I år är det hundra år sedan Brandskyddsföreningen bildades. Nft har träffat föreningens marknads- och kommunikationschef, Anna Karin Källén, för att få veta mer om vad som händer under jubileumsåret och hur verksamheten har växt fram under den här tiden – men också lite om framtida utmaningar.
När Brandskyddsföreningen startade 1919 var det oroliga tider. Första världskriget hade precis slutat och svenskarna hade brist på kol. Standarden på den elektriska utrustning man använde stod långt efter dagens och bristen på kol gjorde att man eldade med ved. Både el och ved innebar brandrisker. Det fanns ett antal personer – bland annat Carl Borgenstierna, föreningens förste ordförande – som såg riskerna och behovet av ett förebyggande brandskydd.
– Det är intressant att se att elen även idag har brandrisker, fast av ett annat slag. Utvecklingen av material för elinstallationer har gett oss säkrare elanläggningar men ny teknik skapar också nya typer av risker, exempelvis i samband med laddning av elfordon. Vi ser också att den ökade privatimporten av exempelvis laddare leder till en ökning av bränder liksom felaktigt utförda elinstallationer, berättar Anna Karin Källén.
Tillbaka till historien. 1920 gavs första numret av tidningen Brandskydd ut och 1925 bildades Elektriska Nämnden för besiktning av bland annat el-centraler. Nämnden blev tio år senare en del av Brandskyddsföreningen.
Under 30-talet tillkom utbildningar som en viktig del av föreningens verksamhet. Då antogs en kursplan för brandbefäl och den första kursen hölls 1933.
Sluta använda bensin i hemmen
Under 1930-talet och sedan under andra världskriget blev det alltmer uppenbart att många brandfarliga varor fanns i de svenska hemmen. Här identifierades en stor risk om Sverige skulle dras in i kriget och bomber börja falla. De brandfarliga varorna skulle då kunna bidra till att skadorna blev ännu större.
Ett exempel på detta är något som idag kan tyckas vara märkligt, nämligen att det lagrades bensin i många hem – bensin som var avsedd för de ganska vanliga bensinspisarna. Brandskyddsföreningen bedrev 1933 en kampanj för att få människor att sluta använda bensin i sina bostäder.
Ett annat exempel riktat mot de svenska hushållen, är kampanjen ”Städa din vind” från 1938. Människor hade (och kanske har även idag…) mycket bråte på sina vindar, som innebar brandrisker.
Direkt efter kriget var Brandskyddsföreningen med och bildade Folk och Försvar. Under kriget hade föreningen och försvaret arbetat tillsammans, och även idag är det samarbetet levande.
– Som exempel kan nämnas den olycka förra sommaren, när fåglar kom in i ett JAS-plans motor och piloten tvingades skjuta ut sig ovanför Ronneby. En av våra miljörestvärdeledare inkallades för att bistå med expertis vid hanteringen av miljökonsekvenserna efter olyckan, berättar marknads- och kommunikationschefen.
Fokus på arbetsskydd
Under 50- och 60-talen kom mycket av Brandskyddsföreningens verksamhet att fokuseras på arbetsskydd. Det var naturligt, med tanke på att den snabba tillväxten inom industrin ledde till fler arbetsrelaterade olyckor. Som exempel kan nämnas den första svetskampanjen 1961 och utbildningen ”Stoppa loppan” 1970, som båda var medel för att minska brandriskerna vid svetsning.
– Från Brandskyddsföreningens sida är vi mycket stolta över att under åren kunnat bidra till att minska både antalet skador och kostnader för arbetsolyckor på grund av så kallade Heta Arbeten. Ett av de senare exemplen är vår satsning ”Heta Arbeten®”, som lanserades 1990 och är ett skadepreventionskoncept för allt från svetsning, skärning eller arbeten med snabbroterande verktyg till takarbeten, borttagning av målarfärg, varm hästskoning eller ogräsbränning, berättar Anna Karin Källén.
Framgångsrikt med brandvarnare
En opinionsmässigt mycket framgångsrik kampanj genomfördes på 80- och 90-talen och handlade om brandvarnare. Kampanjen innebar ett stort pådrag i olika media för att förmå människor att installera brandvarnare i sina hem. 1981 hade 25 procent av alla villahushåll brandvarnare, men bara 3 procent av lägenheter i flerfamiljshus. 1996 var siffran 75 procent av alla hushåll. Och 1999 blev brandvarnare obligatoriskt i all nyproduktion av bostäder (och bostäder som genomgått större ombyggnader).
