Søk Artikkel

Inom försäkringsbranschen har i alla tider pågått ett intensivt samarbete i en mängd olika syften och i en mängd olika former och konstellationer. Föremål för intresse i denna artikel avgränsas emellertid till samarbetena kring försäkringsvillkoren som ägde rum bl.a. genom villkorsskrivningen i de s.k. tarifföreningarna. Dessa upplöstes i slutet av sextiotalet, men villkorssamarbetet fortsatte längre än så, kanske ända in på 1980-talet. Syftet med denna undersökning är dels att ge en historisk beskrivning av de svenska tarifföreningarna och deras arbete på det försäkringsavtalsrättsliga området, dels att kasta ljus över frågan vilken betydelse de branschgemensamma försäkringsvillkoren har och har haft för utvecklingen av den svenska försäkringsavtalsrätten.

Hur skapar vi en framgångsrik regional utveckling? Och hur har Sveriges län och kommuner utvecklats de senaste 30 åren? Vid en direktsänd konferens i slutet av november delade några av Sveriges ledande forskare med sig av sin bild av regionala utmaningar och tillväxtmöjligheter. Där fick de ca 500 deltagarna också vara med om lanseringen av det nya kartverktyget RegVis, som gör det möjligt för den offentliga sektorn, näringslivet och forskarsamhället att följa den regionala samhällsutvecklingen.

Vid Försäkringsföreningens seminarium Internationell utblick i oktober, tog Fredrik Forsström upp frågan om hur försäkringsbranschen har drabbats när det gäller inträffade skadefall under pandemiåret 2020 och vilka befarade skadefall man kan se till följd av pandemin. Han är VD för Crawford & Companys svenska verksamhet – som ingår i en av världens största aktörer inom skadekonsulting.

En av de främsta orsakerna bakom den ständiga ökningen av sjukvårdskostnaderna världen över är överutnyttjandet av sjukvårdstjänster, även kallat överbehandling, överanvändning och slöseri. Överanvändningen av sjukvårdstjänster ses som den största faktorn bakom förhöjda sjukvårdskostnader. Sjuttio procent av försäkringsbolagen globalt identifierar överanvändning som läkare som rekommenderar för många tjänster (Willis Towers Watson, 2019). Författaren beskriver i artikeln hur man komma tillrätta med detta.

Christoffer Söderlund, konsult inom cybersäkerhet på Transcendent Group, betonade på en konferens nyligen, att vi måste förstå att cyberhoten ingår i den verklighet som vi lever i. Planeringen för hur företagen skyddar sig måste ingå i företagets övergripande strategi. En viktig fråga där är att fundera över hur och på vilka sätt cyberhoten påverkar medarbetarna och verksamheten.

I artikeln beskriver representanter för både liv- och sakbolag hur implementeringen av EU-direktivet om försäkringsdistribution, IDD, lyckats på respektive bolag.

– Att svenska försäkringsföretag har klarat sig bra beror bland annat på att den finansiella ställningen var god i branschen innan pandemin tog fart, sa Magnus Vesterlund, chefsekonom på Svensk Försäkring, när han inledde presentationen av omvärldsrapporten inför 2021 Hur påverkas försäkringsbranschen av covid-19?

Det är inte ofta som ett nytt livförsäkringsbolag ser dagens ljus i Sverige. De senaste tio åren är det bara tre bolag som har fått tillstånd av FI. Men efter årsskiftet drar Evident Life igång sin verksamhet.

En fråga som har intresserat många är möjligheten att försäkra sig mot skadestånd och sanktionsavgifter. Rättsläget är oklart i många länder, bland annat i Sverige. GDPR är visserligen en EU-förordning som binder rättsordningarna i samtliga medlemsländer, men prövningen av om skadestånd och sanktionsavgifter enligt GDPR är försäkringsbara avgörs av nationell försäkringsrätt. I artikeln redogör författaren för dessa frågor utifrån svensk rätt.