Trafikförsäkringen behöver förändras

Dagens system har också andra brister. För­säkringsmässigheten är låg, eftersom det en­dast är i den del som försäkringsbolagen hål­ler i som en högre risk leder till en högre premie. En starkare koppling mellan risk och premie skulle leda till att trafikanter med hög risk i många fall skulle välja ett mer trafik­säkert beteende och säkrare fordon. Länsförsäkringar ser därför flera tydliga fördelar med en förändrad trafikförsäkring. Trafiksäkerhetsarbetet skulle bli mer kraft­fullt och långsiktigt kommer personskadorna bli färre och lindrigare. Rehabiliteringen skulle ske snabbare och med bättre resultat. Ett sam­ordnat ansvar kommer också att innebära läg­re samhällsekonomiska kostnader för de ska­dor som sker i trafiken. Idag har både försäk­ringsbolagen och Försäkringskassan organi­sationer som gör i princip samma saker. Varje år skadas ungefär 50 000 personer i den svenska trafiken. För 2005 uppskattas statens sjukpennings- och sjukersättningskost­nader på grund av trafikskador till knappt åtta miljarder kronor. Kostnaderna för sjukpen­ningen var cirka en miljard kronor. Den stora posten – knappt sju miljarder kronor – stod sjukersättningen för. Sjukersättningen har er­satt det som tidigare kallades förtidspension.

Politisk process

Regeringenharföravsiktattförändratrafikför­säkringen. Arbetet med att bereda detta ligger nu hos en utredning. När utredningen har lagt

fram sitt förslag kommer det finnas möjlighet

för olika remissinstanser att ge synpunkter. Med utgångspunkt i utredningen och vad remissinstanserna säger skriver regeringen sedanenpropositionsomläggsframförriksda­gen. Där tas sedan beslut om att göra förslaget

till lag. När en förändrad trafikförsäkring kan

träda i kraft är fortfarande oklart.

LAGSTIFTNING

Trafikskadelagen

Alla motordrivna fordon som inte är avställda måste ha en trafikförsäkring. Bland annat skall den ersätta personskador till följd av trafik. Vid personskador bestäms ersättningen enligt skadeståndslagen, vilket innebär full kompensation för inkomstbortfall till följd av skadan.Ersättningen bestäms enligt nettometoden. När trafikskadeersättning fastställs avräknas sådan ersättning som den skadade har rätt till från den allmänna försäkringen och arbetsskadeförsäkringen samt sjuklön eller annan periodisk ersättning som betalas av arbetsgivaren.

Allmänna sjukpenningförsäkringen

Upp till en inkomst på sju och ett halvt basbelopp får den försäkrade efter en karensdag ungefär 80 procent av inkomsten i ersättning.

Sjuk- och aktivitetsersättning

Till den som varaktigt eller långvarigt (minst ett år) har fått sin arbetsförmåga nedsatt på grund av sjukdom. Ersättningen är ungefär 64 procent av antagandeinkomsten, som är genomsnittet av de tre högsta bruttoårsinkomsterna som intjänats under en viss period.

Rehabilitering

Arbetsgivaren ska i samråd med den sjukskrivne ta ansvar för rehabiliteringsbehovet. Försäkringskassan skall samordna och utöva tillsyn.För en skadedrabbad som genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering kan ersättning i form av rehabiliteringssjukpenning och särskilt bidrag utgå. Ersättningen är densamma som för sjukpenning.

Skatt på trafikförsäkring

Från den 1 juli 2007 finns en skatt på premien för trafikförsäkring. Skatten är 32 procent och ska betalas av trafikförsäkringsbolagen. En genomsnittlig premie höjs med ungefär 700

kronor per år. Syftet är att skatten ska betala

statens kostnader för trafikskador och den ska

täcka kostnader både för skador som redan inträffat och skador som kommer att inträffa. Skatten tas ut på både nya och redan existe­

rande trafikförsäkringar. När förändringarna i trafikförsäkringen införs är det rimligt att

denna skatt tas bort.

Utredning om trafikförsäkring

Den 4 april 2007 tillsatte regeringen utred­ningen ”Överföring av vissa socialförsäk­ringsutgifter till trafikförsäkringen” (Trafik­försäkringsutredningen). Som utgångspunkt för utredningen angavs att den som skadas i

en trafikolycka alltid ska garanteras minst en

ersättning som han eller hon skulle ha haft

från den allmänna försäkringen. I uppdraget

ligger att utreda hur kostnadsansvaret för socialförsäkringsutgifter som är relaterade till trafikskador ska överföras från social­försäkringssystemet till trafikförsäkringen.

