De flesta förknippar nog Schweiz främst med harmoniska alpbyar, kristallklara vattendrag, utförsåkning och materiella ting som klockor och chokladbitar, men för den som sysslar med läkemedel, livsmedel eller bank och finans finns betydligt fler referenspunkter. För oss tio stipendiater – på olika vis försäkringsverksamma men precis lika vetgiriga – var lyckan stor när vi av Svenska Försäkringsföreningen gavs chans att göra studiebesök i Schweiz största stad och Europas försäkringsnav Zürich.
Dagarna i Zürich berikade oss med såväl nya vänner som nya insikter; bland annat att en lunch kan kosta motsvarande 400 SEK utan att smaka särskilt mycket, att frustande flygplansmotorer inte behöver hindra en att anlägga uteservering om bara solläget är bra, att fotoförbud råder på många kontor men att man kommer långt med charm, att en pittoresk bergbana kan föra en till oanade höjder – även metaforiskt talat, och att man i Schweiz generellt sett hellre rekryterar den som kan lite men vill mycket än den som kan mycket men vill lite.
Swiss Re, Partner Re, Swiss Life, Zürich Insurance Group och ABB stod på vår agenda. Gemensamt för bolagens agendor var att hantera inte bara oss utan också inflation, konkurrens om arbetskraft och hållbarhetskrav – frågor som är på tapeten även i Sverige varför vi särskilt vill dela med oss av våra reflektioner i dessa ämnen.
Inflation für alle
Gemensamt för de försäkringsbolag som verkar på den europeiska marknaden torde vara att inflationen, och i spåren av detta höjda räntor, kommer att påverka prissättningen och på kort sikt också lönsamheten inom liv-, sak- och återförsäkring. Därför är det intressant att just inflationen skiljer sig så markant mellan Sverige och Schweiz, där den i Schweiz i skrivande stund ligger runt 3 % men i Sverige på höga 9 %. Anledningarna är flera men övergripande slås man av att Schweiz historiskt verkar ha tagit beslut som gör att landet i turbulenta tider står bättre ekonomiskt rustat än Sverige. Ett exempel som gavs av ett av bolagen vi besökte är att elmarknaden inte är avreglerad; produktionen – och i förlängningen även prissättningen – kontrolleras av myndigheterna.
Schweiz valuta har också ett gott renommé internationellt och har på senare tid stärkts mer än många andra valutor. Det gör att effekten av importerad inflationen till stor del uteblir. Vidare är landet relativt självförsörjande på såväl mat som energi vilket även det gör att landet kommer ut bättre i (universellt sett) osäkra tider som dessa. Något man framöver kan få anledning att fundera kring är om eller hur ett högre ränteläge kan komma att påverka försäkringsbolagens möjligheter till avkastning, och om det kan påverka lönsamhetsnivåerna där en större del av intjäningen historiskt kommit från kapitalavkastning.
Rekryteringssvårigheter i en senior bransch
Som företag vill man aldrig misslyckas med en rekrytering, eftersom den kan vara både dyr och ta tid att genomföra. Stora delar av den svenska försäkringsbranschen söker dock oftare erfarenhet och kompetens än framstående karaktär och utvecklingspotential, vilket i sig sållar bort många möjliga kandidater. Vi verkar i en bransch som utan tvekan värdesätter mognad och yrkeserfarenhet, men någon gång måste vi väl ändå börja bygga underifrån? ”Låsningen” om erfarenhetskrav och svårigheterna i att utifrån det perspektivet hitta rätt medarbetare gör att vi idag ser att rekryteringsprocesserna rör sig trögt, i alla fall här i Sverige. Hos bolagen vi besökte i Zürich hördes andra tongångar. Där rekryterar man gärna direkt från universiteten så länge man ser rätt egenskaper, personlighet och potential i en kandidat. Vi frågar oss om Sverige kan ha nått vägs ände och snart tvingas till samma transformation.
För oss är transformationen inom försäkringsbranschen kanske tydligast på IT-sidan, och det är även där vi ser att rekryteringstrenden förändrats. Man är bra på att rekrytera i skolorna och fånga upp nyutexaminerade, som visserligen saknar den erfarenhet som många efterfrågar men som är hungriga och nyfikna. Vi ser också att rekryteringsbolag med inriktning att hitta just IT-kunniga kandidater med potential blir vanligare. I Schweiz verkar det som att denna inställning smittat av sig till övriga professioner i branschen. Vid en jämförelse länderna emellan konstaterar vi att arbetsgivarnas utmaning i att attrahera och rekrytera rätt personer är den samma, men lösningen har vi inte funnit i Sverige – än.
Hållbarhet is the new black
Termen ”hållbarhet”, ”sustainability” eller ”nachhaltigkeit” står högt på agendan hos de schweiziska försäkrings- och återförsäkringsbolagen. I den svenska försäkringsbranschen har vi länge haft tydliga hållbarhetsambitioner, men även här får frågorna hela tiden en ännu mer framflyttad position. Branschens hållbarhetsfrågor har stor spännvidd och handlar om allt från att förvalta kundernas sparande- och pensionskapital på ett ansvarsfullt sätt, till att förebygga skador och vässa prissättningen till följd av klimatförändringar.
