Søk Artikkel
29 søkeresultater funnet, viser 1 - 10
Utgave:
4 / 1993 |
Kategori:
Folketrygd, Forsikringsteknikk |
Forfatter:
Helge-Ivar Magnussen, Johan Futsæther
Det offentlige pensjonssystemet
i Norge er obligatorisk og dekker
hele befolkningen. Hensikten
med en statlig pensjonsording
er å sikre alle medlemmene en
pensjon på ca. 2/3 av tidligere
inntekt. Pensjonsordningen er
finansiert i dag som et løpende
system.
For en fremtidig offentlig pensjonsordning
anbefaler vi en forsikringsmessig
fond-basert tilleggspensjon,
i tillegg til den
løpende grunnpensjonen.
Utgave:
4 / 1993 |
Kategori:
Økonomi og kapitalforvaltning, Forbrukerspørsmål |
Forfatter:
Christer Bromander
Regeringen föreslår att man avdragsgillt
ska kunna spara i andelar
i värdepappersfonder, enskilda
värdepapper och inlåning
på bank genom att ingå ett pensionssparavtal
med ett pensionssparinstitut.
Dessa institut skall
kunna vara värdepappersbolag
och banker. Livförsäkringsbolag
och fondförsäkringsbolag kommer
dock inte att få tillhandahålla
den nya produkten.
Vi har noga studerat de villkor
som gäller för traditionell pensionsförsäkring idag, vi har undersökt sparmarknaden
i stort i Sverige och till sist studerat statsrådet Lundgrens förslag. Vårt
huvudsakliga mål har varit att undersöka om sparformen kommer att locka till
sig nya sparmedel eller om det kommer att ske en omflyttning från befintligt
sparande och i så fall från vilket eller vilka. Vi ville också undersöka vilket
förtroende kunderna kommer att visa branscherna bank och försäkring.
Vi har kommit fram till att det individuella pensionssparandet kommer att ta
till sig en del sparare, 36 % av de svarande i vår enkät kunde tänka sig att utnyttja
detta. Hela 47 % svarade ”vet ej” på frågan om de kunde tänka sig att utnyttja
den nya sparformen. Detta innebär att det finns en enormt stor potential för de
producenter som tänker sig ett kraftfullt agerande på marknaden. Vi tror också
att det kommer att behövas en mycket stor informationsinsats.
Kravet på information tror vi kommer att vara mycket viktigt så att kunden får
klart för sig skillnaden mellan t ex ett vanligt inlåningskonto och ett inlåningskonto
avsett för det individuella pensionssparandet, som t ex regler för uttag/
återköp. Intresset för den nya sparformen ökar med ökad inkomst visar vår
enkät, till skillnad mot vad producenterna trodde. Dessa ansåg att inkomsten
inte skulle ha någon betydelse. Vi tror inte att sparkvoten kommer att öka så
mycket, 26% av de svarande i enkäten anger att de skulle öka sitt sparande.
Utgave:
4 / 1993 |
Kategori:
Annet |
Forfatter:
Marianne Schroll
Liv på plejehjem er navnet på en undersøgelse, der
anvender et amerikansk udviklet redskab (flerdimensionelt
spørgeskema) til vurdering af helbred, funktionsevne
og trivsel blandt plejehjemsbeboere i København
1993.I København er gennemført 3500 interview ( som i
gennemsnit varer 90 minutter) i 65 plejehjem. Redskabet
har særlig god skelneevne i den tunge ende af
funktionsevneskalaen. Desuden kan det af funktionstabene
afledte ressourceforbrug beregnes. Vurderingen
udføres af medlemmer af plejepersonalet, som står den
enkelte beboer særlig nær. Vurderingen indgår i det
enkelte plejehjems planlægning af den fortsatte pleje.
November 1993 vil den første profil af resultaterne
foreligge fordelt på køn, alder og institution. Undersøgelsen er repræsentativ for
københavnske plejehjemsbeboere (størstedelen deltager i undersøgelsen), den
udnytter et internationalt standardiseret og valideret redskab til vurdering af den
enkeltes funktionsevne, uafhængigt af sundhedsvæsenets struktur i det pågældende
land, hvorfor den er egnet til internationale sammenligninger. En nordisk
forskergruppe søger således instrumentet implementeret i de fem nordiske
hovedstæder.