Utredningen ska också uppskatta så kallade externa kostnader, det vill säga kostnader för bland annat sjukvårdskostnader och skat­tebortfall. Tanken är att en sådan skattning ska ge underlag för att justera skatten på

trafikförsäkringspremien.

Utredningen skulle vara färdig den 30 april i år, men det stod tidigt klart att den inte skulle bli färdig inom utsatt tid. I november 2007lämnadeutredningeninenförlängnings­ansökan som fem månader senare beviljades av regeringen den 10 april i år. Förlängning beviljades för utredningen till den 15 juni 2009. Därmed är ett genomförande under innevarandemandatperiodistortsettuteslutet. Dessutom har ett tilläggsdirektiv beslutats. Tilläggsdirektivet innebär att utredningen ska avgeettdelbetänkandesenastden1september

2008 beträffande frågan om kostnader för eftersök av trafikskadat vilt ska omfattas av trafikförsäkringen.

Fördelar med en förändrad trafik­försäkring

Trafikförsäkringen har potential att vara till större hjälp för den som skadas i trafiken. Men

då krävs att den som står för kostnaden också kantabeslutomåtgärder.Idagbärförsäkrings­bolagen en allt större andel av kostnaderna

som uppstår i samband med trafikolyckor,

utan att ha fått större ansvar.

Dagens trafikförsäkring har flera positiva inslag. Den är solidarisk, eftersom alla omfat­tas av den. Den är obligatorisk, eftersom alla som har ett motordrivet fordon måste teckna den. Den är baserad på skadeståndsprinci­pen, vilket gör att den täcker kostnader och inkomstförluster till 100 procent.

De brister som finns i trafikförsäkringen är

inteteoretiska utanihögstagradpraktiskaoch

påtagliga.Detfinnsallamöjligheterattgenom

politiska beslut minska skadeverkningarna av

trafikskadorna.

Ersättningar för personskada i trafik (Ersättning inkomstförlust för personer med inkomstunderlag upp till 7,5 prisbasbelopp exklusive arbetsskador under livräntetid)

%

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

A B C

Olika försäkringar är idag aktuella under olika tidsperioder i skaderegleringen. A = Dag 1 – Karensdag. B = Dag 2–14 – Arbetsgivaren betalar sjuklön. C = Dag 15–360 – Sjuklön betalas ur sjukförsäkringen. Därefter sjuk- eller aktivitetsersättning.

Så påverkas konsumenten

Den viktigaste effekten för konsumenterna

av en förändrad trafikförsäkring är snabbare handläggning och bättre rehabilitering. I dag får inte alltid de trafikskadade tillräckligt

snabbtdenhjälpdebehöver.Bristernaidagens system får en klart negativ inverkan på den skadade och dennes familjs framtida levnads­

villkor. En reformerad trafikförsäkring har

stora fördelar att erbjuda konsumenterna.

De viktigaste effekterna för konsumenterna

Snabbarerehabilitering. Försäkringsbolagen får ekonomiska drivkrafter att se till att den skadade kan återgå till arbetet så fort som möjligt. Den snabbare handläggningen gör att rehabiliteringen kan komma igång snabbare. Detta innebär i sin tur både bättre livskvalitet och en snabbare återgång till arbetet för den skadade.

Bättre handläggning. Den skadade får en handläggare att hålla kontakt med genom hela processen. Det skapar ökad trygghet och tydlighet. Dessutom förenklas och förkortas hela handläggningsprocessen.

Ökad trygghet. Pengarna till rehabilitering är inte längre beroende av hur stora anslagen till Försäkringskassanär.Försäkringsbolagenga­ranterarattdensomäribehovavrehabilitering också får den vård som är nödvändig för en snabb läkeprocess och återgång till arbetet.

Förbättrad prevention. Genom att försäk­ringsbolagen får ökad kontroll över kostna­derna ökar också drivkrafterna att investera i prevention. Detta kan leda till färre olyckor

och färre allvarliga skador i trafiken.

Ökadtrafikförsäkringspremie. Trafikförsäk­ringspremien väntas öka med i genomsnitt cirka 50 procent för fordonsägare. Den to-tala procentuella ökningen av fordonsägarnas försäkringskostnader blir

betydligt mindre eftersom trafikförsäkringspremien endast ut­gör en mindre del av fordonsägarens totala försäkringskostnad.

En mer rättvis premiedifferentiering. Den väntade premiehöjningen följer principen att den som vållar skadan bör bära kostnads­ansvaret. Reformen innebär störst premie­höjningar för de fordonsslag som står för en oproportionerligt hög del av personskadorna i

trafiken. Det är rättvist att den fordonsägande

majoritetenintelängrebehöversubventionera

dem som tar större risker i trafiken.