Trots att landet inte är medlem i EU påverkas även de schweiziska bolagen av EU:s regler kring hållbarhet. Inte minst ur ett investerarperspektiv, men, medger man hos ett av försäkringsbolagen, Sverige är fortfarande pionjärer i många delar och fortsatt ”något före” Schweiz. Förutom den allt starkare regulatoriska aspekten av hållbarhetsfrågan finns många intressenter som kan påverka bolagens lönsamhet. Genom att vara ansvarstagande och kunna uppvisa ett gott hållbarhetsarbete kan bolagen öka sina konkurrensfördelar och sin popularitet, både som samarbetspartners och som investeringsobjekt.
Hos de två Zürich-baserade återförsäkringsbolagen Swiss Re och Partner Re fick vi höra om arbetet med klimatförändringar ur olika perspektiv, bland annat om hur man besvarar utmaningarna om konkurrenskraftig och rättvis prissättning. Partner Re imponerade med sin evidensbaserade arbetsmetodik och satsning på akademisk forskning i syfte att förstå och prissätta klimatriskerna korrekt, något som förstås gagnar både Partner Re och dess kunder. Ytterligare ett sätt att förbereda inför ett mer volatilt klimat, och de egendomsskador detta kan resultera i, är att effektivisera skaderegleringen. För att finnas där för försäkringstagaren omedelbart efter att en skada inträffat behöver skaderegleringsprocessen automatiseras. Swiss Re är ett av de bolag i branschen som med avancerade algoritmer utvecklat en process som inte kräver aktiv handling av försäkringstagaren. Ambitionen är att ersättning per automatik ska utgå senast dagen efter att en naturkatastrof orsakat skada.
Hållbarhet avser emellertid inte bara hållbarhet ur ett ekologiskt eller miljömässigt perspektiv, även om det torde vara den mest trendande frågan. Hållbarhet omfattar bland annat också frågor om sociala förhållanden, etik, demografi och bolagsstyrning. Ett av återförsäkringsbolagen lyfte att år 2050 kommer 29 % av Europas befolkning vara 65 år eller äldre. Givet den insikten är det ohållbart att pensionssystemen ännu är oförändrade. Man menar att systemen bygger på felaktiga premisser. Även ur ett arbetskraftsperspektiv är det ohållbart och man befarar både finansiella och sociala påfrestningar – särskilt i Schweiz där den yngre delen av befolkningen i ökad utsträckning, men delvis motvilligt, kommer att försörja den äldre. Inom pensionsförsäkring ser man därigenom en marknad att erbjuda produkter som ger individer möjlighet att leva så självständiga liv som möjligt, även där socialförsäkringssystemen inte räcker till på grund av bristande resurser.
Regelverken förändras i snabb takt och lagstiftningen hårdnar med avseende på hållbarhetsfrågan. Att neka försäkring för stora och smutsiga industrier är därför inte längre en fråga i fokus bara för underwritingavdelningarna. Numera finns även en compliance-aspekt att ta hänsyn till. I förlängningen blir dock även regelefterlevnaden en fråga om lönsamhet och ekonomisk hållbarhet, eftersom de enskilda aktörerna söker samarbeten och investeringar som kan ge långsiktiga och bevisat hållbara relationer. Där menar försäkringsgivarna själva att de kan bidra genom lättillgänglig riskrådgivning och noggrann underwriting. Mycket handlar därför också om att kommunicera var man står när det kommer till hållbarhet, mångfald och inkludering, och man måste visa att man intagit ett bredare perspektiv. Samtidigt pressar det regulatoriska systemet på för att få företagen att gå längre, vilket också innebär fördelar ur konkurrenshänseende för aktörerna på den schweiziska liksom den svenska försäkringsmarknaden. Det är alltså, kan man säga, fråga om en god cirkel där det ena ger det andra.
Som ni förstår var intrycken och lärdomarna många efter fem intressanta studiebesök. Fullmatade med nyttig kunskap om vår bransch och generellt nya erfarenheter stämplade vi igenom säkerhetskontrollen på Zürichs flygplats med siktet inställt på Arlanda, för att ett par timmar senare bli ännu en erfarenhet rikare – i riktigt gott och glatt sällskap är en inställd flight snarare en gåva än en motgång!
Deltagare: Josef Halldelius,Folksam; Hanna Engholm Dalarnas Försäkringsbolag; Wisam Zuheri, Skandia; Maria Ludvigsson, Länsförsäkringar Västernorrland; Sophie.Hulgaard, Protector Forsäkring; Roger Sjöblom, Lärarförsäkringar; David Dahlström, Svedea; Anna Hall, Alecta; Nina Vikenslätt, Dina Försäkringar; Jennie Schaerström, Willis Towers Watson
