Søk Artikkel

Liv på plejehjem er navnet på en undersøgelse, der anvender et amerikansk udviklet redskab (flerdimensionelt spørgeskema) til vurdering af helbred, funktionsevne og trivsel blandt plejehjemsbeboere i København 1993.I København er gennemført 3500 interview ( som i gennemsnit varer 90 minutter) i 65 plejehjem. Redskabet har særlig god skelneevne i den tunge ende af funktionsevneskalaen. Desuden kan det af funktionstabene afledte ressourceforbrug beregnes. Vurderingen udføres af medlemmer af plejepersonalet, som står den enkelte beboer særlig nær. Vurderingen indgår i det enkelte plejehjems planlægning af den fortsatte pleje. November 1993 vil den første profil af resultaterne foreligge fordelt på køn, alder og institution. Undersøgelsen er repræsentativ for københavnske plejehjemsbeboere (størstedelen deltager i undersøgelsen), den udnytter et internationalt standardiseret og valideret redskab til vurdering af den enkeltes funktionsevne, uafhængigt af sundhedsvæsenets struktur i det pågældende land, hvorfor den er egnet til internationale sammenligninger. En nordisk forskergruppe søger således instrumentet implementeret i de fem nordiske hovedstæder.

Når en pantsat livforsikring kommer til udbetaling ved forsikringstagers død, vil panthaver fortrænge den begunstigede i det omfang, dette er nødvendigt til dækning af den pantsikrede fordring. Spørgsmålet er herefter, om den begunstigede har et regreskrav mod forsikringstagers dødsbo. Nyere teori er tilbøjelig til at besvare spørgsmålet benægtende. I denne artikel hævdes det derimod, at den begunstigede som udgangspunkt må have et sådant regreskrav.

För snart fyrtio år sedan utgjöt sig professor Torsten Gårdlund i en artikel i Svenska Dagbladet över vad han ansåg vara den regelmässigt låga nivån på svenska företags och sammanslutningars jubileumsskrifter. Han efterlyste mer av allmänt intresse och mer på akademisk nivå. Här och var sköt väl författaren över målet, men i stort träffade han ändå rätt: jubilerande företag och sammanslutningar har under årens lopp producerat åtskilligt som inte åldrats med behag. Skönmålning av driftiga företagsledare och upplysningar av tämligen efemär karaktär har fått ta vid i stället för problemmedvetenhet och saklig analys. När nu Sjöassuradörernas Förening hugfäster uppnådda hundra år med en jubileumsskrift finns det emellertid föga anledning till reservationer i Gårdlunds andra. Det rör sig här nämligen om ett påfallande originellt och utomordentligt givande bidrag till genren; och det skall därför refereras och kommenteras relativt utförligt.

Vad är Ginnie Mae, Fannie Mae och Freddie Mac? Vad är skillnaden mellan PAC-, TAC-bonds och Z-bonds? Alla har någonting med värdepapperisering av lån att göra. Marknaden för detta slags verksamhet är speciellt stor i USA, där beloppet av värdepapperiserade bostadsinteckningslån överstiger 1 000 miljarder dollar. Försäkringsbolagen spelar en framträdande roll på denna marknad.

Regeringen föreslår att man avdragsgillt ska kunna spara i andelar i värdepappersfonder, enskilda värdepapper och inlåning på bank genom att ingå ett pensionssparavtal med ett pensionssparinstitut. Dessa institut skall kunna vara värdepappersbolag och banker. Livförsäkringsbolag och fondförsäkringsbolag kommer dock inte att få tillhandahålla den nya produkten. Vi har noga studerat de villkor som gäller för traditionell pensionsförsäkring idag, vi har undersökt sparmarknaden i stort i Sverige och till sist studerat statsrådet Lundgrens förslag. Vårt huvudsakliga mål har varit att undersöka om sparformen kommer att locka till sig nya sparmedel eller om det kommer att ske en omflyttning från befintligt sparande och i så fall från vilket eller vilka. Vi ville också undersöka vilket förtroende kunderna kommer att visa branscherna bank och försäkring. Vi har kommit fram till att det individuella pensionssparandet kommer att ta till sig en del sparare, 36 % av de svarande i vår enkät kunde tänka sig att utnyttja detta. Hela 47 % svarade ”vet ej” på frågan om de kunde tänka sig att utnyttja den nya sparformen. Detta innebär att det finns en enormt stor potential för de producenter som tänker sig ett kraftfullt agerande på marknaden. Vi tror också att det kommer att behövas en mycket stor informationsinsats. Kravet på information tror vi kommer att vara mycket viktigt så att kunden får klart för sig skillnaden mellan t ex ett vanligt inlåningskonto och ett inlåningskonto avsett för det individuella pensionssparandet, som t ex regler för uttag/ återköp. Intresset för den nya sparformen ökar med ökad inkomst visar vår enkät, till skillnad mot vad producenterna trodde. Dessa ansåg att inkomsten inte skulle ha någon betydelse. Vi tror inte att sparkvoten kommer att öka så mycket, 26% av de svarande i enkäten anger att de skulle öka sitt sparande.