Trafikförsäkringspremien före och efter utvidgat ansvar. Trafikförsäkringspremien för personbilar väntas öka med i genomsnitt drygt 50 procent. Men den totala procentu­ella ökningen av personbilsägarnas försäkrings­kostnader blir betydligt mindre.

8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0

Trafikförsäkringen Delkasko + vagnskada

Exemplet gäller en man i 50-årsåldern,boende i Stockholm som kör en Volvo V70 -05 och är beräknat exkl trafikpremieskatt.

Erforderlig premie per fordonsslag (Exkl trafikpremieskatt)

Total riskpremie + driftkostnader + lönsamhetsmarginal

Så påverkas samhället

En reformerad trafikförsäkring innebär att ansvarsfördelningen i trafikförsäkringen blir

tydligare och att samhällets resurser fördelas

mer effektivt. Bilden av trafikens verkliga

kostnader blir tydligare. Detta tillsammans med ökad premiedifferentiering och mer pre­ventivt arbete från försäkringsbolagens sida

bidrar till ökad trafiksäkerhet.

De viktigaste effekterna för samhället

Prevention och bättre säkerhet. Ökad kon­troll och tydligare kostnadsansvar gör att kopplingen mellan skadeförebyggande pre­ventionsarbete och kostnader blir tydligare. Benägenheten att arbeta med prevention ökar. En tydligare kostnadsbild, tillsammans med

ett intensifierat preventionsarbete och större premiedifferentiering, bidrar till att trafiksä­kerheten ökar.

Snabbarerehabilitering. Attansvaretförbåde rehabiliteringochinkomstförlustliggerhosen part gör att rehabiliteringen blir mer effektiv. En mer effektiv rehabilitering är till nytta för den skadade och samhället. Kostnaderna för sjukersättningen är en stor och växande del av de offentliga utgifterna.

Effektivare resursfördelning. Lägre admini­strativa kostnader och tydligare kostnads­ansvar gör att försäkringsbolagen kan driva denna typ av verksamhet på ett mer effektivt sätt än det allmänna. Detta leder i sin tur till attFörsäkringskassornasfrigjordaresurserkan fokuseras till andra delar av verksamheten.

Tydligare kostnadsbild. Att allt ansvar för

trafikförsäkringen ligger hos en part leder till

en större tydlighet beträffande de kostnader

som trafikskadorna orsakar. Detta underlättar arbetet med att minska trafikens skador på ett

nationellt plan.

Ökad premiedifferentiering. Premierna ökar mest för de fordonsslag som orsakar de

största skadekostnaderna. Det leder till att antalet skador sjunker och att kostnaderna för det allmänna minskar.

Skadereglering i konkurrens. Skaderegle­ringen kommer att bli ett viktigt konkurrens­

medel för försäkringsbolagen. Inget bolag

har råd att missköta sina personskador och konkurrens ger därmed vinster både för sam­hället och för individen genom att skadan hanteras snabbare och innovativa krafter får större utrymme.

Så påverkas försäkringsbolagen

De viktigaste effekterna för försäkringsbolagen

Tydligare ansvar. Ansvaret för den skadade blirtydligaregenomattadministration,hante­ring och ekonomiskt ansvar samordnas av försäkringsbolaget.

Stabilare och bättre affär. Större ansvar för försäkringsbolagen innebär att effekterna av plötsliga politiska förändringar, exempelvis nya ersättningsnivåer i socialförsäkringarna, blir mindre. Större ansvar leder också till att bolagen måste bygga upp större reserver, för att kunna möta de framtida ersättningskraven. Det leder till större stabilitet och därmed en bättre affär.

Högre effektivitet. När den som betalar också ärdensomansvararförvilkaåtgärdersomvid­tas ökar effektiviteten i systemet. Möjligheter till stora synergier skapas och dubbelarbete undviks.

Enklareprissättning. Prissättningochreserv­sättning underlättas genom att osäkerheten när det gäller skadekostnadernas utveckling minskar.

Utvidgat arbetsfält. Nya arbetsuppgifter till­kommer, till exempel upphandling av re­habiliteringstjänster. Dessutom öppnar en

förändrad trafikförsäkring upp möjligheten

för nya produkter och tjänster.

Internationella erfarenheter

IFinlandärtrafikförsäkringenprimäri förhål­landetillandralagstadgadeersättningssystem när det gäller personskador. Det innebär att den som lidit skada inte får någon ersättning från motsvarigheten till Försäkringskassan för inkomstförlust.

