I slutet av oktober arrangerade Svenska Försäkringsföreningen ett unikt seminarium om ömsesidighet. Förutom ett referat av seminariet, redogör jag för några egna erfarenheter och synpunkter runt bolagsformerna. Och till slut lite om USAs f d president (1885-1889 och 1893-1897), Grover Cleveland, som i början av förra seklet spelade en mycket viktig roll för främjande av den ömsesidiga idén, och därtill i den amerikanska livförsäkringsbranschen.
Ca 55 personer deltog i seminariet; från de ömsesidiga försäkringsbolagen, från myndigheter, branschorganisationer, media, högskolor, och diverse andra intressenter. Dock var inga företrädare från försäkringsaktiebolagen närvarande.
Moderatorn var advokat Per Johan Eckerberg, från Advokatfirman Vinge. Per Johan började med att avslöja att han i 20 år hade arbetat mot ömsesidigheten; bland annat hade han "dödat" två bolag och förgäves försökt få Folksam att byta bolagsform. Per Johan gjorde en koppling mellan dagens ämne och debatten om vinst i välfärden. Han underströk betydelsen av regelverket kring bolagsformen.
Vad är ett ömsesidigt företag? Hur skiljer sig lagstiftningen för ömsesidiga bolag mot andra associationsformer?
Wilhelm Lüning, Advokat och Partner i Advokatfirman Cederquist, lade grunden för dagen med en pedagogisk genomgång av de associationsrättsliga utgångspunkterna för ömsesidiga försäkringsbolag. Lüning beskrev olika associationsformers särdrag och regleringsutvecklingen, samt talade om kommande förändringar.
Vilka utmaningar möter ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag?
Susanne Sjödin-Svensson, chef Regulatory Affairs, Folksam, gick igenom ett antal utmaningar – en okänd bolagsform, sammanblandning med andra former, samt omfattande nya regelverk – och därefter områdena kapitalförsörjning, överskottshantering och redovisningsregler. Sjödin-Svensson menar att risken för dåliga regelverk kräver fördjupade kunskaper, mer forskning samt ett eget regelverk för ömsesidiga bolag.
Så tolkas ömsesidighet runt om i världen
ICMIF – International Cooperative and Mutual Insurance Federation – är en världsomfattande sammanslutning av kooperativa och ömsesidiga försäkringsbolag. Dess ordförande, Anders Sundström, berättade om ICMIFs roll i världen och dess växande inflytande i internationella besluts forum: G20 (som har blivit navet för de allra viktigaste frågorna i världen); B20 (inom näringslivet); OECD; FN m m. De kooperativa och ömsesidiga bolagen 2013 hade en marknadsandel på 26,7 % (en ökning från 23,4 % år 2007).
Mutuo är en brittisk opinionsbildande organisation och tankesmedja som förespråkar ömsesidiga företag och kooperativ i många diverse sektorer, inte enbart försäkring.
Peter Hunt, Mutuos grundare, presenterade bakgrunden till Mutuos grundande 2001 och dess verksamhet. Mutuos målsättning är "Att bistå med att få till den bästa möjliga affärsmiljön för kooperativa och ömsesidiga verksamheter". Detta görs via lobbying, tankesmedja forskning och skrifter, samt som konsult till existerande verksamheter och med hjälp till att få igång nya. I stället för att rikta in sig på att statsmakten ska hjälpa kooperativa och ömsesidiga företagsformer ligger fokus på hur kooperativa och ömsesidiga kan hjälpa statsmakten lösa sina problem. Bland många framgångar märks bildande av en tvärpolitisk stödgrupp i det brittiska parlamentet.
Skandia – resan mot ömsesidighet och framåt
Vid årsskiftet 2013/2014 blev Skandia ett ömsesidigt och kundstyrt bolag. Hur har resan varit och hur ser framtiden ut?
Skandias VD, Bengt-Åke Fagerman, gav en överblick av Skandias historia med tyngdpunkt på de svårigheter som ledde till det sydafrikanska försäkringsaktiebolaget Old Mutuals fientliga take-over. Sedermera fick Old Mutual egna problem som öppnade för ett svenskt återköp av Skandia och den komplicerade och - i varje fall i Sverige - unika förvandlingen till ett ömsesidigt och kundstyrt bolag. Slutligen fick seminariedeltagarna en redogörelse för hur den nya fullmäktige är strukturerat och hur processen att välja ledamöter fortskrider.
Hur påverkas marknaden av företag som är kundägda och/eller verkar enligt ömsesidiga principer?
Sophie Nachemson-Ekwall, Assistant Professor at Stockholm School of Economics, har varit ekonomijournalist i över 20 år, skrivit flera böcker och forskar nu på institutionellt långsiktigt ägande. Hon är ledamot av Skandias fullmäktige.
