Det pratas just nu en hel del om taxonomi i finansbranschen. Men vad är det egentligen som avses? Och vad ska det tjäna till? Vi har vänt oss till Marie Baumgarts, chef för regulatoriska hållbarhetsfrågor på SEB, och medlem i EUs tekniska expertgrupp, för att reda ut begreppen.

— Enkelt uttryckt kan man säga att taxonomin är ett verktyg som hjälper till att översätta 1,5-gradersmålet i Paris-avtalet till aktivitetsnivåerna på marknaden. Med hjälp av taxonomin går det därför att förstå vad som krävs av till exempel bilar, fastigheter, tillverkning och energitillverkning för att vara i linje med Parisavtalet.

Definiera miljömässigt hållbar verksamhet

Lite mer formellt är det en europeisk förordning som fastställer kriterier för att avgöra om en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. Den kan också betraktas som ett gemensamt klassificeringssystem.

Bolag som omfattas av EUs Non-financial Reporting Directive (NFRD) skall redovisa enligt taxonomin. Därtill finansmarknadsaktörer samt att även stater omfattas. Enligt nuvarande NFRD omfattas därför börsnoterade företag som har över 500 medarbetare samt banker och försäkringsbolag. Grunden för taxonomin är branscher som tillsammans står för mer än 93.5% av de direkta utsläppen inom EU så att det därigenom finns en omfattande täckning.  

— Även små företag kan dock komma att påverkas, speciellt om de i sin värdekedja har företag som rapporterar enligt taxonomiförordningen.

Förordningen trädde i kraft i juli 2020 och skall tillämpas för 2021 års verksamhetsår (dvs för årsredovisningar som publiceras 2022), så det här händer nu. Utkastförslaget från EU-kommissionen är att bolag, för 2021, skall redovisa hur stor andel som skulle kunna omfattas av taxonomin, för att till 2022 års finansiella år redovisa i procent hur taxonomin uppfylls. Detta gäller för de två första miljömålen och framgent för alla 6 målen när de är överenskomna och trätt i kraft. . Kommissionens slutliga styrning, som nu endast finns i utkastform, av hur bolagen skall redovisa är på väg  och beräknas vara klara i sommar.

— De väntas komma som en del av ett juni- eller julipaket från EU. Bra att hålla koll på och varför inte ta med sig som sommarläsning, tycker Marie.

Bidra med lösningar av klimatkrisen

Marie pekar också på att den här förordningen kan ses som ett transparensverktyg, till för att bidra med lösningar av klimatkrisen. Utan jämförelser i övrigt, har det samma funktion som jämförelsepriser i en matvaruaffär. Hon beskriver det lite som att vi kan se pris per kg eller liter där vi tidigare pratade om utsläpp motsvarande ett antal fotbollsplaner skog. Det ska skapa bättre förståelse av vilka verkliga miljöeffekter som kommer ur ekonomisk verksamhet.

— Det är första gången som vi har en enhetlig definition av vad miljömässig hållbarhet egentligen är. Med den här förordningen på plats, blir det möjligt att kunna jämföra företag utifrån hur långt de har kommit med sitt miljömässiga hållbarhetsarbete. På det sättet blir det enklare för de hushåll som vill investera i till exempel fonder att på ett enklare sätt kunna göra sin val utifrån miljömässig hållbarhet. Och självklart kommer kraven att öka på företagens hållbarhetsredovisning.

Koppling mellan FN:s hållbarhetsmål och EU:s taxonomi

Även FN har i sin Agenda 2030 satt upp globala mål för en hållbar utveckling. Av världsorganisationens 17 mål, täcker EU:s taxonomiförordning in flertalet men mer direkt fem, nämligen

• Nummer 6, Rent vatten och sanitet för alla
• Nummer 7, Hållbar energi för alla
• Nummer 13, Bekämpa klimatförändringarna
• Nummer 14, Hav och marina resurser
• Nummer 15, Ekosystem och biologisk mångfald

— Visst finns det en tydlig koppling mellan FN:s hållbarhetsmål och miljömålen inom EU:s taxonomiförordning, men FN:s mål ska betraktas som mål på makronivå. Det är här taxonomin kommer in, eftersom den skapar ett bra verktyg för att hantera FN:s mål på företags- och ekonomisk aktivitetsnivå, konstaterar Marie.

Taxonomin omfattar sex miljömål:

1. begränsning av klimatförändringarna
2. anpassning till klimatförändringarna
3. hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. övergång till en kretsloppsekonomi
5. förebyggande och begränsning av föroreningar
6. skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Den 1 januari 2022 ska rapportering av de två första målen tillämpas, medan övriga fyra kommer in i bilden den 1 januari 2023.

-De arbetas fram just nu och kommer göra en någorlunda liknande resa, med konsultationer och politiska överläggningar, som de första två målen gjorde, säger Marie.

Tröskelvärden sätts upp

Taxonomin snittar upp målen i olika aktiviteter. För alla de aktiviteter som omfattas av taxonomin, finns tröskelvärden som inte får överskridas. Dessa tröskelvärden ska succesivt sänkas ned mot koldioxidneutralitet år 2050.

Marie har varit medlem av den tekniska expertgrupp inom EU, som arbetat fram taxonomin. Den inledde sitt arbete 2018 och var operativ fram till hösten 2020.

— Gruppen bestod av 35 experter och jag var den enda från Sverige. Lite speciellt var att antagningsförfarandet till expertgruppen var lika tuff som att söka jobb!

Det fortsatta arbetet inom EU med taxonomin har nu förflyttats till arbetsgruppen Platform for sustainable finance. I den är vi jätteglada att min kollega lyckades komma med från SEB, Karl-Oskar Olming, så bankens påverkan på att utveckla hållbarhetsarbetet inom EUs länder fortsätter.

-Plattformen arbetar med flera saker såsom att färdigställa de fyra resterande taxonomimålen men också att rekommendera en möjlig utökning. Utökningen gäller dels en social taxonomi och dels en taxonomi för så kallad significant harm och no-significant impact.

Vilar på vetenskaplig grund

Tycker du att det blev några brister i taxonomiförordningen?

— Nej, inga direkta som jag kan se. Taxonomin vilar på vetenskaplig grund. Men visst har det varit en del turbulens kring vissa frågor, såsom till exempel några av energislagen, när de politiska förhandlingarna startade. Taxonomin säger inte att vissa energislag inte får finnas, men användandet av dem får inte strida mot eller ha en significant negativ påverkan på de andra miljömålen. Detta enligt Do-No-Significant-Harm principen som är viktig i taxonomin.

Vad händer då med taxonomin på Maries eget företag, SEB?

—Arbetet är påbörjat och pågående för fullt. Taxonomin gäller ju för hela banken. Vi publicerar i vanlig ordning mycket information i våra olika rapporter. Och vi påbörjade en klassificering av vår kreditportfölj redan för ca två år sedan, konstaterar Marie Baumgarts till sist.