Ersättningen från trafikförsäkringen be­stäms enligt skadeståndslagens regler och omfattar inkomstförlust, sjukvårdskostnader, sveda och värk samt bestående men. Om arbetsgivaren betalat lön till den skadade,

ersätts lönekostnaden från

rafikförsäkringen. Frånochmed2005hartrafikförsäkringenfullt

kostnadsansvar även för sjukvårdskostnader i syfte att förbättra trafikskadepatienters möj­lighet att så snabbt som möjligt få vård och kunna återvända till arbetslivet.

Trafikförsäkringsbolagen är även primärt ansvariga för rehabiliteringen av de trafikska­dade.Verksamhetenhanterasavettgemensamt organ för försäkringsbranschen, som köper in tjänsterna beroende på den skadades behov.

I Norge och Danmark är trafikförsäkringens

ställning gentemot övriga lagstadgade ersätt­ningssystemungefärdensammasomiSverige före en reform. Ersättning utgår enligt ska­deståndsrättsliga regler och ersättningar från det allmänna och sjuklön från arbetsgivaren

avräknas från trafikskadeersättningen. Olika former av återkravsrätt finns.

Till skillnad från i Sverige har en arbets­givare exempelvis rätt att framställa återkrav

gentemottrafikförsäkringenförsjuklön.Även

i Norge och Danmark är alltså förhållandena

sådanaatttrafikförsäkringenipraktikensvarar

för vissa av de kostnader som i Sverige ligger på det allmänna och arbetsgivarna. Erfarenheterna från Finland visar att en

trafikförsäkring som har det fulla ansvaret för

skadekostnaderna också blir samhällsekono­miskt mer lönsam. Finska bilister har sedan 1959 fått stå för kostnaden för de personska­dor som uppstår i trafiken. Försäkringstagare

med lågt riskbeteende har premierats, vilket

har dämpat skadefrekvensen samtidigt som premierna hållits nere och till och med är

lägre för många finska normalbilister än vad

motsvarande svenska premier är idag.

Skatt på trafikförsäkringen

Enligt regeringen bör även kostnaderna för

befintliga trafikskador belasta fordonsägarna. Därför införde regeringen i juli 2007 en skatt på trafikförsäkringspremier på 32 procent. Skattenärtänktattfinansierastatenskostnader för personskador i trafiken som har inträffat

och kommer att inträffa fram till dess att

trafikförsäkringen förändras.

Ersättningar för sjukpenning, sjukersätt­ning och aktivitetsersättning vid trafikskada finansieras idag genom arbetsgivaravgifter. Ett naturligt sätt att hantera effekterna av ett utvidgat ansvar i trafikförsäkringen vore därför att sänka arbetsgivaravgifterna i takt med att det allmännas kostnader för befint­liga skador avtar men några sådana planer finns inte redovisade i dagsläget. Varken i takt med att kostnaderna för gamla skador trappas av eller för att kompensera vad skat­ten på trafikförsäkringspremier ger i intäkt till staten. Slutsatsen är därför att regeringen finansierardebefintligaskadornadubbelt:dels genom skatt på trafikförsäkringspremier, dels genom arbetsgivaravgifterna. Som skatten är konstruerad bör den därför ses som en allmän förstärkningavdeoffentligafinanserna.Läns­försäkringar anser att det vore lämpligare att utnyttja andra system för finansiering, exem­pelvis fordonsskatten. Rätt konstruerat skulle detta kunna ge preventiva effekter och minska skadorna i trafiken. Skatten på trafikförsäk­ringspremierharisigingenförsäkringsmässig grund och ger inte rätt drivkrafter till ett mer trafiksäkert beteende. Om det centrala syftet medregeringenspolitikäratttydligarekoppla skaderisken till kostnaden att färdas i trafiken bör skatten på trafikförsäkringspremier på sikt tas bort.

TRAFIKSKADELAGEN

Norden unikt

I övriga Europa – utöver Norge och Finland – krävs alltid att det ska finnas en vållande part för att få ersättning för en personskada.Förare kan aldrig få ersättning ur den egna trafikförsäkringen.Utanför Sverigeärdetovanligtatttrafikförsäkringenersätter en personskada på en förare om denne varit alkoholpåverkad  i samband med trafikolyckan.

Regress – återkrav på trafikförsäkringen

Ett av de alternativ till primärt ansvar för för­säkringsbolagen som förs fram är ett system med regress. Försäkringsbranschen anser att regress varken är bra eller realistiskt. Med regress skulle alla dagens problem bestå el­ler förvärras. Det största problemet är att de administrativa kostnaderna ökar och att driv­krafterna för preventivt arbete försvagas.