Nachemson-Ekwall beskrev globala problem på kapitalmarknaden och dess betydelse för den svenska kapitalmarknaden. Några exempel på fientliga bud – Old Mutuals på Skandia 2005 och MAN/VWs på Scania – följdes av en kartläggning av olika modeller för bolagsstyrning och förvärv. Sofia Nachemson-Ekwall menar att bl.a. den svenska informella bolagsstyrningshierarkin gör svenska börsföretag extra utsatta för uppköp. Ömsesidiga bolag är speciellt lämpade för att placera långsiktigt, men problem finns med regelverk (Solvency II), och att genomlysning måste förbättras och bolagsstyrningen göras tydligare.
200 år av ömsesidighet – erfarenheter och betydelse för kund, affär och samhällsperspektiv
Efter en kort presentation av hela Länsförsäkringsgruppen inriktade Anna-Greta Lundh, VD i LF Södermanland, sig på sitt eget bolag. LF Södermanland har 135 medarbetare på fyra orter i länet, och över 100 000 kunder. Kundnyttan är ett primärt mål. De 68 fullmäktigeledamöter väljs direkt på möten i nio distrikt, med en ledamot per 1 500 försäkringstagare. Anna-Greta Lundh menar att LF Södermanlands största utmaningar är nya myndighetskrav och lagar, digitaliseringen, och kostnadsutvecklingen.
Daniel Eriksson, chef Produkt, Folksam, inledde med att ställa två retoriska frågor; "Hur fungerar ett ömsesidigt samhälle?" och "Passar ömsesidighet till allt?". Han menar att det beror på (1) verksamhetssyfte, (2) kollektivets intressegemenskap, (3) tidshorisonten och (4) tjänstens art. Syftet måste vara behovsuppfyllelse, inte vinstmaximering. Beständiga kollektiv med stark intressegemenskap (solidaritet och delade värderingar) krävs. Långsiktiga ändamål är nödvändiga. Vid underläge för konsumenten är det lämpligt att överväga ömsesidighet.
Enligt Daniel Eriksson är H & M, Posten, brandkåren, och ett korp-lag i fotboll, exempel på verksamheter som inte bör vara ömsesidiga, medan sektorer som försäkring, utbildning och omsorg, läkemedel, och bostäder är kanske lämpliga och där - efter en bedömning i det enskilda fallet - en verksamhet kan visa sig bli bättre i en ömsesidig skepnad.
Aktuellt forskningsläge inom ämnet ömsesidighet
Pia Sandvik, VD Länsförsäkringar Jämtland, är också ordförande i Länsförsäkringars forskningsfond. Först redogjorde Sandvik för aktuell forskning om hur kundägda bolag uppfattas. Resultaten visar att kundägda bolag uppfattas som mest stabila, att kundägande antas bra för kunderna och samhället, att kunderna i självägda bolag är mer positiva, och att kundägande kan antas vara långsiktigt bra för bolaget.
En forskningsrapport i maj 2012 av Jan Andersson och Anna Wall vid Internationella handelshögskola i Jönköping visar att nuvarande lagstiftning missgynnar ömsesidiga försäkringsbolag avseende konkurrens och kostnad, brister i nuvarande kapitalanskaffningsmöjligheter, och att omfattande forskningsbehov föreligger.
En annan forskningsrapport 2012– "Study on the current situation and prospects of mutuals in Europe" – gjord av EU-kommissionen visar att: det finns flera fördelar med den ömsesidiga bolagsformen och att den fyller en samhällsviktig funktion; ömsesidiga organisationer är bättre rustade att klara finansiella kriser; diversifiering av ägarformer är bra både för den finansiella sektorn och för samhället i stort; det vore fördelaktigt om den ömsesidiga sektorn kunde växa; den ömsesidiga bolagsformen möter flera hinder och problem.
Avslutningsvis berättar Pia Sandvik om ett forskningsinitiativ i samarbete mellan Folksam, Länsförsäkringar och Skandia som ska belysa ömsesidiga försäkringsbolag i en rad väsentliga avseenden: kännetecken; samhällsvärde; konkurrensens breddning; bidrag till stabilitet; betydelse för riskkapitalförsörjningen; långsiktighet respektive riskbenägenhet; möjligheter till kapitalanskaffning; effektiviteten; påvisbara fördelar för kunden; hur kunden utövar sitt inflytande. Forskare på svenska lärosäten ska rekryteras i en öppen utlysning. Resultat väntas inom 2 år.
Några egna erfarenheter av olika bolagsformer och försäkringstagarinflytande
New York Life Insurance Company
Under universitetets sommarlov 1958, 1959 och 1960, samt på heltid 1961 till 1964 var jag anställd som blivande aktuarie på livförsäkringsbolaget New York Life Insurance Company. På den tiden var NYLIC ett av många ömsesidiga bolag samt det fjärde största livbolaget i USA. NYLIC är i dag ett av få större bolag som alltjämt är ömsesidigt, men (under den tid jag känner till) utan att försäkringstagarna haft något som helst inflytande. Den sittande styrelsen föreslår försäkringstagarna kandidater till det antal platser som ska fyllas; och oftast gäller det omval. Inget sägs om, eller hur, någon annan person får nomineras/väljas. En person är för närvarande bolagets styrelseordförande, Chief Executive Officer och President. All makt ligger hos styrelsen och ledningen.
