Ett och samma problem — men tre olika lösningar - Några synpunkter på danska, norska och svenska försäkringsterminologier

183 AKTUELL LITTERATUR NFT 2/1994 Inom loppet av åtta år har man alltså i tre närbesläktade länder med likartat försäkrings- väsen givit ut böcker med i princip samma innehåll och samma syfte. Det är mot den bakgrunden intressant att kunna konstatera att man organiserat arbetet på olika sätt, haft varierande idéer om verkets omfång och ty- pografiska utformning och även åstadkommit inbördes ganska olika produkter. Skiljaktigheterna kommer i viss mån till synes redan i boktitlarna. Den norska ”For- sikringsterminologi” och den svenska ”För- säkringstermer” är just vad de utger sig för att vara, dvs. termlistor, i vilka man kort och koncist definierar de uppslagsord som efter sträng sållning befunnits värdiga att upptagas till behandling. Den danska, ”Dansk For- sikringsleksikon”, har en mera beskrivande, stundtals nästan berättande karaktär, vilket naturligt nog medfört längre texter under de enskilda uppslagsorden. Ett och samma problem — men tre olika lösningar Några synpunkter på danska, norska och svenska försäk- ringsterminologier av Tage Eriksson och Hans von Heijne I Norge, Sverige och Danmark har man på senare år — i nu nämnd ordning -— funnit det angeläget att till tjänst för sina försäkringsanställda och andra intresse- rade publicera moderna försäkringsterminologier. Forsikringsterminologi, ord og uttrykk i forsikring. Utgiven av Forsikringssko- len, Oslo 1985. 54 sidor. Ny upplaga beräknas utkomma under 1995. Försäkringstermer, definitioner, kommentarer, förkortningar. Utgiven av Svenska Försäkringsföreningen, Stockholm 1987. 175 sidor. Dansk Forsikringsleksikon. Utgivet av Forsikringshøjskolens Forlag, Köpen- hamn 1993. 213 sidor. Det är publicerandet av den sistnämnda skriften som föranlett dessa reflexio- ner. Arbetets organisation Den norska skriften hade en ensam redaktör, Carl-Fredrik Kolderup, som sannolikt själv stod för formulerandet av definitionerna men därvid enligt förordet stödde sig på ”mange fageksperter”. Den svenska hade två redaktörer, Tage Eriksson och Hans von Heijne, som tillsam- mans formulerade och finslipade samtliga definitioner och därvid hade hjälp av elva i förordet namngivna experter på preciserade delområden. Den danska boken slutligen har haft tre redaktörer, Svend Guldager-Nielsen, Lis Has- ling och Mogens Kjær, som svarat för redige- ring och samordning. De har haft inte mindre än 54 i boken namngivna ”medförfattare”. Man får veta från vilka försäkringsbolag och organisationer författarna hämtats. Däremot anges tyvärr inte deras respektive expertom- 184 AKTUELL LITTERATUR råden. Av förklarliga skäl har den mycket stora medarbetarskaran dels lett till att texten trots redaktörernas samordningssträvanden blivit mindre homogen än i de båda andra böckerna, dels till att den blivit mera mång- ordig. Typografin Alla tre böckerna har en läsvänlig, flerspaltig sättning. Den danska boken är trespaltig me- dan man i Norge och Sverige nöjt sig med två spalter. I Norge och Sverige har man varit generös med utrymmet och presenterat varje upp- slagsord på egen rad. I Danmark däremot har man låtit texten börja på samma rad som uppslagsordet. Alla tre böckerna har väl till- tagna blankrader mellan varje uppslagsord — en ”lyx” som var mindre vanlig i gamla tiders uppslagsverk, där man kunde låta uppslagsor- den med sina texter följa direkt på varandra utan någon blankrad. Norrmän och svenskar har markerat över- gången från uppslagsord på en bokstav till nästa med den nya bokstaven i stor versal på egen rad. Danskarna däremot låter t.ex. det sista ordet på K direkt följas av det första på L utan någon som helst markering i form av ett versalt L eller några extra blankrader. Norrmännen skriver hela uppslagsordet versalt, danskarna skriver endast ordets be- gynnelsebokstav med versal medan svensk- arna följer principen att sätta uppslagsorden i den form i vilken de normalt kommer till synes i löpande text, dvs. med liten begynnel- sebokstav. En viktig detalj i alla uppslagsverk är hän- visningarna till andra uppslagsord i verket. Norrmännen använder här brödtextens stil även för hänvisningsorden. Danskarna skri- ver hänvisningsorden versalt, vilket ibland leder till ganska svårlästa ordsekvenser. Se t.ex. uppslagsordet ”EF-direktiv”. Svenskar- na slutligen skriver hänvisningsorden kursivt varjämte de i den löpande texten kursiverar samtliga ord som på annat ställe i boken figurerar som uppslagsord. Förkortningar behandlas på två olika sätt. Danskar och norrmän