Hur påverkar tekniken vårt samhälle?

Artikkelforfatter: Mats Lewan
Position: Författare, talare, journalist
E-mail: mats@matslewan.se
Udgave:
3, 2019
Språk: Svensk
Kategori:

 

– När vi talar om digitalisering är det två saker som vi lätt glömmer bort. Det ena är att teknik som till exempel smartphones inte bara är verktyg utan en drivkraft för förändring. Det andra är att det hela tiden rör på sig eftersom människor inte kan sluta att komma på nya saker. Det är detta som driver utvecklingen framåt, och vi kommer därför att ha en helt ny situation om tio år, på samma sätt som att mycket av det vi har nu inte fanns för tio år sedan.
 
Så inledde Mats Lewan sin presentation ”Nyckeln till framtiden”, vid ett event arrangerat av Svenska Försäkringsföreningen. Mats är civilingenjör, futurist, forskningsanalytiker och författare. Han påpekade att allt går snabbare. Tekniken blir alltmer avancerad och kraftfull. Varje år sker en fördubbling av datorkapaciteten. Utvecklingen har varit exponentiell genom jordens hela utveckling och har aldrig avstannat.
 

Språket viktigaste uppfinningen

Men Mats erinrade oss ändå om att den allra viktigaste uppfinningen skedde för ca 50000 år sedan, nämligen språket. Den är fortfarande allra viktigast, eftersom den har gjort det möjligt för oss att kommunicera med varandra.
 
Ganska naturligt kom Mats in på Artificiell intelligens, AI.
 
– Det intressanta är att maskinerna helt plötsligt har fått ett slags kreativitet och att de gör saker som människor inte gjort förut. Ett exempel på detta är Googles Alpha Go, som används för att spela Go, ett populärt strategispel från Asien. 
 
Alpha Go kunde steg för steg lära sig av spelarnas drag och kunde till sist besegra de mästarna inom detta spel. Men med hjälp av Alpha Go har man också kunnat minska energiförbrukningen i Googles datahallar, alltså inom ett helt annat område. 
 

Bestämma sig för vad människan ska göra

 – Men i den här utvecklingen är det viktigt att bestämma sig för vad människorna är bäst lämpade att göra och vad vi kan låta maskinerna utföra.
 
En intressant notering är att materien är ändlig, men informationen är oändlig. Det innebär att vi måste låta materien få cirkulera, medan det inte finns någon gräns för hur mycket information vi kan producera. När man gjort en sak i datorn, kan den i princip spridas gratis. Men samtidigt har ribban höjts för vad som är en bra upplevelse.
 
– Vi har varit vana vid att göra allt i hierarkisk ordning. I det digitaliserade samhället knyts istället individ ihop med individ. Kanske vi trodde att i och med detta skulle vi alla få tillgång till ”sanningen”. I själva verket fick alla möjlighet att sprida ”sin” sanning, något som få kunde ha förutsett.
 

Kan inte delegera digitaliseringen

Mats betonade att digitalisering inte är något som kan delegeras i företagen, eftersom den är så central för verksamheten. Alla i företaget måste förstå vad digitaliseringen innebär och vilka konsekvenser den medför. Han ser fem ”mind shifts” som pågår i ett företag:
• Från vinst till syfte som ändamål för verksamheten
• Från hierarki till nätverk
• Från kontroll till empowerment (bemyndigande)
• Från planering till experimenterande
• Från att vara hemlig till öppenhet och transparens
 

Våga släppa det gamla

– När man uppfinner något nytt, gäller det att våga det släppa det gamla. Ta självkörande bilar som exempel: Kommer vi själva att få lov att köra bil i framtiden, när självkörande bilar blir verklighet och vi vet att man kan spara uppemot 1 miljon liv om året genom att låta bilarna helt ta över?
 
Mats spekulerade sedan lite grann om försäkringens framtid:
 
– Det är möjligt att kontinuerligt mäta hur du som individ mår och utifrån det bedöma hur stor risk du är när du kör. Men, om vi vet risken för varje individ, behöver vi då försäkringar?
 
En lösning, menar Mats, är att låta människor bedömas försäkringsmässigt efter sitt beteende, men att försäkringen inte sätts efter yttre förhållanden som väder, väg, etc. Den fråga som då måste diskuteras är hur mycket vi ska låta beteenden få styra? Här finns en gränsdragningsproblematik.
 
En större fråga är om nationalstaterna kommer att finnas i framtiden, eller om vi alla kommer att bli ”Google-medborgare”?
 
– Länderna idag är alltför sammankopplade, för att kunna vara renodlade nationalstater. Vi behöver bara se vad som händer i spåren av Brexit-debatten. Men med tanke på att människor är svåra att flytta på, tror jag ändå att nationalstaten har en framtid. Säger Mats och fortsätter:
 
– Kanske blir det så att vi får en Citizen Roaming, på samma sätt som vi idag har Phone Roaming? När man rör sig mellan olika länder skulle man då kunna utnyttja de system som finns i det land som man just nu befinner sig i.
 

Balans mellan människa och maskin

Mats avslutade med att återkomma till balansen mellan människa och maskin, för att dela med sig av sina tankar kring detta. Han pekade på fyra saker som människor är bättre på än vad maskiner är:
• Kreativitet
• Motivera och övertyga
• Empati
• Samverkan – dvs. förmågan att se komplicerade samband och kontext
 
– Vi ska inte glömma bort att, vid sidan av den tekniska utvecklingen, utvecklas också människornas kultur och samverkan.