Sara Bergström, ekonom på Svensk Försäkring, gjorde nedslag i tre av de områden som rapporten ”Omvärldstrender 2017” redovisar.
Under många år har branschföreningen Svensk Försäkring publicerat rapporter om trender i försäkringsbranschens omvärld. De två senaste har man dessutom arrangerat seminarier kring det här ämnet och 2017 var inget undantag.
Hon började med demografiaspekten.
– Befolkningen både växer och åldras. 2015 var den s.k. försörjningskvoten – dvs. hur många ytterligare personer som 100 personer ska försörja – 74. Prognosen är att år 2060 kommer den siffran att ha stigit till 92. Andelen barn och unga ligger still, medan andelen äldre stiger brant. Det är samma trend runt om i världen.
Hur påverkar då detta den ekonomiska utvecklingen? En ledtråd kan man få om läser den studie [Mind the (Expectations) Gap] som två amerikaner, Rob Arnott och Denis Chaves, skrev 2013. De visar på att det under de senaste åren rått en demografisk medvind, som gett en procentenhet högre tillväxt än vad som annars skulle ha varit fallet. Under de närmaste åren kommer det istället att råda en demografisk motvind, som dra ner tillväxten med upp emot två procentenheter.
– Risken finns att politikerna ser på detta som en avvikelse och vidtar exceptionella åtgärder.
Lågt ränteläge medför minskad avkastning
Det andra området som Sara Bergström tog upp var pensionerna. Det låga ränteläget gör att avkastningen minskar. Den som tidigare sparade 30 år till sin pension, skulle idag få en årlig minskning av avkastningen med en procentenhet. Det innebär att han eller hon behöver spara i 34 år för att nå samma nivå. Sara Bergström anser att det talas alldeles för lite om privat sparande till pensionen.
Område nummer tre var politik och reglering. Här tog Sara Bergström sin utgångspunkt i Jean Claude Junckers tal 2016 till Unionen, där han varnade för effekterna av en ökad populism. Resultatet kan bli maktkamp och slitningar i regelmaskineriet.
– Hur ska företagen kunna fatta strategiska beslut, om man inte vet hur spelplanen kommer att se ut? Vi kan ta exemplet Solvens II, där förseningarna har medfört sämre med tid för implementering.
Sara Bergström pekade också på den statliga utredning (EU på hemmaplan, SOU 2016:10), som förra året lade fram förslag på hur insyn, dialog och inflytande kan förbättras för olika intressenter i samhället när det gäller frågor som beslutas inom EU. Det är förslag som välkomnas av Svensk Försäkring.
Har integrationen nått sin topp?
Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, konstaterade att det ekonomiskt-politiska läget nu är extraordinärt.
– Man måste ställa sig frågan ifall den internationella finansiella integrationen nu har nått sin topp.
Han pekade på att den integrationen har legat tämligen stilla sedan finanskrisen, efter att de globala, gränsöverskridande kapitalflödena under 90-talet och det begynnande 00-talet hade varit konstant stigande.
– I någon mening finns det en bubbla, men det som är oroande är den politiska oviljan att hitta lösningar på de problem som finns. Brexit och Trump exploaterar missnöjet med globaliseringen. Vi måste hitta sådana lösningar. Det finns en risk för okontrollerade nationella regler, som jag tycker är mycket oroande.
Henrik Braconier påpekade att den riskfria räntan fallit under 25 år. Delvis kan detta förklaras av låg inflation, men den reala räntan ligger nu nära nollstrecket. Bakgrunden är att sparandet i världsekonomin sjunkit, samtidigt som investeringarna legat på en låg nivå. Det här har bl.a. lett till priserna på bostäder i Sverige fyrdubblats sedan 90-talet, medan aktiekurserna sexdubblats.
Han betonade att det måste finnas en beredskap både för fortsatt låga räntenivåer och för snabba höjningar.
Utmanande miljö
– Det här är naturligtvis en utmanande miljö för försäkringsföretagen. Hälsan är fortsatt god för livbolagen och börsindex har hittills kunnat stärka solvensen. Men om tillväxten blir låg, riskerar aktiekursernas kompenserande effekt att försvinna. Det kan därför vara värt att se produkter och garantier.
Henrik Braconier tog till slut upp frågan om EU-regleringarna är bra eller dåliga.
– Grundförutsättningen är att vi behöver ett internationellt regelverk. Ur svenskt perspektiv kunde reglerna vara bättre, men samtidigt måste man vara realist och inse att för att få gemensamma regler måste det ske kompromisser.
Ordföranden i riksdagens socialförsäkringsutskott, Fredrik Lundh Sammeli, tillika medlem av den parlamentariska Pensionsgruppen, berättade att man i Pensionsgruppen nu arbetar med två frågor. Den ena handlar om ett hållbart och längre arbetsliv, medan den andra tar upp en diskussion kring pensioner som det går att leva på.
– Till detta kommer utmaningen att Sverige har bland de högsta ingångsåldrarna på arbetsmarknaden. Här skulle en övergång till treterminerssystem kunna få studenterna snabbare ut på arbetsmarknaden
Som exempel på frågor som måste diskuteras är ojämställdheten mellan män och kvinnor, där kvinnorna i genomsnitt har 70 procent av männens pension. Det är, enligt Fredrik Lundh Sammeli, ett resultat ett ojämställt arbetsliv. Ändringar i föräldraförsäkringen och övergång från deltider till heltider är sådant som bör diskuteras.
– Vi behöver därför en betydligt bredare debatt, än en som handlar om pensionssystem och pensionsåldrar, betonade han till sist.