fogar in dem på sin alfabetiska plats i den löpande texten medan svenskarna samlar alla förkortningar i en se- parat förteckning i slutet av boken, varvid dock vissa frekventa förkortningar även an- ges i texten. Textinnehållet Vi inskränker oss här till några spridda syn- punkter på enskilda uppslagsord i det aktuella danska verket. Indirekte forsikring Denna term har uppenbarligen olika betydel- ser i danskan och svenskan. I Dansk for- sikringsleksikon sägs den vara synonym med ”genforsikring”. I Sverige är den enbart syno- nym med ”mottagen återförsäkring”, dvs. ”af- fär som ett försäkringsbolag mottager från andra försäkringsbolag”. Jfr uppslagsordet ”genforsikring” i det dans- ka verket, där texten inleds med orden ”Også benævnt reassurance” och avslutas med or- den ”Genforsikring benævnes ofta indirekte forsikring.” Franchise Den danska texten lyder: ”Et søforsikringsudtryk, der betegner en særlig form for selvrisiko. Det aftalte fran- chisebeløb fradrages i erstatning for skade på skib under kaskoforsikring og for skade på gods under transportforsikring.” Den svenska texten är mera allmän och lyder: ”franchise (inom skadeförsäkring) själv- risk för försäkringstagaren som gäller för varje skada som inte överstiger ett visst, i försäkringsavtalet angivet belopp, men som bortfaller om skadan överstiger detta belopp.” 185 AKTUELL LITTERATUR Personforsikring Bör inte detta uppslagsord utöver liv- och olycksfallsförsäkring också omfatta privat sjukförsäkring? Om nu den försäkringsfor- men förekommer i Danmark. I texten avseende personforsikring anges att uttrycket ”summaforsikring benyttes sy- nonymt hermed”. Så är säkerligen fallet, men synonymin kan väl inte vara 100-procentig. I olycksfallsförsäkring — som ju är en form av personförsäkring — förekommer ju vissa slag av ersättningar (t.ex. för läke- och resekostna- der), som inte hör hemma under summaför- säkring. Ansvarsforsikring Texten efter uppslagsordet inleds på följande sätt: ”Ansvarsforsikring er en forsikring mot det tab etc.” Samma skrivsätt används för åtskilliga andra uppslagsord t.ex. ”A-dag- penge”. En utrymmesbesparande och mer lexi- kografisk inledning hade varit ”Ansvarsfor- sikring, forsikring mot det tab etc.” Brandforsikring Texten har fått en relativt lång historisk inled- ning med angivande av de två äldsta danska försäkringsbolagen. Detta trots följande rader i förordet: ”På et enkelt punkt har vi imidlertid været konsekvente. Vi har skåret alle sel- skabsnavne, alle personalia og alt historisk stof bort.” Brandårsager Under detta uppslagsord liksom t.ex. under ett flertal föreningar innehåller texten olika sifferuppgifter som alla snabbt blir föråldra- de. Forsikringsplikt Här har ordet ”tegne” använts i sin rätta bety- delse: ”En lovgivet pligt til at tegne forsikring etc”. På en del andra håll, t.ex. under uppslagsor- det ”Forsikrede”, har emellertid termen ”teg- ne” använts även för försäkringsgivarens ak- tivitet i samband med försäkringsavtalets in- gående, där det hellre borde ha stått ”medde- lat” försäkring eller något liknande. Samma dubbelbetydelse hos ordet ”teckna” förelig- ger tyvärr också i det svenska försäkrings- språket. Co-assurance Termen skrivs uppenbarligen i Danmark med bindestreck, jämför Reassurance. Eventuel forsikring ”En livsforsikring, hvorfra der endnu icke er kommet ydelser til udbetaling. Det modsatte betegnes som en aktuel forsikring.” Att beteckna en i kraft varande försäkring som ”eventuel” förefaller oss vara ett ganska ologiskt språkbruk. Men alla ska veta att även det svenska försäkringsspråket innehåller många egendomliga och föga logiska termer. Se härom närmare i vår uppsats ”Svensk för- säkringsterminologi. En stunds botanisering i en nog så artrik flora.” (NFT 2/1988). Professionel ansvarsforsikring Återigen en term som ter sig egendomlig med svenska ögon. Finns det några ”uprofesionel- le ansvarsforsikringer”? Såvitt vi kan se är det här fråga om den försäkringsform som på svenska heter ansvarsförsäkring mot förmö- genhetsförlust. Open cover Enligt den danska definitionen är ”open co- ver” det engelska uttrycket för ”generalpoli- ce”. Enligt den svenska terminologin är ter- men open cover synonym med termen ”fakul- tativ/obligatorisk återförsäkring, dvs. återför- säkring av enskild risk, där varken cedenten eller återförsäkraren är på förhand bunden av 186 AKTUELL LITTERATUR något avtal om att avge respektive acceptera risken i fråga”. Sannolikt är båda definitionerna riktiga. Ingendera redaktionen har alltså varit full- ständig i sin definition av termen. Pensions- og livsforsikring