Det är inte ofta som bränder får en så nyhetsmässigt långvarig spridning över hela världen som den tragiska branden i Grenfell Tower i London, sommaren 2017. En av orsakerna var naturligtvis att över 80 personer omkom, men också att många började fundera över om de byggnadstekniska orsakerna till branden även kunde hittas i andra byggnader, även utanför Storbritannien.
Vid ett frukostmöte, arrangerat av Svenska Försäkringsföreningen i september, berättade Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, om branden i Grenfell Tower och vad som orsakade den.
Viktigt alltid genomföra tredjepartskontroll
─ Huset byggdes 1974. Under 2016 genomfördes en ombyggnad, då man la på en isolering av cellplast innanför ytterväggen. Normalt sett ska en lägenhetsbrand kunna uppstå, utan att för den skull elden sprider sig i huset. I det här fallet hade cellplastisoleringen satts upp på ett sådant sätt, att en luftspalt uppstått mellan yttervägg och isolering. Det blev rena skorstenseffekten, konstaterade Lars Brodin.
Utredningen kring branden har ännu inte kommit så långt, men man har redan sett att en bakomliggande faktor var att många aktörer, bland annat underentreprenörer, varit inblandade i renoveringen. Risken är därför att någonting fallit mellan stolarna under renoveringsprocessen.
Cellplast används i stor utsträckning på byggplatserna även i Sverige, vilket är ett problem som Brandskyddsföreningen har uppmärksammat. Det finns ett omfattande regelverk kring hur brandskyddet av fastigheter ska utformas, som kan hittas på Boverkets hemsida (http://boverket.se/sv/byggande/sakerhet/brandskydd).
─ Problemet är inte att det skulle saknas ett regelverk, utan det som uppstår om reglerna inte följs. Stora krav måste ställas på de olika aktörerna och man måste vara medveten om risken för att saker ska falla mellan stolarna. Vår rekommendation från Brandskyddsföreningen är därför att man alltid genomför en tredjepartskontroll av brandskyddet, sa Lars Brodin, som också betonade vikten av att försäkringsföretagen ställer krav.
─ Med tanke på Grenfell Tower, måste fasadlösningar vara en viktig del av riskanalysen.
För den som behöver fördjupa sig i detta område, erbjuder Brandskyddsföreningen utbildningar, konferenser, litteratur, m.m. (https://www.brandskyddsforeningen.se/webbutik/).
Kraftigt minskade kostnader för bränder orsakade av heta arbeten
Ett annat område som lyftes fram på medlemsmötet och som bedrivs inom ramen för Brandskyddsföreningen, var ett skadepreventionskoncept med utbildning och certifiering av människor som arbetar med brandfarliga heta arbeten och som utförs på en tillfällig arbetsplats. Det kallas Heta Arbeten® och är inriktat på arbetsmoment som medför uppvärmning eller gnistbildning och som kan riskera att orsaka brand.
─ De totala skadekostnaderna för bränder direkt orsakade av heta arbeten, har sjunkit med 75 procent av kostnaderna sedan vi inledde Heta Arbeten i början av 1990-talet. Under samma period har antalet bränder minskat med 80 procent, berättade Pia Ljunggren, affärsområdesansvarig för Heta Arbeten.
Heta Arbeten omfattar fjorton säkerhetsregler, som är avsedda att minska skador, spara pengar och ─ inte minst ─ rädda liv. De är framtagna av Brandskyddsföreningen, tillsammans med försäkringsbolagen.
─ De fjorton reglerna var tidigare tretton. Fr.o.m. kommande årsskifte lyfter vi fram tillståndsansvaret, genom att den tidigare ingressen Tillstånd förs in som regel. Det visar att det ställs stora krav på den person som har tillståndsansvar.
Själva utbildningen av hetarbetare sker med hjälp av olika utbildningsarrangörer, men Brandskyddsföreningen utbildar alla instruktörer. Vid utbildningstillfällena finns det alltid med certifierade instruktörer. För närvarande är antalet aktiva instruktörer närmare 800 och det finns nästan 450 utbildningsarrangörer.
Att säkerställa kvalitén i alla led är mycket viktigt, enligt Pia Ljunggren. Det sker bl.a. genom styrdokument, formella arrangörsavtal samt kvalitetsbesök hos arrangörer och instruktörer. Hon betonade också hur viktigt det är att reglerna finns med i försäkringsvillkoren.
Vad gäller då för utlänningar som utför heta arbeten?
─ Sverige godkänner de andra nordiska ländernas certifieringar, även om det finns vissa skillnader mellan regelverken. Men den som arbetar här i landet, måste vara medveten om vad som gäller här, betonade Pia Ljunggren och fortsatte:
─ För dem som kommer från andra länder, finns det utbildningar att tillgå på olika språk för att få certifiering. Men det är tidvis problem med falska certifikat och därför uppmanar vi kunderna att gå in på vår hemsida (hetaarbeten.se) och kontrollera giltigheten.
Räddar stora värden
Restvärderäddning är en annan verksamhet som Brandskyddsföreningen bedriver, avsedd att minska konsekvenserna av en olycka. Det handlar om ca 8800 uppdrag per år. De utförs på uppdrag av Restvärderäddningen av räddningstjänster, parallellt eller i direkt anslutning till en räddningsinsats, eller av de ca 80 restvärdeledare som ingår i organisationen och som är verksamma 24/7.
Restvärdeledarna är normalt brandmästare eller brandingenjörer, som har det här uppdraget vid sidan av sitt ordinarie jobb. De har fullmakt att företräda försäkringsbolagen under 48 timmar.
Restvärdeledarens uppdrag varar tills försäkringsgivaren eller ägaren själv är beredd att ta över ansvaret för skadan. De bidrar till att drabbade snabbare kan återgå till vardagen eller att verksamheter snabbare kommer igång efter avbrott.
─ Vår restvärdeverksamhet bidrar till att skapa stor samhällsnytta. Vi sparar stora pengar och räddar stora värden. Årligen sparar bara restvärderäddningsuppdragen uppskattningsvis mellan 1,5 och 2 miljarder kronor och då är inte samhällskostnaderna för att skapa hinderfri väg inkluderat, berättade Marie Hansson, som är vice VD på Brandskyddsföreningen.
Att vara restvärdeledare är långt ifrån något rutinuppdrag. Ibland kan det bli väldigt omfattande, som t.ex. vid översvämningar eller som vid skogsbranden i Västmanland 2014, då de ingick i den operativa gruppen ─ vilket är unikt.
En annan typ av insatser som kan uppmärksammas, är de som sker med hjälp av konservatorer för att rädda ovärderliga saker, t.ex. kulturföremål.
För den som vill veta mer om restvärderäddning finns mer information på rvr.nu.