För femte året i rad arrangerades i början av september den nordiska stipendiatkonferensen i försäkringsföreningarnas regi. Denna gång var det den danska Forsikringsforeningen, i samarbete med Forsikringsakademiet, som stod för värdskapet. Temat för konferensen var Forsikring, teknologi og transport.
En av dagarna var konferensen öppen även för andra intresserade än stipendiaterna. Över 125 intresserade hade slutit upp och fick till att börja med lyssna till den danske trafikministern Hans Christian Schmidt som bl.a. redogjorde för vilka investeringar som skall bidra till att förbättra framkomligheten på de danska vägarna, där införandet av ny teknologi i nya bilar blir ett av redskapen för att lösa de förväntade framtida trängsleutmaningarna.
Under ledning av dagens moderator Mikkel Thomsager, chefredaktör på Bilmagasinet, gick ordet först till Volvo Cars respektive Volvo Trucks, vars representanter berättade om vad de nya tekniska landvinningarna betyder för de båda bolagen.
Frigör tid
Jan Larsen, PR Manager på Volvo Cars, gav en överblick av den hittillsvarande tekniska utvecklingen på personbilsområdet och vad vi kan vänta oss framöver. Han konstaterade att genom utvecklingen mot alltmer självstyrande personbilar frigörs tid för föraren att, på ett säkert sätt, få möjlighet att göra något annat än att köra bilen. Självstyrande bilar kan bidra till ökad säkerhet, mindre miljöpåverkan och bättre trafikflöden.
Volvo Cars deltar i ett världsunikt samarbetsprojekt – ”Drive Me” – i Göteborg, som inleddes redan 2013. Med början 2017 ska hundra bilar med lika många ”vanliga” förare åka på en 50 km lång sträcka, där han eller hon inte styr bilen. Det ska dock noteras att föraren alltid kan ta över kontrollen om så skulle behövas.
Platooning – möjlighet till mindre miljöpåverkan
Karsten Gade, Regulation & Certification Manager på Volvo Trucks, berättade att av olyckor med lastbil, handlar 35 procent om att bilen kör av vägen och 15 procent om att den välter. Volvo Trucks har därför utvecklat något som kallas för Lane Keeping Support, vilket är ett elektroniskt stabiliseringssystem där varje hjul bromsas individuellt.
Adaptive Cruise Control, i kombination med Advanced Emergency Braking, gör att lastbilen kan hålla konstant hastighet till fordonet framför. Det här öppnar möjligheter till s.k. platooning, dvs. att bilarna kan köra i kolonn. Nederländerna har tagit initiativ till ett projekt kallat European Truck Platooning Challenge, där sex lastbilstillverkare (däribland Volvo Trucks) på olika vägar kör till bl.a. Rotterdam. Tanken är att minska bränsleförbrukning och miljöpåverkan samt att öka kapacitet och säkerhet.
Fördel för trafiksäkerheten
När kommer då de helt självstyrande bilarna? Om detta fanns det lite delade meningar bland de olika föreläsarna, men Søren W. Rasmussen från FDM – Danmarks största intresseorganisation för bilägare – trodde för sin del att de kommer runt 2030. Ur trafiksäkerhetssynpunkt välkomnade han utvecklingen. En undersökning gjord av Euro NCAP visar att 90 procent av alla olyckor orsakas av ouppmärksamma förare eller där föraren distraheras av annan aktivitet än körningen.
Ur konsumenternas synvinkel finns det även vissa nackdelar med utvecklingen mot självstyrande bilar. De får räkna med dyrare bilar, liksom att ny teknik gör att bilar snabbt blir gamla. Eftersom det tar tid att bygga ut infrastrukturen, kommer det också dröja innan tekniken kan utnyttjas fullt ut.
Søren Rasmussen fick en fråga från publiken om det inte finns en risk för att bilisterna blir sämre förare när den nya tekniken tar över alltmer av körningen?
– Jo, risken finns att duktiga förare blir sämre. Men samtidigt blir den stora vinsten, att de dåliga förarna får hjälpmedel att bli bättre. Så för kollektivet blir det ett lyft.
Personskador dyrt för samhället
Mogens Kjærgaard Møller från Rådet for sikker trafik pekade på den negativa utvecklingen inom EU, där mer än hälften av medlemsländerna upplever ett stigande antal dödsolyckor i trafiken. Han hänvisade också till en dansk undersökning, som visar att en personskada i samband med trafikolycka kostar 4,6 miljoner danska kronor, varav 1,8 miljoner är välfärdsförlust. Varje år sker det 1500 trafikolyckor med sjukfrånvaro som följd.