2009 började Brandskyddsföreningen med certifieringen ”Brandskyddat hotell®”. Det är framförallt Scandic Hotel-kedjan som har sina hotell certifierade efter denna norm, men även en del fristående hotell. Det handlar dels om att göra allt som lagen kräver för att förebygga eller minska konsekvenserna av en brand och dels att till exempel utbilda personalen och se till att det finns en relevant brandskyddsorganisation på de enskilda hotellen.
Under senare år har föreningen framgångsrikt bedrivit kampanj mot att sälja engångsgrillar när eldningsförbud råder. Inte minst med tanke på senare års torra somrar, har det här varit mycket angeläget och dagligvaruhandeln har också ställt sig bakom detta.
Nätverkande viktigt
Totalt har Brandskyddsföreningen cirka 85 medarbetare på huvudkontoret i Stockholm. Runt om i landet finns 22 fristående, lokala brandskyddsföreningar. Varje lokal brandskyddsförening har en styrelse och en verksamhetsledare med uppgift att hjälpa företag, organisationer och allmänheten med utbildning och information inom området brandskydd. Man bedriver också lokal opinionsbildning riktad mot barn och ungdomar, t.ex. kampanjen ”Upp i rök”. Till sin hjälp har man bland annat figuren Flammy, som på ett lättsamt sätt kommunicerar brandsäkerhet med de yngre barnen.
– Nätverkande är något som är mycket viktigt för oss. Våra normer, regler och rekommendationer för allt från byggnadstekniskt brandskydd till hur brandfarliga varor ska hanteras är stommen i vårt förebyggande arbete. Dessa normer och regler blir ofta ”soft law”. De tas fram i olika kommittéer och arbetsgrupper med externa medlemmar från myndigheter, företag, expert- och branschorganisationer med flera. På så sätt förankras våra normer väl i samhället och bidrar till att Brandskyddsföreningen blivit navet kring brandsäkerhetsfrågorna, konstaterar Anna Karin.
Forskning är naturligtvis också viktigt för föreningen. 1979 bildade man det som idag heter Brandforsk och som idag sponsrar flera olika forskningsprojekt inom brandskydd.
Flera aktiviteter under jubileumsåret
Vad händer då under jubileumsåret?
– Vi har på flera olika sätt under hela året uppmärksammat att vi fyller 100 år i år. Till exempel har vi under många år haft en stor konferens i maj, som heter ”Brand” med beslutsfattare och befäl inom kommunerna och räddningstjänsterna som främsta målgrupp. I år fick konferensen en internationell prägel, med talare och forskare från en rad olika länder, som uppmärksammade vårt jubileum, berättar Anna Karin.
En annan aktivitet har varit Brinnovation. Det var en idé- och innovationstävling som ville utmana en bred krets av forskare, idégivare, innovatörer och entreprenörer att bidra till en bättre framtida brandsäkerhet i bostäder. Det kom in 80 bidrag och tävlingen vanns av tre kvinnliga medarbetare från räddningstjänsten, som bland annat skrivit en pjäs för barn om hur man kan förebygga brand och vad man ska göra om branden ändå bryter ut.
Ett specialnummer av tidningen Brandsäkerhet har getts ut, som berättar om föreningens intressanta historia, som naturligtvis också går att följa på hemsidan. Och snart kommer en jubileumsbok.
Vilka är utmaningarna?
Hur ser då föreningens ledning på vilka utmaningar som ligger framåt i tiden?
– Vi är en ideell, allmännyttig förening och inget branschorgan, utan ser till hela samhällets nytta. Vi är mycket måna om vårt oberoende, att alltid utgå från fakta och kunskap och att alltid verka i det allmännyttigas intresse. Dessutom vill vi fortsätta att vara engagerade genom att ta ansvar, se helheten och utvecklas tillsammans med våra medlemmar, partners och kunder. Sedan har vi som ambition att alltid vara nyfikna på omvärlden – på nya lösningar, teknik och forskning. Vi vill se de här sakerna både som utmaningar och som möjligheter för bättre brandskydd och även för vår egen utveckling, säger kommunikations- och marknadschefen Anna Karin Källén.