Ipraktikeninnebärettsystemmedregressatt

Försäkringskassan fortsätter att utföra samma

arbete för de trafikskadade som idag, både

när det gäller den akuta sjukvården och re­habilitering samt utredning av sjukersättning. Försäkringskassan skickar sedan en räkning för sina kostnader till försäkringsbolagen. Bolagen får ett utökat kostnadsansvar medan Försäkringskassan fortsätter att besluta om åtgärder. Ett system med regress löser inte de grundläggande problemen med dagens

trafikförsäkringssystem.Mångaavproblemen

till och med förvärras.

Problemen förvärras

Brist på kontroll. I än större utsträckning får

försäkringsbolagen stå för kostnader som de inte har kontroll över. Försäkringskassan kan besluta om åtgärder utan att ha något ansvar förvaddessaåtgärderkostar.Bådesuntförnuft och ekonomisk teori säger att detta ofrånkom­ligen leder till högre kostnader.

Svagare drivkrafter att arbeta preventivt.

Eftersom försäkringsbolagen inte kan se re­sultatet av sina preventiva insatser i form av lägre kostnader minskar deras benägenhet att arbeta preventivt.

Administrativakostnader. Försäkringskassan måste utöka sin verksamhet för att kunna han­tera ökade administrativa åtaganden. Regress kräver ett aktivt informationsutbyte mellan parterna. Försäkringskassan går just nu ige­nom stora förändringar och behöver arbetsro. Myndigheten behöver minst av allt en utökad och förändrad administrativ apparat.

Ännu högre premie. De utökade administra­tiva kostnaderna och den ineffektivitet som ett system med regress medför beräknas leda till att trafikförsäkringspremien ökar med yt­terligare 10 procentenheter.

Ökadinstabilitet. Regressskaparenosäkerhet somgördetsvårtattberäkna betalningsström­mar långt fram i tiden. Försäkringsbolagens trafikförsäkringsverksamhet präglas av insta­bilitet och osäkerhet.

Länsförsäkringars syn på Trafikförsäkringsutredningen

Länsförsäkringar anser att det är kostnaderna för sjukpenning och sjukersättning som i ett första skede bör föras över till trafikförsäk­ringen. Däremot finns det starka skäl att inte rucka på de lösningar som finns för sjuklön, avtalsersättningarocharbetsskadoritrafik.En

alltför genomgripande förändring skulle ha svåröverskådliga konsekvenser och innebära stora ingrepp i hanteringsrutinerna. Dessa se­naredelarkräverseparatakonsekvensanalyser

som kan äventyra tidsplanen för hela föränd­ringen. De kostnader som överförs skapar tillräckliga drivkrafter för att åstadkomma

bättretrafiksäkerhetochenmervälfungerande

rehabilitering.

Sjuklönen bör ligga kvar hos arbetsgivarna

Arbetsgivarna har oftast ett väl utvecklat lönesystem som tar hänsyn till sjuklön. Dess­utom har många arbetsgivare rutiner för att så snabbt som möjligt få tillbaka dem som är

sjuka i arbete. Ett flertal arbetsgivare tecknar

i detta syfte sjukvårdsförsäkringar för sina anställda. Det skulle vara fel att särskilja de

trafikskadadejustidennaprocess.Därförfinns

det både administrativa och principiella skäl till att sjuklönen ska ligga kvar som ett ansvar för arbetsgivaren.

Avtalsersättningar har förhandlats

fram av arbetsmarknadens parter Ofta har arbetstagarna avstått från löneök­ningarförattuppnådetta.Regeringenföreslog ibudgetpropositionenför2008ensamordning (minskningsregel) av ersättningen från sjuk­försäkringen och kollektivavtalade försäk­ringar.Attsärbehandlafråganomtrafikskador kommer att skapa merarbete och vara väldigt opraktiskt.

Arbetsskadeförsäkringen bör ligga kvar i nuvarande system

Skälen är i allt väsentligt desamma som gäl­ler för avtalsersättningen. Företag inom taxi-, buss- och åkeriverksamhet drabbas i högre grad av arbetsskador i trafiken och dessa ska­dor har en högre genomsnittlig kostnad. De har, givet den typ av avtal som råder i dessa branscher, ingen möjlighet att kompensera sig för högre premier. Dessutom har de redan

påförts en trafikförsäkringsskatt. Det finns

redan en diskussion om en förändring av arbetsskadeförsäkringen. Denna förändring hanteras bäst vid en större översyn av arbets­skadeförsäkringen.