till alla detaljer om vad som låg bakom branden hos Polarbröd, kan jag ändå se hur företaget tar det ena steget efter det andra för att komma tillbaka. Och det är tack vare att riskerna är spridda på flera olika håll och nivåer.
Alltför stor regleringsiver
För att vända tillbaka vad som hände inom EU efter finanskrisen, så menar Gunnar att regleringsivern blev alltför stor.
– Jag vill undvika detaljregleringar, för risken är då att då stänger du ute dynamik och flexibilitet. Det man ska lagstifta om är den grundläggande makrobalansen. Man kan reglera genom olika ramverk, men man får aldrig börja reglera produkter. Många av försäkringsbranschens produkter är till för att sprida risk. Reglerar du dem, försvagas dynamiken.
– Ta IDD är ändå ett lyckat exempel. Det direktivet blev till skillnad från många andra förslag bättre än vad det kunde ha blivit och har bidragit till en stabil förmedlarmarknad.
Gunnar pekar på att det i det större perspektivet blev en överreglering. Därför måste man utvärdera de regleringar som skedde under de här åren menar han.
Han pekar särskilt på de omfattande rapportkrav som har följt med regleringarna. Den har, enligt Gunnar, lett till en omfattande byråkrati, som inte heller bolagen har förskonats från.
– Området Risk & Control har vuxit utifrån kraven från lagstiftningen. Sedan har också EIOPA spätt på alltmer och mer, utöver själva lagstiftningen. Det har blivit för mycket hängslen och livremmar.
Banker och telecom andra intresseområden
Det tredje område som Gunnar Hökmark vill lyfta fram är banklagstiftningen. Han satt i parlamentets ekonomiutskott där han ledde arbetet med EU:s nya bankstrukturlag.
EU-kommissionen föreslog att storbanker skulle tvingas dela upp sina verksamheter, med syftet att skattebetalare i framtiden inte skulle behöva stå för förluster som banker gjort på värdepappershandel. Gunnar lyckades som Europaparlamentets rapportör stoppa den lagstiftningen, som skulle ha separerat banker när det gällde trading och marketing från insättningsverksamheten. Det skulle ha gjort bankerna mer sårbara och här drog kommissionen så småningom tillbaka sitt förslag.
Förutom finansmarknaden arbetade Gunnar också med telecom-frågorna under sin tid i parlamentet.
– Jag har varit med om att driva igenom olika konkurrensdrivande förslag, bland annat som lett till att vi kunde fasa ut avgifterna för roaming. Det blev ett avtal över gränserna, som öppnade upp marknaden och bidrog till starkt ökande datamängder. Detta har för övrigt varit avgörande för både försäkringsbolag och banker.
Gunnar var också ansvarig för förhandlingarna med Kroatien, inför landets EU-medlemskap.
– Det var viktigt att Kroatien kom med i EU, eftersom det har bidragit till stabilitet på Balkan. Om inte de inte hade gjort det, hade inte minst Serbiens medlemskap varit mer avlägset.
Verksam inom försäkringsbranschen
Gunnar Hökmark har inte slutat verka efter det att han slutade i Europaparlamentet, där han bl.a. var vice ordförande för EPP-gruppen och hade ett ledande ansvar för lagstiftning vad gäller bankkrishantering och bankunionens grunder, telekom- och spektrumpolitik liksom för forskning och energimarknader. Han är International Senior Adviser på Kreab och dessutom ordförande i Sveriges Försäkringsförmedlares Förening (SFM) och vice ordförande i Dina Försäkringar.
Vilket råd vill han till sist ge till försäkringsbranschen?
– Vi i branschen måste bli bättre på att förklara vad vi egentligen gör, framförallt på en övergripande nivå. Vi måste visa vilken nytta försäkringsområdet har för samhällsekonomi i stort. Och så ska vi vara stolta över vår egen insats, säger Gunnar Hökmark.
