I takt med att priset på koppar gått upp kraftigt och numera ligger på bortåt 150 kr/kg, har också kopparstölderna ökat. Ett av de områden som drabbats hårt är järnvägarna, ett annat landets kyrkobyggnader. I den här artikeln ska vi titta närmare på hur kopparstölderna påverkat Svenska kyrkan, men vi ska också hälsa på hos ett försäkringsbolag som hanterar många av kyrkans försäkringsärenden – Kyrkans Försäkring.
− Traditionellt har de ekonomiska enheterna inom Svenska kyrkan – församlingarna, pastoraten och stiften – inom Svenska Kyrkan tecknat försäkringar på den öppna marknaden. Men efter det att Katarina kyrka brann 1990, blev många medvetna om att händelser av den här omfattningen kan innebära stora kostnaden för en enskild församling. Många försäkringsgivare blev medvetna om vilka kostnader som kunde uppstå och därmed justerade de sina premier, vilket gjorde det väl dyrt för enskilda församlingar. Resultatet blev att det första stegen togs mot att Kyrkans Försäkring bildades, berättar Patrik Olsson, som är VD för bolaget.
Han sitter på bolagets kontor i Västerås, tillsammans med ytterligare fyra medarbetare.
Återförsäkringar stor sak
Resan mot ett försäkringsbolag för Svenska kyrkan inleddes med att ett antal större kyrkliga samfälligheter tog initiativ till att göra gemensamma upphandlingar. Man började dela risk och handlade upp återförsäkringslösningar.
− Just återförsäkringar är en stor sak för oss även idag. Det gäller att vara en attraktiv kund hos de bolag som är verksamma i den branschen. Vi har att göra med de tio största bolagen i världen. Självklart är vårt skadeförebyggande arbete jätteviktigt när vi förhandlar med dem, betonar Patrik.
Från början hanterades försäkringslösningen genom Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, men då omfattningen ökade valde man att inom Svenska kyrkan bilda ett separat bolag. Man tillförde 25 miljoner kr i aktiekapital från församlingar, pastorat och stift och hösten 2004 kunde Kyrkans Försäkring bildas i form av ett vanligt aktiebolag.
Kyrkans försäkring blev 2013 formellt ett försäkringsbolag. Från 2016 är det ett fullt utvecklat försäkringsbolag, som erbjuder ett heltäckande försäkringsskydd för Svenska kyrkans egendom och verksamhet.
− Vi har idag ungefär 70 procent av de kyrkliga enheterna som kunder, främst de lite större. Resten av marknaden ligger hos andra försäkringsbolag, bland annat Länsförsäkringar, konstaterar Patrik och fortsätter:
− Fastighetsfrågorna inom kyrkan har blivit allt viktigare, i takt med att kostnaderna för fastighetsunderhåll ökat i förhållande till intäkterna Som framgått i media, finns det en hel del att göra på det området.
Skadeförebyggande arbetet allt viktigare
Vid intervjun träffar vi också två andra medarbetare i bolaget, nämligen Joakim Lindqvist, som har ansvar för det skadeförebyggande arbetet, och Anders Engström, ansvarig för skadereglering.
Joakim framhåller att det skadeförebyggande arbetet lyfts fram alltmer inom Svenska kyrkan.
− Det är en förmån för våra kunder att de tillsammans äger ett försäkringsbolag. Via olika kundforum, har man möjlighet att kunna påverka och samtidigt vara med och bidra till utvecklingen. Syftet är att sänka både skadekostnader och premier, säger han.
Man arbetar också med andra nätverk, där det ingår personer från till exempel Larmtjänst och representanter från återvinningsindustrin. En annan typ av nätverk är tillsammans med Riksantikvarieämbetet, statliga museer och vissa andra myndigheter kring skydd av kulturarv.
− Ett exempel vad detta kan resultera i, är att pulversläckare inte ska användas i kyrkobyggnaderna. Den släckningsmetoden kan fräta på gamla föremål och istället använder man idag i hög utsträckning vatten, berättar Joakim.
Kopparstölder drabbar många kyrkor
Det är svårt att komma ifrån kopparstölderna, som drabbat så många kyrkobyggnader. Det handlar mycket om stuprör och takrännor, men även om delar av – ibland hela! — tak.
− Sådana stölder har pågått under en längre tid, men omfattningen tog fart under 2023. 2024 kan betraktas som ett ”normalår”, medan redan under början av hösten 2025 har kopparstölderna nått samma nivå som för 2023. Orsaken går att finna i kopparpriset, som har stigit från 90 kr/kg 2023 till 150 kr/kg innevarande år. Det är inte minst behovet av koppar inom IT-industrin som driver upp prisnivåerna, konstaterar Anders.
Skadornas storlek och det faktum att stölderna sker utefter de stora trafikstråken, tyder på att kopparstölderna är organiserade.
Egentligen skulle det inte krävas koppar som material för att återställa efter en stöld, men kulturminneslagen ställer stora krav på hur återställningen ska gå till. Det kan bli dyrt för församlingen. Även åldersavdragen kan kosta en hel del för dem.
− Det finns också exempel på hur skadorna från en takstöld upptäcks först när vattnet rinner in i byggnaden. Risken är då att följdkostnaderna kan bli mycket stora, säger Anders.
Joakim pekar på att man i många församlingar arbetat med att DNA-märka koppartak, stuprör, osv. i förebyggande syfte. Man har också börjat titta på olika larmsystem. I forumen delar man sina erfarenheter med varandra.
