Vid ett fullsatt SFF-medlemsmöte i slutet av januari, diskuterades hur implementeringen av Solvens II gått samt vilka effekter på försäkringsmarknaden den kommer att få.
Henrik Sandberg, CFO på Länsförsäkringar Stockholm inledde med att påminna om att det Solvens II är, till skillnad från det hittillsvarande Solvens I, ett riskbaserat system. Syftet med Solvens II är att stärka kundernas riskskydd inom hela EU. Finansiell stabilitet är en europeisk angelägenhet.
Regelverket för Solvens II delas in i tre delar:
- Kvantitativa krav
- Kvalitativa krav
- Publik information
Rapporteringen är till största delen inte publik, men mycket mer omfattande än i dag. Det gäller både publik och icke-publik information.
Utökad rapportering
– Solvens II innebär en utökad rapportering, som ska uppfylla de kvantitativa krav som uppställs i QRT (Quarterly Reporting Template) samt de kvalitativa krav som återfinns i bl.a. ORSA (Own Risk and Solvency Assessment) och SFCR (Solvency and Financial Condition Report). Till dessa EU-gemensamma krav på rapportering, kommer också vissa nationellt kompletterande rapporteringskrav, berättade Bertil Sjöö, avdelningschef för Försäkringstillsyn på Finansinspektionen.
Hur använder då Finansinspektionen rapporteringen?
Bertil Sjöö konstaterade inledningsvis att Solvens II-rapporteringen är mycket mer omfattande än för Solvens I.
– Bolagen bygger system för att kunna rapportera och på Finansinspektionen bygger vi system i syfte att analysera. Utfallet i analysen blir till input i vår tillsyn, där vi tittar efter sådant som sticker ut. Vår tillsyn är riskbaserad, eftersom vi fokuserar på riskerna och det kapital som vi bedömer behövas för att möta riskerna. Jag kan bara konstatera att vi kommer att lägga ner mycket tid på att analysera det material som kommer in från bolagen.
Tufft för små bolag
Hur påverkas då den svenska sakförsäkringsbranschen?
Utifrån sitt Dina-perspektiv kunde Berit Lignercrona, Risk Control Manager på Dina Försäkringar, notera att det skett ett stort mått av utbildning inom gruppen kring Solvens II-regelverket. Så har t.ex. alla Dina-bolagen genomfört ORSA-utbildningar. Det har också skett förbättrade internkontroller vid genomgång av verksamhetsprocesserna.
En intressant fråga är hur Solvens II påverkat ”Dina-federalismen”.
– Rapporteringsmängden har ökat, vilket bl.a. har lett till utökade resurser på Dina-gruppens centrala funktioner. ORSA har ökat kunskaperna om risker i verksamheten och vi har genomfört en översyn av risknivåerna inom hela Dina-gruppen. Vi har också utvecklat våra styrdokument.
Berit Lignercrona blickade också framåt mot Solvens III. Hon önskar sig fler förenklingar när det gäller bl.a. rapporteringen. Hon skulle gärna se ett mer proportionellt regelverk, eftersom det är tufft för små bolag att leva upp till Solvens II-regelverket. Kanske det också kunde ske en justering av kapitalkraven, eftersom dessa ibland upplevs väl hårda.
Nödvändigt att uppdatera affärsmodeller
– Vi har fått ett regelverk som straffar risktagande. Kopplat till en låg ränta, blir det en cocktail som inte är helt positiv, sa Jakob Carlsson, CFO på Länsförsäkringar Liv, när han analyserade Solvens II-implementeringen ur ett livförsäkringsperspektiv.
Han pekade särskilt på vad han kallade för ”ettårs-dilemmat”. Bolagen har många gånger ett långt perspektiv, medan aktiemarknaden har ett ettårs-perspektiv. Det här accentueras av Solvens II-regelverket, som leder till att placeringar riskerar att flyttas från aktier till krediter.
– Det här blir tufft för livförsäkringsbolagen, speciellt med tanke på modellen med garantier. Det man kan se, är att vi blir tvungna att uppdatera våra affärsmodeller.