En bokstavlig tolkning av denna i och för sig praktiska ordsammanställning skulle innebä- ra att pensionsförsäkring inte har karaktären av livförsäkring. Skadefrekvens Under detta uppslagsord förekommer följan- de mening: ”Beregnes for en branche, del- branche eller mindre segment af forsikringer etc”. Översatt till svenska skulle meningen lyda: ”Beräknas för en verksamhetsgren, för- säkringsgren eller mindre försäkringsform etc.” Anledningen till denna olikhet mellan ter- minologierna är att vi i svenskan velat begrän- sa användningen av termen ”bransch” till att uteslutande avse försäkringsnäringen i dess helhet. Det är t.ex. inte särskilt lyckat att tala om både ”försäkringsbranschen” och ”bilför- säkringsbranschen”. EF-direktiv På ett flertal ställen i den danska skriften finns av naturliga skäl uppslagsord med anknyt- ning till olika EF-direktiv, något som även påverkat terminologin. Detta gäller t.ex. upp- slagsordet ”solvensmargen”. Motsvarande svenska term är ”konsolideringsgrad”. Våra kunskaper i danska är alltför bristfäl- liga för att upptäcka tryckfelsnisses eventuel- la härjningar i spalterna. Så mycket kan dock konstateras att danskarna inte lyckats över- träffa den norska bedriften — att åstadkomma ett tryckfel på den allra första raden i hela terminologin. Avslutande synpunkter Inom redaktionen för den svenska National- encyklopedin cirkulerar följande tänkvärda historia. Barnbarnet ser med beundrande blickar på sin farfar som täljer på en fin trähäst och frågar: ”Farfar, hur gör Du egentligen?” Far- far svarar: ”Det är ingen konst. Jag täljer bara bort allt som inte är häst”. Här aktuella ordboksredaktörer torde kän- na igen sig i den historien. Det verkligt svåra i terminologiskrivandet är att välja bort alla de termer som inte skall vara med respektive att begränsa textmängden under varje enskilt uppslagsord. Detta har samtliga redaktörer — från sina delvis skilda utgångspunkter — lyck- ats bra med. Den danska terminologin är den första nord- iska som också utkommer i elektronisk form — en självklarhet i våra dagar när snart sagt varenda försäkringstjänsteman har sin egen lilla statusdator på skrivbordet. Och en lika självklar uppgift för nästa upplaga av den svenska terminologin, som redan efter sju år börjar visa tecken på ålderdomssvaghet. Lik- som givetvis för de okända redaktörerna för Finlands än så länge obefintliga första försäk- ringsterminologi. Må det tillåtas oss att avslutningsvis återge den ”korta sammanfattning av hela den svens- ka termlistan” som — ”till tjänst för de läsare som har ont om tid” — återfinns på sidan 165 i den svenska boken. Vi har en mycket be- stämd känsla av att den är minst lika tillämplig i våra tre nordiska grannländer som i Sverige. 187 AKTUELL LITTERATUR Förlåt jag hörde inte Fackterminologisk tungvrickarvisa Melodi: Kostervalsen Text: Fic du Ficon Assuransen är för försäkringsmän kärt besvär. Och den språkmystär som vi ser som helt necessär avsedd främst väl är att förvirra båd’ Påhl och Bror Pehr. Vem begär att nån sig lär denna vokabulär? Svensk försäkringsterminologi har nog vissa drag av term-mani. Ordknappologi, fackidioti, språkligt frimureri. Ord som lever mindre goda liv. Fras som borde va’ prohibitiv. OBS — en asterisk. Är den termen frisk eller en avslagsrisk? Generalpolis med en självrisk som är franchise. Perils of the seas assureras med öppen polis. Flytande karens finns på landbacken — inkonsekvens! Excedent ger aliment åt en retrocedent. FPG- och PRI-system låter som ett svårfattligt poem. Reciprocitet, underdödlighet, överkapacitet. Koncession och antiselektion. Vad betyder korttidsduration? Språket högst sekret. En blott allting vet — vår tillsynsmyndighet. I respitårstrapp springer livräntetagare kapp. Smygzillmerad risk säljs nog sällan direkt över disk. Utanför vår kust står en konstruktiv totalförlust. Biförpliktelsekulans ges nog alltid nånstans. Mellan-, mega-, topp- och livsfallsrisk. C- och D-risk — inte riktigt frisk. Enskilt haveri kan man råka i med varje certeparti. Hjälpta av de stora talens lag klarar vi nog engångsskattbeslag. Liv och stundom död är vårt levebröd — sällan försäkringsnöd. Andra excedent och så branschtariffsupplement. ATP-procent. Säg hur stavas kon(n)ossement? Retrocessionär bör sig akta för långsvansaffär. Manko, kasko, bordereau — assuransens bon mots. Lättviktsmotorcykellåsrabatt, premiesänkningshöjningssänkdebatt, bruttovinsttillägg, dubbel mellanvägg — tarvas väl fler belägg? Fondgilla reservplaceringar, minimala maximeringar, premiepauschal — vem kan va’normal med sådant dagligt tal ???