Mogens Møller menade att det finns delade meningar om hur lång tid det tar innan helt förarlösa bilar finns tillgängliga. Han hänvisade bl.a. till forskaren Steven Shladover från Berkeley University, som menar att det kommer att dröja sextio år. Frågan som Mogens Møller ställer är vad som händer under mellantiden, när nya – delvis självkörande – bilar blandas med konventionella bilar? Och vilka risker finns det med att hackare kan ta över bilkörningen? Sammantaget är han positiv till införandet av ny teknik, eftersom det betyder mycket för trafiksäkerheten.
Ny teknik ger bättre kapacitetsutnyttjande
Påverkan av infrastrukturen och utvecklingen av bo- och distributionsmönster i våra stora tätorter, var frågor som togs upp av professor Otto Anker Nielsen vid Danmarks Tekniske Universitet, DTU. Han pekade på den utmaning som ligger i att utsläppen i Stor-Köpenhamn kommer att öka med 98 procent fram till 2025. Även med en utbyggnad av infrastrukturen som kan betraktas som orealistisk, blir den beräknade ökningen 68 procent. Delvis självkörande bilar kan hjälpa till att begränsa utsläppen, bl.a. genom att kapacitetsutnyttjandet på motorvägarna blir bättre och att det skapas möjligheter till förbättrad trafikkontroll via t.ex. trafiksignaler.
Lite visionärt pratade han om nya användningsområden för bilar, såsom hotellrum och rörligt kontor, liksom att nya grupper kan bli ”förare”: barn, funktionshindrade, alkoholpåverkade på väg hem från fest, osv.
Delningsekonomin en utmaning för försäkringsbranschen
Otto Nielsen pekade också på de utmaningar för försäkringsbranschen som ligger i den nya delningsekonomin. Han nämnde bl.a. olika former av taxi (t.ex. Uber), co-driving och bilpooler. Det var ett område som vidareutvecklades av Jesper Bove-Nielsen, CEO för Copenhagen Skunkworks och författare till boken ”Den nye deleøkonomi – digitale strategier i adgangssamfundet”.
– Jag skulle kunna sammanfatta utvecklingen i en enda bild: Digitisation of everything + Sharing of everything = Disruption of everything!
För försäkringsbranschens del menade Jesper Bove-Nielsen att den här utvecklingen får konsekvenser genom nya risker för kunderna, nya kundgrupper och nya vanemönster. Det leder till nya konkurrenter och affärsmodeller. De ekonomiska modellerna blir helt nya, baserade på tillgångar som inte är knappa eller där det t.o.m. finns ett överskott av resurser – något som vi inte är vana vid.
– I den här nya ekonomin blir det möjligt att få tillgång till allting. Vinnarna är de som kan erbjuda tillgång.
Han pekade på helt nya mönster inom försäkringsbranschen, som t.ex. koncept av typ P2P (person-till-person), vilket gör att en privatperson kan vara både försäkrare och försäkrad (Guevara). Och vad betyder det att det blir möjligt att läsa av den försäkrades fysiska aktivitet (John Hancock Vitality Program)?
Telematikens möjligheter
Konferensen avslutades med att Orsolya Hegedus från Swiss Re presenterade en undersökning kring motorfordonsförsäkringens framtid, framtagen av återförsäkringsbolaget Swiss Re tillsammans med molnföretaget here. Hon visade på tre trender inom motorförsäkring:
- Marknaden för motorförsäkring ä r redan idag 42 procent av den globala försäkringsmarknaden och premierna är ökande.
- Tekniken i form av automatiserade fordon är redan här, t.ex. bilar som är uppkopplade och som har Advanced Driver Assistance Systems (ADAS).
- Telematik. Det är ett samlingsbegrepp för användning av informationsteknik och trådlös kommunikation i fordon. Enkelt uttryck handlar det om datorer som gör bilarna smarta.
– Telematik är det första steget för ett försäkringsbolag att förbereda sig för den nya, självstyrande världen. Telematiken kommer att vara basen för den fortsatta digitaliseringen på motorområdet och i att utveckla framtida självstyrande funktioner. Av den anledningen blir det ett strategiskt beslut att se vilka möjligheter telematiken innebär för oss inom försäkringsbranschen.
Foton: Thomas Romer Nielsen