Jag bedömer här inte alls New York Life som företag, det har varit framgångsrikt i 170 år; endast konstaterar i detta fall att den ömsesidiga bolagsformen inte gett försäkringstagarna någon egentlig roll. Ett tydligt exempel som visar på att NYLIC inte brydde sig om försäkringstagarnas bästa var när det starkt motarbetade nyvalda president John F Kennedys förslag om en allmän sjukvårdsförsäkring för de äldre (president Lyndon Johnson fick sedermera programmet antaget under namnet Medicare).
League Life Insurance Company
Från 1966 till 1972 var jag chefaktuarie på LLIC, dvs League Life. Det var ett aktiebolag helt ägt av Michigan Credit Union League, delstatsförbundet av ca 1 000 fristående credit unions (kooperativa spar- och kreditföreningar). Från början var det de olika credit unions som tecknade grupplivförsäkringar för att täcka döds- och invaliditetsfall som annars skulle förhindra återbetalning av de enskilda medlemmarnas lån i credit unions. Senare utvecklades gruppförsäkringar, också köpte av credit unions, som stimulerade sparande, och därefter även gruppliv- och olycksfallsförsäkringar som tecknades av enskilda medlemmar/familjer. Försäkringstagarinflytande var så högt det kunde vara – i varje fall för de ca 1 000 credit unions – ty det var credit unions som via sitt förbund ägde bolaget, utsåg styrelsen och ledningen, etc. Men även de ca 1 000 000 enskilda medlemmarna i credit unions kunde utöva inflytande via respektive credit union.
Folksam
Från 1972 t o m 2002 var jag anställd i Folksam. Sedan 1972 har jag varit med på de flesta av stämmorna i Folksam samt följt olika försök att öka försäkringstagarinflytande genom ändringar och utvidgningar i den parlamentariska strukturen. Med över 4 miljoner försäkringstagare är direktdemokrati knappast realistiskt. Därför finns olika "valkorporationer" i Folksam – fackliga grupperingar, konsumentkooperationen, idrottsrörelsen, etc – vars uppgift är att välja stämmodelegater som ska företräda försäkringstagarna. Dessa organisationer är själva stora försäkringstagare medan de flesta enskilda försäkringstagarna i Folksam också tillhör en eller flera av organisationerna. Stämman väljer Folksams styrelse som är sammansatt med individer nominerade av organisationerna. Därutöver har Folksam "försäkringskommittéer" för olika försäkringsavtalsområden där kund- och Folksamrepresentanter träffas för att utbyta information, diskutera produkterna och önskade förändringar, granska det ekonomiska utfallet samt agera som skadeprövningsnämnd. Folksam var också först att inrätta ett kundombudsmanneämbete.
En slutlig kommentar
I över 40 år var jag engagerad i internationella försäkringsprojekt och blev bekant med mängder av bolag av olika bolagsformer i olika länder och med olika förutsättningar. Ingen bolagsform svarar bäst mot alla behov, önskningar och förutsättningar. Allmänt är det dock – enligt min mening – den ömsesidiga bolagsformen som oftast kan ge försäkringstagarna ett berättigat inflytande. När ömsesidiga bolag har omvandlats till aktiebolag har det ofta misslyckats (i ett känt svenskt fall från 1980-talet var motivet att "rikta börsens strålkastarljus" på bolaget och dess ledning för att garantera den största möjliga effektiviteten; resultatet blev ett berikande av styrelsen och ledningen, och allt annat än en lyckad affärsutveckling).
Grover Clevelands betydelse
Vid förra århundradets sekelskifte var aktiebolaget Equitable Life Assurance Society i USA (inte att förväxla med den engelska Equitable) ett av världens största finansiella institut, och betraktades som ’too big to fail’. Men bolaget var i kris, orsakat av dåliga affärer och en oetisk ledning. För att rädda Equitable var huvudägaren James Hyde villig att överlämna kontroll till en stiftelse som skulle förvandla Equitable till ett ömsesidigt bolag. Under åren 1905 och 1906 lyckades Grover Cleveland - sammankallande bland tre huvudmän - med stor skicklighet, noggrannhet och integritet genomföra uppdraget och samtidigt återställa allmänhetens förtroende för Equitable. 1907 blev Cleveland livförsäkringsbranschens ansikte utåt som första ordförande i den nybildade och dominerande branschorganisationen. Han blev kvar tills sin död 1908.
Sagt av Grover Cleveland:"Mutualization and policyholder control are pleasant to the ear; but in and of themselves they do not necessarily import good administration or successful management. If policyholders are to be allowed control they should, in some way be made to realize their responsibilities as well as their privileges."
Ellis Wohlner