Utgave:
4 / 1993 |
Kategori:
Forsikringsrett |
Forfatter:
Torsten Iversen
Når en pantsat livforsikring kommer til udbetaling ved
forsikringstagers død, vil panthaver fortrænge den begunstigede
i det omfang, dette er nødvendigt til dækning
af den pantsikrede fordring. Spørgsmålet er herefter, om
den begunstigede har et regreskrav mod forsikringstagers
dødsbo. Nyere teori er tilbøjelig til at besvare
spørgsmålet benægtende. I denne artikel hævdes det
derimod, at den begunstigede som udgangspunkt må
have et sådant regreskrav.
Utgave:
4 / 1993 |
Kategori:
EU og internasjonal forsikring, Markedsføring og konkurranse |
Forfatter:
Ulrik Andersen
Efter at EF-domstolen i 1988 slog fast, at Romtraktatens
konkurrenceregler gælder uindskrænket for forsikringssektoren,
har der blandt forsikringsselskaber været stor
usikkerhed med hensyn til, hvad der lovligt kan indgås
samarbejdsaftaler om. EF-kommissionen har nu med
virkning fra 1. april 1993 udstedt nogle retningslinier til
sektoren i form af en gruppefritagelsesforordning, som
automatisk fritager bestemte kategorier af samarbejdsaftaler
på forsikringsområdet fra forbudet i artikel 85.
I denne artikel gennemgås den af Kommissionen
udstedte fritagelsesforordning, og forfatteren giver sin
vurdering af, i hvilket omfang den fornødne klarhed på
området er opnået.
Utgave:
4 / 1993 |
Kategori:
Sjøforsikring, Forsikringshistorie |
Forfatter:
Karl Englund
För snart fyrtio år sedan utgjöt sig professor Torsten
Gårdlund i en artikel i Svenska Dagbladet över vad han
ansåg vara den regelmässigt låga nivån på svenska
företags och sammanslutningars jubileumsskrifter. Han
efterlyste mer av allmänt intresse och mer på akademisk
nivå. Här och var sköt väl författaren över målet, men i
stort träffade han ändå rätt: jubilerande företag och
sammanslutningar har under årens lopp producerat
åtskilligt som inte åldrats med behag. Skönmålning av
driftiga företagsledare och upplysningar av tämligen
efemär karaktär har fått ta vid i stället för problemmedvetenhet
och saklig analys.
När nu Sjöassuradörernas Förening hugfäster uppnådda
hundra år med en jubileumsskrift finns det emellertid föga anledning till
reservationer i Gårdlunds andra. Det rör sig här nämligen om ett påfallande
originellt och utomordentligt givande bidrag till genren; och det skall därför
refereras och kommenteras relativt utförligt.
Utgave:
4 / 1993 |
Kategori:
Økonomi og kapitalforvaltning, EU og internasjonal forsikring, Forsikringsteknikk |
Forfatter:
Jorma Petäjistö
Vad är Ginnie Mae, Fannie Mae och Freddie Mac? Vad
är skillnaden mellan PAC-, TAC-bonds och Z-bonds?
Alla har någonting med värdepapperisering av lån
att göra. Marknaden för detta slags verksamhet är
speciellt stor i USA, där beloppet av värdepapperiserade
bostadsinteckningslån överstiger 1 000 miljarder
dollar.
Försäkringsbolagen spelar en framträdande roll på
denna marknad.
Utgave:
4 / 1993 |
Kategori:
Økonomi og kapitalforvaltning, Forsikringsteknikk |
Forfatter:
Björn Palmgren
Andersson, Pettersson och Lundström tänker starta ett
försäkringsbolag med arbetsnamnet ”Nya Triton”. Eftersom
vi är gamla vänner, vände de sig till mig med några
öppenhjärtiga frågor. Lundström förde ordet.
