”Svarta lådor” i vägtrafiken och bättre skadeinformation

161 ”Svarta lådor” i vägtrafiken och bättre skadeinformationNFT 2/2006 Introduktion Den här artikeln består av en översiktsstudie och innehållsanalys av diskussioner om svar- ta lådor i personbilar (Black-box) som publi- cerats och rapporterats av olika nyhetsorgan (massmedia) såväl i Sverige som på den inter- nationella nyhets- och debattagendan. Att föl- ja diskussionerna om fenomenet ”black-box” är viktigt utifrån flera olika perspektiv. Såväl för den enskildes del (bilistens) samt för andra skadepreventiva aktörer i samhället. Med ska- depreventiva aktörer avses här polismyndig- heter, åklagarämbete, forskare inom det tek- nologiska och trafikmedicinska fältet, aktörer inom den internationella försäkringsbranschen samt forskare inom de socialvetenskapliga och beteendevetenskapliga ämnesområdena. Under flera år har fenomenet om black-box ”Svarta lådor” i vägtrafiken och bättre skadeinformation s.k. svarta lådor varit ett begrepp som återfun- nits i medierapporteringen och i den veten- skapliga litteraturen. Svart låda har främst varit förknippat med den svarta låda som funnits i flygplan och som sedan kommit att vara särskilt värdefull för haverikommissio- ner att analysera för att fastställa haveriorsa- ker mm. Under senare år har den praktiska och skadepreventiva tillämpningen av den svarta lådan även kommit att omfatta fordon som Trafikskadade med minnesförluster från kraschtillfället. Polis och åklagare som saknar bevis. Försäkringsbolag med regleringsproblema- tik efter krasch. Den svarta lådans introducerande inom bilindustrin kan bli en skadepreventiv vinstlåda för såväl trafikskadade som försäkringsbranschen. I artikeln presenteras de senaste diskussionerna och utvecklingsförsöken som gjorts internationellt. Jörgen Lundälv, Politices doktor (PD), Universitetslek- tor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Jörgen Lundälv har tidi- gare varit verksam som forskare vid Akut- och katastrofmedicinskt centrum, Institutionen för kirur- gisk och perioperativ vetenskap, enheten för kirurgi vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. År 1998 disputerade han vid Helsingfors universitet med av- handlingen Förmåga till välfärd. Trafikskadades upple- velser och liv – ett drama om bemästring. Jörgen Lundälv jörgen.lundalv@socwork.gu.se av Jörgen Lundälv 162 ”Svarta lådor” i vägtrafiken och bättre skadeinformation används i vägtrafiken. Inom EU diskuteras för närvarande att det ska införas svarta lådor i samtliga fordon på de europeiska vägarna. Detta skulle därmed kunna innebära avsevär- da förändringar i arbetet med att förbättra kunskapen om skadehändelsernas etiologi och utbredning. Men vägen dit är lång och låt oss inledningsvis diskutera vilka förändringar som hittills skett och vilka de skadepreventiva vinsterna skulle kunna vara. För att kunna förstå debatten och diskussio- nerna är det här viktigt att börja med några ordförklaringar. De uttryck som förekommer är begreppet Crash Data Retrievel System (CDR) (Black Box) även kallad svart låda, kraschminne, Event Data Recorder (EDR). En svart låda kan registrera uppgifter om t.ex. fordonets hastighet, bromsverkan, om bilbäl- te använts, G-krafter, o.s.v. I USA har debat- ten och utvecklingen av CDR-systemet kom- mit långt. CDR-utrustningen är kopplad dels till bilens Air Bag Control Module och är också möjlig att ansluta direkt till en bärbar PC. På så vis är det möjligt att registrera och lagra såväl Pre-Crash-data som Crash-data vid en krasch. Vilka incitament finns då till att på allvar införa inspelnings- och registreringsutrust- ning i svenska fordon? Ett huvudargument skulle kunna vara argumentet om laglydighe- ten. Således har ett debattämne berört försäk- ringspremiens storlek kopplat till laglydighe- ten bland bilister. I en debattartikel skriver Håkan Söderlindh