I den här artikeln tittar vi närmare på försäkringsbedrägerier – utifrån bland annat den nyligen publicerade bedrägerirapporten för 2022 och där vi pratat med Ronja Wildenstam på Svensk Försäkring. Vi har också lyssnat med Ann Hassel Tano på ett av försäkringsbolagen (If) kring hur hon ser på den här frågan.
I slutet av förra året publicerade Polisen en rapport som heter De dödliga bedrägerierna. Rapporten beskriver utvecklingen av bedrägerierna i Sverige och konstaterar att bedrägeribrottsligheten ökat kraftigt under senare år. Om man jämför antalet bedrägeribrott idag med situationen 2012, har ökningen varit 52 procent. Jämfört med 2006 är ökningen hela 270 procent.
Koppling mellan skjutningar och bedrägerier
Bedrägerierna kan vara av typ kortbedrägerier, social manipulation (till exempel romansbedrägerier, investeringsbedrägerier och behörighetsbedrägerier), faktura- och försäkringsbedrägerier, bidragsbedrägerier, osv. Kortbedrägerier och social manipulation svarar tillsammans för drygt hälften av antalet bedrägerier under 2022.
Samtidigt har det dödliga skjutvapenvåldet ökat markant. Rapporten visar på att det finns en klar koppling mellan detta våld och bedrägeribrotten: ”Ungefär 48 procent av de som varit misstänkta för anstiftan, försök eller fullbordat mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång med skjutvapen har även varit skäligen misstänkta för bedrägerier under tidsperioden 2018–2021.”
Närmare 600 miljoner kr i avböjda ersättningar
Det är bra att ha den här bakgrunden och det här perspektivet med sig när vi sedan tittar närmare på försäkringsbedrägerierna. Nyligen presenterade Svensk Försäkring och Larmtjänst sin årliga bedrägerirapport, som innehåller statistisk information om de utredningar som försäkringsföretagen genomförde under år 2022. I korthet kan man säga att cirka 70 miljarder kr betalades ut i skadeersättningar för ungefär 3 miljoner anmälda skador.
Vi har pratat om rapporten med Ronja Wildenstam, Jurist och Senior Legal Advisor på Svensk Försäkring.
─ Försäkringsföretagen gjorde förra året närmare 9000 bedrägeriutredningar, vilket svarar mot 0,3 procent av skadefallen. Utredningarna ledde till att försäkringsbolagen avböjde 0,8 procent av skadeanspråken. Små siffror kan tyckas, men det är stora belopp det handlar om. Under 2022 avböjdes skadeersättningar till ett värde av 578 miljoner kr.
Trots färre antal utredningar, var summan av avböjda skadeersättningar betydligt större än året innan. Och trenden uppåt har varit tydlig de senaste fem åren.
─ En orsak till att siffran ökat kan vara att branschen förra året hade ett fokus på att särskilt granska företagsskador, vilket normalt handlar om större belopp än vad som till exempel är fallet när det gäller privatpersoner. Granskningen visade att 609 utredningar ledde till avböjda ersättningar på 160 miljoner kr.
Den vanligaste orsaken till att försäkringsbolaget avböjer utbetalning av skadeersättning är att försäkringsfallet inte har inträffat eller inte kan styrkas. Den näst vanligaste orsaken är att försäkringstagaren har lämnat oriktiga uppgifter. Tillsammans svarar dessa båda för två tredjedelar av fallen
Få anmälningar leder till åtal
Ronja berättar att utredningarna som försäkringbolagen gör i många fall är utförda av tidigare poliser. De är därför gediget gjorda och innehåller ofta en namngiven person som misstänkt för brottet. Trots det är det bara 17 procent av anmälningarna till polisen som leder till åtal.
─ Det är knappast en siffra som är ett incitament till att anmäla framtida brott, konstaterar Ronja. Och med tanke på att straffen i normalfallet är låga, är det många försäkringsbolag som anser det både kostsamt och meningslöst att göra en polisanmälan
Bedragarna utnyttjar anonymiseringen bakom Internet
Hur ser man då på försäkringsbedrägerierna ute på ett enskilt bolag? Vi har vänt oss till Ann Hassel Tano, Head of Investigation Sweden på If, för att höra hennes syn.
Hon menar att det inte bara är försäkringsbedrägerier som drabbar branschen. Alla typer av bedrägerier påverkar både företagets kunder och hela samhället. Ann är själv speciellt upprörd över bedrägerierna mot äldre personer.
─ Brottsoffren drabbas av ett stort personligt trauma, vilket är det som upprör mig. Bedragarna utnyttjar anonymiseringen bakom Internet och det faktum att många äldre inte har samma datorkompetens som vad yngre personer har. Den här typen av bedrägerier är framför allt ett samhällsproblem och jag anser att det behövs kraftiga åtgärder för att komma åt de kriminella, vilka i stor utsträckning ingår i organiserad brottslighet. Det behövs mer polisiära resurser, även om jag vet att det är fråga om svårutredda brott, ofta med basen i andra länder.
Ökad kontroll av utförsel behövs
Någonting som drabbar såväl branschen i stort, som If, är stölderna inom motorområdet. Även här, anser Ann, att det behövs utökade resurser med mer kontroller rörande utförsel av stöldgods vid våra gränser. Det är väl känt att utförseln av motorfordon och delar till dessa i hög utsträckning går österut. Bilstölder och stölder av bildelar styrs av efterfrågan och ökar den, så ökar även risken för Sverige att drabbas. Hon pekar särskilt på att isoleringen av Ryssland under kriget kan leda till att stölder av motorfordon i Sverige blir ännu mer lukrativt när efterfrågan ökar.
─ Vad vi skulle behöva är en samordnad gränsmyndighet, som tar ett samlat grepp även om utförseln av stöldgods. Den lagstiftning som kom sommaren 2021 skulle ge tullen utökade möjligheter till utförselkontroller visade sig bli ganska tandlöst. Det tillfördes inga extra resurser eller medel vilket därför inte har lett till någon ändring på området. Ska det bli någon effekt, måste staten tillföra resurser.
Antalet multikriminella ökar
Ann pekar på att de som försörjer sig på brott i all större omfattning är multikriminella. De som genomför bedrägerier ägnar sig även åt annan brottslighet såsom stölder eller narkotikabrott mm. Annan brottslighet minskar såsom ex värdetransportrån medan bedrägerierna i allmänhet ökar. Det är pengarna som styr brottsligheten.
När det sedan gäller mera renodlade försäkringsbedrägerier, är det något som förekommer inom alla försäkringstyper. både inom motor, sak- och personförsäkring. Påhittade skadehändelser eller arrangerade bedrägerier förekommer och där finns det även inslag av organiserad brottslighet.
─ Men tittar man på vanliga försäkringsskador, är det tyvärr inte ovanligt att normalt laglydiga privatpersoner ”plussar på” för att täcka till exempel självrisken. Lågkonjunkturen, då många hamnar i ekonomisk knipa, kan göra att frestelsen blir extra stor. Då ska man komma ihåg att det här också är fråga om brott. Tanken bakom alla försäkringar är ju att vi ska dela på riskerna, och då är det inte OK att några försöker ta för sig mer av kakan. Vi behöver därför få till stånd en attitydförändring, så att även brott av den här typen blir klassade som allvarliga brott i allmänhetens ögon, säger Ann Hassel Tano till sist.