— Vi har funderat på det där med aktuarier. Vilken
nytta skulle vi ha av en aktuarie, vi som bara tänker
syssla med sakförsäkringar? Är inte försäkringsvillkor,
skadereglering, marknadsföring och redovisning nog?
Varför skall man behöva blanda in matematik och statistik?
Och ert kongressande och forskande, leder det
någon vart? Försäkringsbolagen tycks ju stå på öronen
lika ofta idag som på Strindbergs och ”Röda Rummets”
tid!
Efter denna inledande salva från Lundström, som är jurist och litterärt
bevandrad, såg jag mig runt med en forskande blick. Andersson och Pettersson
såg visserligen ut att tycka att Lundström varit väl vasstungad, men jag förstod
att även de hade sina dubier.
— Det var många frågor på en gång, sade jag. Om jag får litet tid på mig att
lägga ut texten, skall det väl bli svar på de flesta. Ni får strax avbryta mig med
konstruktiva frågor, men jag vill börja med att vara litet filosofisk.
Utgave:
3 / 1993 |
Kategori:
Økonomi og kapitalforvaltning, Forbrukerspørsmål, Annet |
Forfatter:
Gro Harlem Brundtland
Landet vårt står overfor mange og viktige utfordringer i
årene som kommer. Regjeringen formulerer i Langtidsprogrammet
sin visjon for det norske samfunnet på en
måte jeg tror mange vil være enige i:
”Det gjelder å utvikle et tryggere og mer rettferdig
samfunn som gir økt grunnlag for framtidstro, med
arbeid for alle og økt livskvalitet for den enkelte.”
Langtidsprogrammet trekker opp strategien for å nå
disse målene. Vi inviterer til et bredt samspill mellom
næringsliv og offentlig sektor, mellom arbeidstakere og
arbeidsgivere. Bare gjennom et slikt samspill kan vi
sikre verdiskapingen og bygge et velferdssamfunn som
gir trygghet til alle.
Forsikringsnæringen spiller en sentral rolle i løsningen av flere viktige
samfunnsoppgaver og må inngå som en viktig del av det samspill mellom
offentlig og privat virksomhet som Regjeringen vil fremme.
Næringens hovedoppgave er å bidra til trygghet for den enkelte familie og
bedrift i Norge — og å gjøre det i former som i seg selv er trygge.
Grunntanken i all forsikringsvirksomhet er at det skal skje en viss risikoutjevning
mellom forsikringstakere. Forsikringsselskapenes oppgave er å sørge
for denne utjevningen.
I tillegg organiserer næringen en betydelig del av den private sparingen og
”foredler” denne sparingen gjennom ulike former for investeringer i produktiv
virksomhet. På denne måten kan forsikringsselskapene også bidra til verdiskaping
og sysselsetting i samfunnet ellers.
Utgave:
3 / 1993 |
Kategori:
Økonomi og kapitalforvaltning |
Forfatter:
Tiina Hellgrén
I Finland trädde en ny inkomstskattelag (i det följande
ISL) i kraft 1.1.1993, och samtidigt ändrades också vissa
andra skattelagar. Beskattningsändringarna från ingången
av 1993 utgör en del av den totalskattereform vars
första skede genomfördes 1989.
Målsättningen för totalskattereformen har varit att
dels bredda skattebasen, dels förbättra det finländska
skattesystemets internationella konkurrenskraft. Ett centralt
mål för de nu genomförda reformerna har varit att
förenhetliga beskattningen av kapitalinkomster.
En viktig förändring när det gäller 1993 års reformer
var att differentiera inkomstbeskattningen av å ena
sidan kapitalinkomster och å andra sidan förvärvsinkomster. Förändringen
genomfördes på så sätt att en proportionell, 25 procents skattesats tillämpas på
kapitalinkomster medan en progressiv beskattning tillämpas på förvärvsinkomster.
Också beskattningen av personförsäkringar förändrades.1 Prestationer som
grundar sig på sparlivförsäkringar utgör nu skattepliktig kapitalinkomst för
avkastningens del. Försäkringsprestationer som ersätter bortfall av förvärvsinkomster
utgör förvärvsinkomst, så ock alla pensioner.
Sider