och Maria Krafft vid Folk- sam följande: ”Bilisten som kör nykter, an- vänder bilbälte och håller hastighetsgränser- na betalar lika höga försäkringspremier som den som bryter mot reglerna. Trafikförsäk- ringen bör förändras så att det lönar sig att göra rätt och trafiksäkerheten gynnas. En tyd- lig koppling mellan körsätt och ekonomi sak- nas” (Söderlindh och Krafft, 2006). I denna debatt fördes också fram argument att försäk- ringsbolagen borde kunna få tillgång till upp- gifter i körkortsregistret. I USA hade under år 2005 totalt åtta delsta- ter infört ett system med ”black box” i fordon där försäkringsbolagen hade fått tillgång till skadeuppgifter vid olyckor. Samma år upp- skattades att drygt 15 procent av samtliga fordon i USA hade fått inmonterat svarta lådor. Dessa lådor har av bilindustrin inmon- terats i fordonen utan att för den skull den enskilde haft någon som helst kännedom om själva inmonteringen eller att den svarta lådan överhuvudtaget existerat. Enligt den amerikan- ska trafiksäkerhetsmyndigheten – the federal National Highway Traffic Safety Administra- tion (NHTSA) så är idag mellan 65 och 90 procent av alla nyproducerade fordon utrusta- de med svarta lådor (Benton, 2006). På en nyhetswebbsida (Consumeraffairs.com) fram- går dock att det finns delstater som blivit mer restriktiva med svarta lådor. Ett exempel är delstaten North Dakota. På webbsidan står följande: ”The North Dakota bill also requires cars and trucks, starting with the 2007 model year, to include information about the recor- ders in their owner´s manuals, and says dealers must notify their customers about the presen- ce of a recorder. The state still allows data to be retrieved without the owner´s consent for use in medical research, or for improving motor vehicle safety, as long as the driver´s identify is not disclosed. The courts can also order disclosure of the information” (Con- sumeraffairs.com, 2005). I andra delstater som till exempel Virginia, Pennsylvania och Massa- chusetts har under senare tid debatterats om vilka aktörer som egentligen ska få tillgång till uppgifter i en svart låda (Benton, 2006). Det skadepreventiva argumentet för att in- föra svarta lådor i fordon handlar om lärande och lärandeprocess. Vad kan den som varit med om en trafikolycka lära av händelsen? Vad kan medtrafikanterna lära av händelsen, av en annans olycka? Hur kan fordonen bli säkrare och hur kan förarbeteendet förändras till det bättre? Frågorna är många och natur- ligtvis viktiga för att åstadkomma en radikal 163 ”Svarta lådor” i vägtrafiken och bättre skadeinformation förändring och därmed skapa skadepreventiva åtgärder mot vår tids stora folkhälsoprob- lem – trafikskadorna. En låda blir känd Jag kom i kontakt med den svarta lådan i ett forsknings- projekt om ambulansrelate- rade skadehändelser i trafi- ken som jag arbetat med se- dan år 2002 (Lundälv, 2005). Vid utredning av skadehän- delser i vägtrafiken söker man efter skadeinformation från olika källor. En sådan källa utgörs av förare, medpassa- gare och medtrafikanter och vad de olika aktörerna har för minnesbilder av kraschförloppet. Jag har vid flera tillfällen reflekterat över olyckor där utryckningsfor- don (polis, ambulans och räddningstjänstfor- don) varit inblandade. En vidare reflektion har varit varför utryckningsfordon inte är ut- rustade med svart låda. I USA har man tagit problemen på stort allvar med att ambulanser varit inblandade skadehändelser. Nyligen har man därför installerat s.k. svarta lådor (EDR- utrustning) i ambulansfordon för att få mer och exaktare information om vad som händer vid en krasch (”The black box data”). EDR betyder Event Data Recorder. Uttrycket “Pay-as-you-drive car insuran- ce” har blivit allt vanligare I USA. Den nya tekniken visar på stora möjligheter som kom- mer att få effekt på såväl försäkringsbran- schen, polis och åklagare men