─ Ur försäkringssynpunkt är ett djur en ägodel och vi köper en sakförsäkring för vår hund eller katt. Men eftersom djuret är en levande varelse, innebär det samtidigt att vi som ägare har ett stort ansvar för det. Det gäller inte minst både kring vården och de svåra beslut som ofta måste ske i slutet av djurets liv.
Vi har träffat Max Otterstål Adler, som sedan knappt ett år är avdelningschef för området djurskador, inklusive det förebyggande arbetet.
─ Ibland tycker jag att humaniseringen av våra husdjur har gått väl långt. Vi gör saker med dem, som inte alltid är till djurets bästa. I USA finns det till exempel redan idag två veterinärkliniker som erbjuder palliativ vård i livets slutskede och jag har själv erfarenhet av att den efterfrågan även finns här i Sverige. Risken finns att vi låter djuret lida i onödan, bara för att vi själva inte mäktar med att fatta ett svårt beslut om att låta avsluta hundens eller kattens liv när det är dags.
Lång erfarenhet av djur
Max är uppvuxen på en gård med djur. Och djur har, på olika sätt, alltid varit närvarande i hans liv. Familjen hade djurbutiker och det finns familjemedlemmar som är veterinärer. Själv kallar han sig för entreprenör i djurbranschen och drev bland annat flera veterinärkliniker – utan att för den skull själv vara veterinär.
Max har, liksom branschföreträdare i övrigt, noterat och oroats av de skenande djurvårdskostnaderna. 2010 låg de beräknade siffrorna för djurförsäkringar på knappt 1,5 miljarder kr – en siffra som 2023 hade stigit till cirka 4,5 miljarder kr. Även om det finns självrisker i systemet, är det ändå försäkringsbolagen som får ta en stor del av kostnaden. Den ökade kostnaden har inneburit att försäkringspremierna stigit i motsvarande grad.
Tog initiativ till 2288
Den här insikten ledde till att Max 2020 tog initiativ till Djurens vårdguide. Det är ett dotterbolag till FirstVet, som erbjuder oberoende och kostnadsfri rådgivning till djurägare med frågor om katt eller hund. Tjänsten byggdes upp som ett partnerskap mellan Folksam, If, Sveland och Moderna Djurförsäkringar (numera Trygg Hansa). Som en parallell till de mänskliga patienternas tjänst 1177, har Djurens vårdguide också fått beteckningen 2288.
På 2288 jämför och listar man kliniker utifrån deras kunskapsområden, resurser, geografiska läge och pris – allt för att hitta den bästa tänkbara vårdgivaren i det enskilda fallet, för djurets aktuella behov. När man ringer dit, kopplas man till tjänsten för det partnerbolag där man har sin försäkring.
2288 ger oberoende rådgivning via telefon och ser till att djurägaren snabbt kommer i kontakt med rätt vård vid rätt tid. När Max gick in som VD för Djurens vårdguide, ville han själv markera sitt oberoende till alla veterinärkliniker och sålde därför sina egna.
Under 2024 tar Folksam över driften av Djurens vårdguide och i inför detta rekryterades Max till sin nuvarande position i Folksam.
─ Vi har gjort en hel del nyrekryteringar för att stärka kompetensen ytterligare. Flera av dem har dubbel erfarenhet, både från djurskadeförsäkring och från veterinärvårdskliniker. När djurägarna ringer 2288 möts de av kompetenta medarbetare, som ställer frågor och – med hjälp av beslutsstöd – lotsar dem till rätt vård.
Resultatet av ett samtal till 2288 kan vara av tre slag:
1. Djuret får stanna hemma, men får stöd och information kring eventuell behandling i hemmet
2. Djurägaren får ett inbokat videosamtal med en FirstVet-veterinär för vidare rådgivning
3. Man konstaterar att djuret behöver vård vid en veterinärklinik. Djurägaren får då en lista på relevanta kliniker, som kan hjälpa till i det specifika fallet.
Självklart finns möjligheten att åka direkt till klinik eller sjukhus i akuta fall.
Dagens läge ger ingen möjlighet att påverka val av klinik eller behandling
Hur ser då framtiden ut?
─ Även om 2288 finns, är det idag ingenting som hindrar en djurägare att åka direkt till en veterinärklinik eller djursjukhus med sitt djur. Försäkringsbolag har ingen möjlighet att påverka vare sig val av klinik eller behandling, utan har att efter behandlingen betala ut ersättning för kostnaden minus självrisk. Det här är naturligtvis ohållbart i längden. Framtiden ligger därför i vårdstyrning, på samma sätt som sker redan idag för människor via 1177, säger Max och fortsätter:
─ Det är i vårdstyrning som potentialen finns för att utveckla vården av sjuka djur, så att vi kommer i ett läge där den mest relevanta vården kan erbjudas för det specifika fallet. I förlängningen måste vi få rådgivningen att fungera på det här sättet för alla som har en försäkring. Även om det skilja sig i utformningen mellan olika försäkringsbolag, känns det som om branschen i sin helhet är överens om färdriktningen.
Men priserna då, som har skenat kraftigt under senare år?
─ Den frågan tror jag kan lösa sig genom fri konkurrens, ett rimligt utbud och ett stort mått av transparens.
Kan gynna de mindre aktörerna
Veterinärvårdsmarknaden domineras idag till 60-70 procent av två aktörer, Evedensia och AniCura. Men Max tror att en utveckling enligt 2288-modelllen skulle kunna gynna de mindre aktörerna.
─ På Djurens vårdguide kan vi lista alla aktörer utifrån deras specialiteter och vilken utrustning man har samt – inte minst – de tidpunkter man kan ge vård. Det öppnar för ett samarbete, som kan ge fler kliniker rimlig möjlighet att erbjuda akutvård. I förlängningen kan vi på ett bättre sätt styra till rätt klinik, så att kollektivet av kliniker blir mer effektivt. Samtidigt skapas större möjligheter att kunna hjälp till med att skapa en mer enhetlig och hållbar vård över hela landet.
Frågan kommer självklart upp om hur Evidensia och AniCura ser på 2288.
─ Vi för naturligtvis samtal med dem, men det är viktigt att förstå att de sinsemellan har olika utgångspunkter. AniCura är ett globalt, familjeägt företag, medan Evidensia ägs av riskkapitalbolag. Därför måste vi närma oss dem på lite olika sätt.
Ett annat område som Max tar upp är veterinärernas respektive veterinärklinikernas ansvar.
─ Veterinärerna har ett mycket tydligt och reglerat ansvar. Det finns en ansvarsnämnd som är lagligt reglerad och behörigheter söks via Jordbruksverket. Däremot finns det inte mycket som reglerar själva veterinärklinikernas verksamhet och det finns få krav på tillståndsgivning. Jag skulle därför gärna se en enhetlig statlig tillsyn även över klinikverksamheten, säger Max till sist.
