– Att svenska försäkringsföretag har klarat sig bra beror bland annat på att den finansiella ställningen var god i branschen innan pandemin tog fart, sa Magnus Vesterlund, chefsekonom på Svensk Försäkring, när han inledde presentationen av omvärldsrapporten inför 2021 Hur påverkas försäkringsbranschen av covid-19?
Magnus fungerade som moderator vid det digitala seminariet, som Svensk Försäkring hade arrangerat i slutet av november. Han lämnade först ordet till Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv:
W istället för V
– I Sverige har vi klarat oss relativt bra när det gäller BNP-tapp under det här pandemiåret. Minskningen under andra kvartalet 2020 var 8 procent, vilket är bättre än för många andra länder. Men det har skett till priset av ett relativt högt antal dödsfall i covid-19.
Ända fram till början av hösten trodde många att nedgången i ekonomin skulle ta sig formen av ett V. I själva verket kan vi konstatera att vi under de senaste veckorna fått en ny nedgång, vilket resulterat i en W-formad kurva under året. Men fallet har ändå blivit mildare och ytterligare dämpats av de positiva nyheterna om vaccin mot covid-19.
– Baksidan är de många konkurserna, vilket lett till en ökad arbetslöshet. Den stora risken framöver hittar vi i hotell- och restaurangbranschen, där många ungdomar jobbar. Samtidigt kan vi konstatera att statens företagsakut hittills inte varit någon direkt succé, konstaterade Bettina Kashefi.
Låga räntor en utmaning för branschen
För försäkringsbranschen är de nedpressade räntorna en utmaning, poängterade Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring.
– Det är inte bara i Sverige vi har låga räntenivåer – i Tyskland sjönk statsobligationerna till en nivå nära -1 procent under våren. Nu har räntan återhämtat sig något, men vi kan förvänta oss låga nivåer under en lång tid framöver.
Han pekade också på de stora fallen på aktiemarknaden under våren och de stora svängningarna i aktiepriserna från en dag till nästa. Under hösten har det lugnat ner sig något och aktiemarknaden i framförallt Sverige och USA har återhämtat sig snabbt. I euroområdet och i Storbritannien har dock aktiemarknaderna bara återhämtat delar av fallet.
– I Sverige har försäkringsföretagen investerat en större andel av sitt kapital i aktier, medan företagen i övriga EU mer investerar i statsobligationer. På det sättet har svenska försäkringsföretag klarat sig bättre under det här året.
När det gäller livförsäkringsföretagens avkastning, var första kvartalet 2020 det sämsta som uppmätts. Återhämtningen har dock gjort att årets avkastning inte verkar bli så illa, kanske t.o.m. högre än vad den var 2011 och 2018.
Den genomsnittliga solvenskvoten för svenska försäkringsföretag har också varit bra, vilket till stor del beror på den goda finansiella ställningen innan pandemin.
– Det är bara att konstatera att försäkringsföretagen satt stilla i båten under första kvartalet i år, när det stormade som värst. Däremot var många försäkringstagare mer nervösa och vi kunde tidvis notera ett visst minskat innehav av fonder genom fondförsäkringar, menade Jonas Söderberg.
Covid-19 har medfört förändringar av skadebilden
Under 2020 har det inom skadeförsäkring skett en mindre avmattning i ökningstakten för premieinkomsterna. Enligt prognosen förväntas dock en stabil återhämtning under 2021 i linje med den återhämtning i ekonomin i övrigt som prognostiseras av Konjunkturinstitutet. ”Det blir troligen bara en liten ’bula’ i det långa perspektivet”, som Eva Erlandsson, ekonom på Svensk Försäkring, uttryckte det.
– När det gäller antalet anmälda skador under de tre första kvartalen 2020 (alltså inte antalet godkända skador, som tar längre tid att få fram) inom skadeförsäkring, var den största minskningen inom motorfordonsförsäkring. Det kan delvis bero på årets varma vinter, men troligen mest på pandemin. Vi reser helt enkelt mindre.