också i stor utsträckning för den enskilde individen. Här finns många intressanta aspekter att diskutera utifrån den trafikskadade individens utsatthet. Under det senaste decenniet har bilindu- strin experimenterat med att installera olika typer av kraschminnen i bland annat person- bilar. Dessa kraschminnen har i såväl debatt- sammanhang som i medierapporteringen kom- mit att kallas för den svarta lådan. Här är det emellertid viktigt att ha klart för sig att det finns olika typer av kraschminnen. Inom försäkringsbolaget Folksam har man under flera år bedrivit ett forskningsarbete och samarbete med biltillverkaren Toyota om s.k. kraschpulsmätare. I medierapporteringen Svart låda från en Saab som varit inblandad i en dödskrasch. Polisen tvingades lämna tillbaka lådan till bilindustrin då man ej kunde öppna lådan och avläsa skadeinformationen. (Faksimil ur Borås tidning.) 164 ”Svarta lådor” i vägtrafiken och bättre skadeinformation har forskningsföreträdare klart och tydligt deklarerat att skadedata från denna forskning inte lämnas ut till Folksam i annat syfte. I massmedia i Sverige (och även i de övriga nordiska länderna) har även forsknings- och utvecklingsarbetet om de svarta lådorna skild- rats sparsamt till sitt innehåll. Detta är synd eftersom allmänheten och trafikanter har mycket att lära av att följa det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom området. Naturligtvis handlar detta om kommunika- tion då forskare har möjlighet men även skyl- dighet att kommunicera viktig forsknings- information till massmedia. Men även mass- media har ett uppdrag att informera allmänhe- ten om viktiga rön inom området. För trafikskadade som utsätts för minnes- förluster i samband med traumat kan oviss- heten om vad som hände vid trafikolyckan etsa sig fast i medvetandet under lång tid och kanske till och med resten av livet. Många frågor som t.ex. vad som exakt hände, olycks- orsak och förlopp, skuld- och vållandeproble- matik, juridisk värdering och bedömning och till slut skadans försäkringsmässiga reglering beror på så många faktorer. Trafikskadades rehabilitering kan även påverkas av frågorna som på olika sätt kan förlänga livsåtergången samt i några fall även ge upphov till sekundära traumatiseringar. Internationella försäkringsbranschen Det finns flera argument som framförts mot att svarta lådor installeras i fordon. Bland annat har hävdats att risken för en starkare övervakning begränsar och direkt inkräktar på individens frihet och betraktat ur integri- tetssynpunkt registrerar den enskilde bilistens förehavanden i olika trafikmiljöer. I ett stort antal länder bedrivs under senare år ett inten- sifierat forsknings- och utvecklingsarbete inom försäkringsbranschen för att testa an- vändandet av svarta lådor i personbilar. Flera argument för att installera svarta lådor har framförts och testats. Det handlar om det skadepreventiva argumentet samt att gynna goda fordonsförare avseende nivåer på för- säkringspremier. Den svarta lådan kan ses som en skadepre- ventiv åtgärd som kan ge nytta och effekt inte bara vad avser trafikskadeproblematiken utan även utifrån en lärandeprocess. Lådan som sådan skulle kunna beskrivas som en typ av ”vinstlåda” för alla inblandade som är på frammarsch i flera länder. Delaktigheten i registreringen av skadeinformation kan ge många nya värdefulla aspekter som kan vara till gagn för alla människor som nyttjar ett vägtransportsystem. För den internationella försäkringsbranschen finns här särskilt goda möjligheter att dela de erfarenheter som finns av både pilotförsök och mer permanentade system med svarta lådor i fordonsparker. De erfarenheter som finns hos försäkringsbolag i olika länder bland annat i EU borde väl kunna tas tillvara för att spridas och testas i andra länder. En viktigt fråga blir naturligtvis om det i framtiden finns något europeiskt land som kan välja att