Penningtvätt sker när någon utnyttjar det finansiella systemet för att dölja en vinstgenererande brottslig handling. Det är inga små summor det handlar om. 2019 gjordes en nationell riskbedömning, som uppskattade att det för Sveriges del tvättas cirka 130 miljarder kronor varje år. Det är pengar som ofta investeras i annan kriminell verksamhet, till exempel i droghandeln.
Det är därför inte förvånande att samhället lägger mycket kraft på att bekämpa penningtvätt. Självklart gäller det här inte bara Sverige, utan penningtvätt är i mycket hög grad en internationell företeelse. Redan i slutet av 1980-talet bildades Financial Action Task Force (Fatf), som är världsledande i arbetet med att bekämpa både penningtvätt och finansiering av terrorism. Organisationens rekommendationer har fått global spridning och ligger till grund för den lagstiftning som globalt finns för bekämpning av penningtvätt, inklusive den lagstiftning som genomförts i både EU och Sverige.
Vad görs då i praktiken för att motverka penningtvätt? Ja, de flesta av känner nog bäst igen det här i form av frågor som bankerna regelbundet ställer oss om hur vi får och använder våra bankmedel. Men även om bankbranschen är en stor del av det finansiella systemet, så finns det även andra delar, till exempel försäkringsföretagen. Vad görs där?
Vi har ställt den här frågan till Hanna Wetter, som är kanslichef för Svenska institutet mot penningtvätt (Simpt). Simpt är inte en självständig organisation, utan namnet på en samverkan mellan ett antal organisationer inom finansbranschen: Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring, Svenska försäkringsförmedlares förening, Finansbolagens Förening, Fondbolagens förening, Föreningen Svensk Värdepappersmarknad och Sparbankernas Riksförbund. Samverkan administreras av Bankföreningen. Syftet med Simpt är att ta fram branschvägledning på penningtvättsområdet.
Väcker tillämpningsfrågor
Hanna berättar att den svenska lagstiftningen mot penningtvätt och finansiering av terrorism består av flera delar. Det handlar både om straffrättslig och administrativ reglering. Den administrativa delen tar sikte på vad försäkringsbranschen och andra företag ska göra för att förhindra att deras verksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.
─ Vårt fokus är den administrativa regleringen i penningtvättslagen, som är från 2017 och som bygger på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Regelverket är riskbaserat och inte särskilt detaljerat i sin utformning. Det handlar om att varje företag måste förstå sina risker och agera utifrån detta. När man gör det, så väcks en hel del tillämpningsfrågor. Många gånger är det samma eller liknande frågeställningar som uppstår i de olika företagen och det finns ett behov av vägledning. Det här är bakgrunden till att Simpt bildades. Genom Simpt tar branschen ett gemensamt ansvar för viktiga frågor och bidrar till en effektivare och tydligare tillämpning av regelverket, säger Hanna Wetter.
Hanna har varit med från starten av Simpt, som skedde 2016. Då kom hon från Finansdepartementets finansmarknadsavdelning, där hon också arbetade med regelverket kring penningtvätt, både nationellt och internationellt.
Vägledningen tas fram i öppen process
Inom Simpt arbetar man med att ta fram vägledning som gäller både generellt för finansbranschen och för vissa delar av branschen. Det är branschens medlemsföretag som själva beskriver var det behövs vägledning. Det är också företagen som tar fram vägledning, där de beskriver branschpraxis, det vill säga hur regelverket tolkas och tillämpas i praktiken. Vägledningen tas fram i en fastlagd, öppen process som inleds med att en expertgrupp med företrädare för företagen tar fram ett första förslag. Det skickas till samtliga medlemsföretag inom Simpt för synpunkter. Vägledningen bygger på att det finns consensus kring tolkningen, men vägledningen kan också beskriva olika sätt att tolka regelverket på. Därefter gör ett redaktionsråd en bedömning av om vägledningen kan anses vara förenlig med gällande rätt.
Processen fortsätter med att utkastet publiceras på Simpt:s hemsida, samtidigt som det sker en öppen konsultation där olika aktörer kan komma in med synpunkter. Avslutningsvis fastställs vägledningen av styrgruppen för Simpt, där alla ingående organisationer har var sin representant.
─ Vägledningen ersätter inte lagar, föreskrifter eller andra rättskällor. Dessa måste alltid beaktas. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte finns någon skyldighet för företagen att använda vägledningen. Den som använder vägledningen måste alltid göra bedömningen om vägledningen är tillämplig i det enskilda fallet, betonar Hanna.
Vägledningen uppdateras kontinuerligt och nya delar tillkommer. Just nu är bland annat ett utkast till vägledning om modellriskhantering ute på konsultation fram till mitten av september. Den handlar om frågor som uppstår i praktiken när man använder modeller på penningtvättsområdet, till exempel för riskbedömning. Om företaget använder modeller ska det finnas rutiner för modellriskhantering, som ska syfta till att utvärdera och kvalitetssäkra modellerna.
Flera vägledningar intressanta för försäkringsbranschen
Vilka är det då av vägledningarna som är specifikt intressanta för medarbetarna i ett försäkringsföretag eller hos en försäkringsförmedlare att känna till?
När det gäller lagstiftningen om penningtvätt, är det värt nämna att det endast är livförsäkringsområdet som omfattas, med vissa undantag. Exempelvis omfattas inte tjänstepensionsverksamhet enligt lagen om tjänstepensionsföretag. Det kan också nämnas att på livförsäkringsområdet bedöms riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism skilja sig åt. Generellt sett innebär en större flexibilitet i en försäkring också en större risk.
Det finns viss vägledning som är specifik för försäkringsbranschen, men också och viss vägledning som kan vara av intresse, oavsett vilken verksamhet man bedriver. Till att börja med är det vägledningen kring allmän riskbedömning, som beskriver hur försäkringsföretagens verksamhet kan utnyttjas för penningtvätt.
En annan vägledning som är relevant för försäkringsbranschen är den om kundkännedom. Här finns det vägledning både för försäkringsföretag och för försäkringsförmedlare.
Hanna pekar också på några delar av vägledningen från Simpt som är gemensamma för finansbranschen och användbara för bland annat företag i försäkringsbranschen. En sådan är vägledningen om frågor kring det som kallas verklig huvudman, dvs. den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. Det finns många frågor som kan uppstå på det här området när kunden till exempel är ett bolag.
Även vägledningen om personer i politiskt utsatt ställning och vägledningen om att avsluta affärsförbindelser är exempel på vägledning som kan vara av brett intresse, berättar Hanna Wetter.
Ny lagstiftning på gång
Vad ligger då framåt för Hanna Wetter och Simpt?
─ Framför allt är det den nya EU-förordningen som påverkar oss och som ska börja tillämpas 2027. Den här gången är det alltså inte ett EU-direktiv, utan en EU-förordning, vilket innebär att EU-regleringen gäller direkt, utan att införas i svensk lag. Förordningen innebär att vi måste se över vägledningen. Det kan också bli aktuellt med ny vägledning, allteftersom frågor uppstår, konstaterar Hanna Wetter till sist.