Premieinkomster för privat försäkring har ett nära samband med utvecklingen i ekonomin. Det gäller framför allt skadeförsäkring. Vid en avmattning i ekonomin blir det en minskad efterfrågan och sjunkande premieinkomster.
När det gäller antalet skador under året är det ännu oklart hur stora de slutliga utbetalningarna kommer att bli. En nedgång märks bland antalet anmälda skador t.o.m. tredje kvartalet, jämfört med de två närmast föregående åren. Det kan bero på att covid-19 har medfört ett ändrat beteende i samhället som förändrar skadebilden.
Pandemin har snabbat på utvecklingen av e-vård
– När vi kommer till de privata sjukvårdsförsäkringarna har vi kunnat se hur patienter avbokat besök hos vårdinrättningarna. Till viss del har överskottskapaciteten hyrts ut till den offentliga vården i den mån regionerna har efterfrågat det, säger Eva Erlandsson och fortsätter:
– Det som har hänt, är att covid-19 snabbat på utvecklingen av e-vård, eftersom många patienter föredrar att möta sin läkare över nätet i dessa tider. Dessutom kan vi se ett ökat intresse för sjukvårdsförsäkringar hos enskilda och företag.
Samarbete mellan branschen och staten
Under seminariet förde flera talare fram att, inför framtida pandemier eller andra kriser, måste det till lösningar som både omfattar staten och försäkringsbranschen. Offentligt-privat partnerskap och försäkringspooler nämndes och jämförelser gjordes med den lösning som i Sverige finns på kärnkraftsområdet. Anna Hall, jurist på Svensk Försäkring, berättade att både EIOPA och EU-kommissionen tittar på lösningar med pandemiskydd. Där framgår det att försäkringsbranschen inte själv kan lösa frågan, men att den däremot kan vara delaktig.
Frågan om regleringar kom också upp under seminariet, där ingen av talarna trodde på skärpningar framöver.
– Erfarenheterna av pandemin har hittills inte för med sig ett behov av några omfattande förändringar av Solvens II, konstaterade Per Griberg, bitr. verksamhetsområdeschef på Finansinspektionen.
Marie Rosvall, Head of Group Regulatory Affairs på Skandia, noterade att ett stort antal regelverk, initierade av EU, har implementerats under senare år. Ur ett livförsäkringsperspektiv innebär det ett långsiktigt och omfattande åtagande.
– Reglerna är stabila och räcker till, sa hon.
Hur stärker vi beredskapen?
Den sista sessionen av seminariet ägnades åt frågan om hur god vår beredskap är. Pär Karlsson, rådgivare på Svensk Försäkring, påpekade att det är första gången som hans generation upplever en global pandemi.
– Den påverkar vårt beteende och hur vi kan skydda samhällets grundläggande funktionalitet. Krisen har varit oförutsägbar, vilket gör att det krävs ett samarbete mellan näringslivet och staten. Och där är den finansiella sektorn inget undantag.
Henrik Videnö, Business Risk manager på Nordea Liv och Pension, berättar att företaget, i ganska stora steg under året, kraftigt har ökat VPN-kapaciteten. Därigenom blir det möjligt för alltfler medarbetare att jobba hemifrån.
– Vi har också förändrat rutinerna för kundbesök och vi har minimerat riskerna för att ett helt team ska slås ut. Dessutom tittar vi framåt på att arbeta med de mjuka värdena för att bibehålla lågan hos medarbetarna. Det gäller både yngre och äldre, där man kan uppleva isolering och utmaningar med ergonomin vid arbete i hemmet. Därför är det viktigt att stärka teamkänslan, när alltfler jobbar digitalt på olika platser.
Henrik Videnö berömde de initiativ som Svensk Försäkring tagit för att branschen under pandemin ska kunna agera på ett likartat sätt. Det är har gett en extra styrka i vår hantering, konstaterade han.
Artikelförfattare: Carl-Henrik Knutsson