Det finns alltid flera sätt att betrakta världen på

Artikkelforfatter: Peter Siljerud
Position: Trendspanare och framtidsforskare
E-mail: peter.siljerud@futurewise.se
Organization: Futurewise
About:

Peter Siljerud har i över 14 år arbetat som trendspanare och framtidsforskare. Han har en bakgrund som framtidsstrateg på Kairos Future och omvärldsanalytiker på Intel. Peter är en erfaren och internationellt uppskattad föredragshållare som har inspirerat mer än 30 000 personer under åren. Hans första bok 100 trender – din guide till framtiden utkom 2011 och nominerades till Årets marknadsföringsbok. 2012 utsågs Peter till en av Sveriges mest kreativa personer av mediehuset IDG. Peter fick i januari 2013 utmärkelsen ”Utmärkt föreläsare” av chefsnätverket Close. Under 2015 utkom hans andra bok Bryt normerna – allt du lärt dig om arbetslivet är fel.


Udgave:
1, 2018
Språk: Svensk
Kategori:

 

Vad är det för trender som vi i försäkringsbranschen bör hålla koll på?

Det var den fråga som Peter Siljerud från Futurewise – ett företag inriktat på trender och framtid ─ försökte ge svar på vid ett mycket välbesökt frukostevent, som arrangerades av Svenska Försäkringsföreningen i början av februari. Man kan konstatera att de trender som Peter pekade på kanske inte enbart påverkar försäkringsbranschen, men dessa är definitivt något som vi ändå måste förhålla oss till.

Urbaniseringen är en myt

Peter visade på tre områden, som vi bör studera och fundera kring. Det första av dessa områden handlar om människor. Han konstaterade att urbaniseringen i Sverige är en myt.

─ I verkligheten är det så att inflyttningsnettot till de tre storstäderna har varit negativ under senare år. Det som gör att dessa regioner ändå växer är barnafödandet. Och en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling visar att hela 25 procent av befolkningen vill bo på landsbygden, medan bara dryga 10 procent föredrar storstäder.

Man kan också se hur antalet ensamhushåll växer. Och befolkningen åldras ─ idag är medellivslängden 83 år, mot 58 år för hundra år sedan och 37 år ytterligare hundra år bakåt i tiden. För varje år som vi lever ökar medellivslängden och prognoserna säger att varannan nyfödd svensk kommer att bli 104 år.

─ Lite sammantaget och generaliserande kan man alltså säga att vi vill bo på landsbygden och mindre orter, vi blir gamla och vi bor ensamma.

Vänder upp och ner på Maslows pyramid

I dagsläget kan vi konstatera att konsumtionen hittills ökat med 25 procent vart tionde år och flygresorna blivit 80 procent fler sedan sekelskiftet. Men hur ser det ut i framtiden?

En fingervisning kan vi få om vi studerar den undersökning som nyligen genomfördes bland ungdomar i sju EU-länder, kring deras drömmar. Drastiskt sett, pekade den på att bland ungdomar skulle den traditionella Maslow-pyramiden behöva vändas upp-och-ner.

─ I botten på pyramiden hittar man sådant som självförverkligande, uppskattning och gemenskap. Det är alltså sådant som ungdomar prioriterar, berättar Peter Siljerud.

En möjlig förklaring till detta kanske skulle vara att för många av dagens europeiska ungdomar är den traditionella Maslow-pyramidens botten ─ dvs. saker som mat, vatten och ekonomisk stablitet ─ självklara saker.

Tid en bristvara

Det kan också vara värt att studera den” happiness-undersökning” som Wise Group genomförde för en tid sedan. Där framkom att gränsen för när lönen inte längre påverkar vår upplevda lycka går vid ca 30 000 kronor i månaden.

Det finns istället andra saker som människor uppskattar mer än en högre inkomst, bland annat mer tid. Andra undersökningar visar att 56 procent anger tidsbrist som skäl för att inte förverkliga sina drömmar, medan bara 22 procent angav att de inte hade råd.

Valfriheten blivit en börda

Många företag försöker hitta olika innovativa lösningar för att hjälpa människor göra saker snabbare. Men vad bör vi som försäkringsföretag göra för att hjälpa kunderna?

─ Vad som blivit en stor stressfaktor för oss konsumenter är den valfrihet, som i många fall blivit en börda snarare än en fördel. Det finns alltför många alternativ att välja mellan. Så kanske vi borde hjälpa dem med en valfrihetsminimering?

En svensk nås varje dag av ca 7300 olika reklambudskap. Vi har dock lärt oss att filtrera. Men vi slits mellan olika ideal, som till exempel miljöhänsyn å ena sidan och den hägrande Thailand-resan å den andra.

Försöka hjälpa kunderna att välja

─ Om jag ska ge ett råd till er i försäkringsbranschen skulle det vara att inte lyssna så mycket på konsumenterna, säger Peter lite provocerande, men förklarar snabbt vad han menar:

─ Försök istället att hjälpa dem i deras valsituation. Försök att vara det där fyrtornet som vägleder.

Det andra område Peter menar att vi bör studera rör tekniken. Det är bara att konstatera att teknikutvecklingen är accelererande, både vad gäller processorkraft, lagringsutrymme och bandbredd. Allt pekar på att vi kan se fram emot snabbare datorer, mjukvara som utvecklas och ökande datamängder.

AI har sina begränsningar

Till det ska vi lägga till saker som t.ex. artificiell intelligens (AÍ), vilket kommer att revolutionera alla branscher. Och just nu är det försäkringsbranschen som är hetast när det gäller AI.

─ AI kan göra bra saker, men det är viktigt komma ihåg att det finns begränsningar. Än så länge saknas till exempel mänskliga resonemang.

Vi kan se hur det uppstår kommunikativa hjälpmedel, som analyserar texter och föreslår förändringar som gör att vi når  den tänkta målgruppen på ett bättre sätt. Och vi kan se hur systemen blir allt bättre på att lära sig själva.

Ett annat område som är intressant för vår bransch, är försäkringsrådgivning. Och kunderna är inte negativa till att teknik används där. En undersökning utförd av Accenture visade att tre av fyra kunder var positiva till att få rådgivning med hjälp av en robot!

Hur är det då med konkurrensen?

Ja, det kan vara värt att fundera över att många av dagens storföretag inte fanns för tio år sedan. Och det kan då vara värt att ställa sig den besvärande frågan: ”Om du hade kunnat förutspå framtiden, vad skulle du då gjort annorlunda?”

Det som kan vara svårt att se ─ och förutse ─, är pardigmskiftena. Tänk bara på utvecklingen av musikindustrin ─ från LP före 1990, via CD på 90-talet och MP3 efter sekelskiftet, till dagens streaming. Vad blir nästa steg?

 ─ Det är därför inte orimligt tänka sig att de företag som ska bli framtidens konkurrenter, i dagsläget befinner sig i sin linda. Och när det gäller framtiden bör man hela tiden ha i åtanke att det alltid finns ett annat sätt som man kan betrakta världen på, konstaterade Peter Siljerud till sist.