stå utanför denna utveckling av registrering av skadeinformation i fordon. Trafikskadorna och trafikskadeproblematiken är ett av vår tids stora folkhälsoproblem och är Figur 1. Försök och pilottester av svarta lådor. Land och försäkringsbolag. Projekt Land, försäkringsbolag År Svarta lådor Irland Försäkringsformen ”Pay-as-you-drive” Storbritannien, Norwich Union 2003-2005 Svarta lådor i polisfordon Finland, Helsingfors 2005 Svarta lådor i polisfordon Storbritannien, WestMercia Police 2005 165 ”Svarta lådor” i vägtrafiken och bättre skadeinformation som sådant även ett globalt problem. Lådan som gåva Det är möjligt att betrakta bilens svarta låda som en form av skadepreventiv ”gåva” som ges från en avsändare till en mottagare. Ägan- derätten till den registrerade skadeinforma- tionen som finns förvarad i bilens svarta låda borde rimligtvis tillfalla fordonets ägare. Att fordonet faktiskt är utrustat med en svart låda, vilket flera bilar i Sverige är, borde upplysas av genom bilindustrin som producerat fordo- nen. Som fordonsägare är den teknologiska utvecklingen och forskningen inom det ska- depreventiva området värdefull att få lov att vara delaktig i, inte minst vad det gäller att ha vetskap om att den egna bilen faktiskt är utrustad med sådan inspelningsbar utrustning som en svart låda utgör. För åklagare och polismyndigheten skulle en analys av skade- information från en svart låda antingen kunna fälla eller fria en förare från misstanke om trafikbrott. Betraktat ur försäkringsbranschens perspektiv skulle adekvat skadeinformation från en svart låda också kunna premiera de förare som kör trafiksäkert på vägnätet. Av- slutningsvis finns naturligtvis mycket att dis- kutera om den svarta lådans existens och framtidsmöjligheter såväl ur skadepreventiva som försäkringsmässiga perspektiv. Det finns ett stort behov av forskning om svarta lådor i vägtrafiken. Inte minst är det väsentligt att en sådan forskning utgår från en multidisciplinär ansats. Härvidlag kan den skadepreventiva matrisen som utvecklats av William Haddon vara föredömlig. Naturligtvis måste forsk- ningen beakta de integritetsmässiga fråge- ställningar som kan uppkomma. De forsk- ningsetiska frågorna är många. Det blir i fram- tiden mycket intressant att se vilken spridning som detta skadepreventiva instrument får i vårt bilburna samhälle. Försäkringsaktörerna på den internationella försäkringsmarknaden har all anledning att dela erfarenheter med varandra på detta viktiga och betydelsefulla område. Denna skadepreventiva svarta låda kan och bör enligt min mening kunna betrak- tas som en vinstlåda för såväl den enskilde individen som för försäkringsbranschen. Referenser: Barrow,B. (2005). Black box spy in the car boot. Daily Mail, 21 October 2005. BBC News. (2005). EU considers black boxes for cars. BBC News, 26 february 2005. Benton,J. (2006). States Consider Black Box Laws. ConsumerAffairs.Com, February 28, 2006. Chittenden,M. (2005). Europe wants a black-box speed spy in every car. The Sunday Times February 27 2005. Collin,R. (2002). Rättsväsendet ska hålla sig borta. Ro- bert Collin om Saabs ”svarta låda”. Aftonbladet den 8 oktober 2002. ConsumerAffairs.Com (2005). North Dakota Limits Use of Black Boxes By Insurers. ConsumerAffairs.Com, April 21, 2005. Datainspektionen (2002). Beslut 2002. Harris-Ferrante,K. (2006). Telematics and Black-Box Technology in the Auto Insurance Industry. Industry Research, 9 January 2006. Holmström,L. (2005). EU vill ha svart låda. Bil & Trafik. Sydsvenska Dagbladet den 19 mars 2005. Insurance Journal. (2000). Partnership Aims to Make ´Black Box´Analysis Available for Auto Insurance. Insurance Journal September 28, 2000. Insurance Journal. (2002). Injury Sciences Rolls Out ´Black Box´Web Portal. Insurance Journal October 24, 2002. Insurance Journal. (2006). Black Boxes in Cars Monitor. How You Drive, Assist Fraud