Vad händer på pensionsmarknaden?

Artikel forfatter: Svenska Försäkringsföreningen
E-mail: info@forsakringsforeningen.se
Utgave:
2, 2019
Sprog: Svensk
Kategori:
 
 
I början av april arrangerade Svenska Försäkringsföreningen ett heldagsseminarium kring pensioner. Den övergripande frågan gällde vad som lett fram till dagens val av försäkringsprodukter och vad det finns för tankar om framtidens liv- och pensionsverksamhet. 
 
Ninni Wibeck, dagens moderator och till vardags VD för KPA Pensionsservice, inledde med att definiera några delområden för dagens seminarium:
• Trygga pensioner
• Hur göra det enklare för gemene man?
• Digitaliseringen
• Stärkt konsumentskydd
• Gröna pensioner
 

Inget motsatsförhållande mellan hållbarhet och avkastning

Sedan tog Pontus Bergekrans, Head of Investments på SEB Pensioner & Försäkring, över scenen för att diskutera kapitalförvaltning och hållbarhet.
 
– Vi märker att många kunder har ambitioner när det gäller hållbarhet. På SEB försöker vi nu på olika sätt möta deras krav.
 
När det gäller kapitalförvaltning pekade han på två megatrender, som det gäller att förhålla sig till. Den enda är den radikala minskningen av den svenska tioåriga statsobligationsräntan, där vi under lång tid får vänja oss vid en lågräntemiljö. Pontus tror att trycket mot att få upp räntan så småningom kommer att öka, men också att rätt små ränteförändringar kan komma att ge stora effekter.
 
Den andra megatrenden rör en omvärld i förändring. Här pekar Pontus särskilt på demografin, standardhöjningarna och klimatförändringarna.
 
– Jag ser inget motsatsförhållande mellan hållbarhet och avkastning, men däremot en komplexitet. I själva verket är inte hållbarhet längre en isolerad fråga, utan idag integreras den alltmer. Det man kan säga är att vi är bra på att mäta avkastning, men det finns ytterligare att göra för att kunna mäta hållbarhet på ett bra sätt.
 

Större krav på kunskap och kompetens

Finansinspektionen har som uppdrag att bidra till ett stabilt finansiellt system, samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenterna. Helena Thessén, Finansinspektör på Finansinspektionen, lyfte fram tre saker som leder till ökat konsumentskydd:
• Stabila företag
• Tydlig information, dvs. relevant och begriplig, till kunderna
• Omsorgsplikten, som utgår ifrån konsumenternas behov och förutsättningar
 
Den 1 oktober 2018 trädde försäkringsdistributionsdirektivet (IDD) i kraft.
 
– Ett problem har varit att företag ibland satt sina egna intressen före konsumenternas. Istället måste det vara så att man ska kunna förvänta sig att rådgivarna alltid ser till konsumenternas bästa.
 
Vad innehåller då det nya regelverket? Helena nämner fem punkter. För det första ställs större krav på kunskap och kompetens, som ska vara lämplig, tillräcklig och relevant. Punkt två handlar om nya regler när det gäller information, som ska överlämnas i god tid.
 
– Den tredje punkten gäller dokumentation, som alltid ska vara en del av rådgivningssamtalet. Det finns egentligen inga regler för hur den ska se ut, men den måste lämnas över till kunden och sedan sparas så länge det är nödvändigt. Med tanke på att den allmänna preskriptionstiden är tio år, bör riktmärket vara elva år, konstaterade Helena.
 
När det gäller försäkringsbaserade investeringsprodukter, är det, för det fjärde, viktigt att konsumenten känner sig trygg med beslutet. Och, för det femte, försäkringsproducenten kan aldrig skylla på rådgivaren, utan måste följa upp så att produkterna säljs till rätt målgrupp.
 
Helena tog också upp Priips-förordningen, som handlar om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter.
 
– Det har kommit mycket regler på senare tid. På Finansinspektionen är vi medvetna om detta och att tiden för implementering ibland varit alltför knapp, avslutade Helena.
 

Våga prova nya lösningar i kärnverksamheten

– Finansbranschen är den industrigren som just nu är bäst på att utnyttja tekniska landvinningar, framhöll Tony Pettersson, VD på SPP Konsult, när han tillsammans med Johan Lengqvist, VD för Claremont Information Management, diskuterade hur långt branschen har kommit inom IT och hur stor påverkan kunden har.
 
Ett av deras råd var att man ska våga prova nya lösningar – även i kärnverksamheten. Det kan också vara intressant att använda sig av emotionella saker för att öka kundupplevelsen. Som exempel nämnde de en kundtjänstmedarbetare som, under ett samtal med en kund, snappade upp att kunden ifråga skulle fylla 80 år ett par veckor senare – och sedan såg till att en blombukett skickades på födelsedagen!
 

Öka kundernas engagemang

Hanna Raftell, Chief Client Officer på Opti, tog upp frågan om branschen kan använda sig av fler rådgivningsverktyg för att öka kundernas engagemang. Deras förhållningssätt har förändrats – från att tidigare ha gått till sitt försäkringsbolag och få de tjänster man behöver, till att alltmer köpa tjänster från olika leverantörer.
 
– Vi vet att kunderna vill ha hög avkastning efter avgifter, ”ha koll på läget” och känna trygghet. Om vi ska kunna öka deras engagemang, måste vi vara medvetna om att det varierar från individ till individ och över tid. Allt bygger på tid, kunskap och intresse.
 
Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK, berörde i sitt anförande ITP-upphandlingen 2018.
 
– Det är tredje gången sedan 2007 som vi gjorde en upphandling av tjänstepensioner. Vi valde upphandling främst för att hålla avgifterna nere.
 

Initiativ till nytt privat pensionssparande

– Det finns ett glapp mellan förväntad och faktisk pension. Det en pensionär får ut ligger i genomsnitt på 60 procent av slutlönen, men det är en stor spridning. Skillnaden mellan män och kvinnor är stor, men det beror inte i första hand på pensionssystemet, utan på ett ojämlikt arbetsliv.
 
Det konstaterade Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom på Svensk Försäkring. Pensionskartan ritas nu om och hon nämnde tre olika orsaker till detta.
 
– För det första ökar tjänstepensionerna i betydelse och vi vet att de kommer att göra så även i framtiden, bl.a. beroende på höga reallöner. Avsättningarna ökar, framförallt på förbundsnivå. Genomsnittligen var de fem gånger högre 2016 än tjugo år tidigare. Många har mer än 4,5 procent i avsättning.
 
En effekt av detta är att det blir krångligare att byta jobb, eftersom det är olika avsättning inom olika avtalsområden.
 
Den andra orsaken är Pensionsgruppens överenskommelse, som bl.a. innebär höjd pensionsålder och en översyn av skattereglerna för tjänstepension, inklusive bl.a. uttagsregler, avdrag, m.m.
 
– För det tredje ritas pensionskartan om på grund av minskade avsättningar till privat pension. Det saknas idag en långsiktig sparform för inkomster under 40 000 kr/månad. Över det beloppet kan löneväxling vara lönsam.
 
Det sistnämnda är orsaken till att Svensk Försäkring har tagit initiativ till ett nytt privat pensionssparande, där fokus ligger på låg- och medelinkomsttagare. Tröskeln för att börja spara måste sättas låg.
Sparandet får vara högst 12 000 kr/år och staten matchar sparandet med 20 procent, vilket ger ett bidrag på maximalt 2 400 kronor/år.
 
– Modellen finns i andra länder, t.ex. Riesterpension i Tyskland. Det handlar om att bygga förtroende till pensionssystemet, sa Anna Pettersson Westerberg till sist.