Investigations. Insuran- ce Journal January 27, 2006. Jowit,J. (2003). Black box in car to trap speed drivers. The Observer, August 3, 2003. Justitiekanslern (2005). Beslut Dnr 6824-05-21, 2005- 12-22. Justitieombudsmannen (2005). Beslut, Chefsjustitieom- budsmannen Mats Melin 2005-11-30, Dnr 4902-2005 (beslut om svart låda, klagomål mot polis och åklagare). Kowalick,T M. (2004). Fatal Exit: The Automotive Black Box Debate. New York: Chichester: Wiley. Kowalick,T M. (2005). Motor Vehicle Event Data Re- corder (EDR), Standardization, Regulation and Legis- lation Initiatives within the United States 1997-2005. Paper presentation RS4C Road Safety on Four Conti- nents conference, Warsaw, Poland 5-7 October 2005. Kullgren,A. (1998). Validity and Reliability of Vehicle Collision Data. Crash Pulse Recorders for Impact Severity and Injury Risk Assessments in Real-Life Frontal Impacts. Doctoral Thesis. Department of Cli- nical Neuroscience, Section for Personal Injury Pre- 166 ”Svarta lådor” i vägtrafiken och bättre skadeinformation vention, Karolinska Institute, Folksam. Love,D. (2004). Progressive´s Black Box: Is Big Brother Good for the Industry´. Insurance Journal December 6, 2004. Lundälv,J. (2005). Ambulanskrascher – ett dolt folkhäl- soproblem och högriskområde inom försäkringsbran- schen. Nordisk Försäkringstidskrift/Scandinavian In- surance Quarterly 2005;86:4:361-369. Lundälv,J. (2005). Nollvisionen måste gälla även polis och åklagare: Hög tid inrätta specialenhet för “blåljus- olyckor”. Debattartikel, Borås tidning den 11 decem- ber 2005. Lundälv,J. (2005). Svart låda måste tas i beslag av poli- sen. Debattartikel, Göteborgs-Posten den 28 novem- ber 2005. Lundälv,J. (2006). Akut behov av skaderegistrering efter ambulanskrascher. Läkartidningen 2006;103:6. Lundälv,J. (2006). Öppna bilens svarta låda. Debattarti- kel, Brännpunkt. Svenska Dagbladet den 24 januari 2006. Nilsson,K. (2002). ”Svart låda” i Saabs bilar. Nu jagar polisen innehållet. Aftonbladet den 8 oktober 2002. Otnes,C, Beltramini,RF. (1996). Gift Giving: A Re- search Anthology. Bowling Green: Bowling Green State University Popular Press. Sandblom,C-G. (2004). Svart låda för svarta dagar på plats även i lastbilar. Åkeri & Transport, nr 6, 23 april 2004. SMOV. (2003). SMOV research: Dutch drivers want more road safety measures. Large support for more police surveillance, black box introduction, and re- view of driving course. Ström,Pär. (2003). Övervakad: elektroniska fotspår och snokarsamhället. Malmö: Liber ekonomi. Sveriges Radio (2005). Saab kan andas ut: Bilarnas svarta lådor får inte lämnas ut. Sveriges Radio Väst den 9 december 2005. Sveriges Television. (2006). Trafikforskare: Beslagta svarta lådor. Sveriges Television, Nyheterna den 24 januari 2006. Svärdhagen,O. (2006). ”Svarta lådan” i bilen – okänd för de flesta. Ljusnan – Hälsingetidning den 25 januari 2006. Söderlindh,H, Krafft,M. (2006). Sänk försäkringspremi- en för laglydiga bilister! Debattartikel, Borås tidning den 28 mars 2006. The Boston Globe. (2006). Opposition builds to ´black boxes´in cars. The Boston Globe January 8, 2006. Thorner,M. (2001). Törs vi satsa på ”svart låda” i bilen? Tidningen Våra Vägar, Vägverket nr 6, oktober 2001, s.18-19. Thorner,M. (2001). Experter om kraschminnen: ”Tiden har varit mogen länge”. Tidningen Våra Vägar, Väg- verket nr 6, oktober 2001, s.20-21. Tingvall,C. (2001). Dags att ta första steget mot ”svart låda” i alla nya bilar. Tidningen Våra Vägar, Vägver- ket nr 6, oktober 2001, s.17. Wasén,Anders (2005). Nittaolycka fall för JO. Trafik- forskare och Saab oeniga angående information i svarta lådor. Borås tidning den 10 november 2005. Windows in Financial Services (2005). Insurance: Note to Auto Claims Processor: Check the Car´s Black Box. Windows in Financial Services, the Magazine for Microsoft in the financial enterprise, March 2005.